Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förstÄelse för likhetstecknets betydelse i skolÄr 3. I undersökningen anvÀnder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet nÀr de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrÄn deras förstÄelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet pÄ ett sÀtt som stÀmde överens med vad det skriftliga resultatet visade. VÄr undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förstÄelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förstÄelse. Det kan bero pÄ att pedagogers framstÀllning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket pÄ varje sida? men anvÀnder likhetstecknet operativt t.ex.

Uppsatsen beskriver lÀrares och elevers syn pÄ elevinflytande i skolan samt hur lÀrarna skulle vilja förbÀttra elevernas inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers inflytande inte Àr sÄ stort och att det minskar med stigande Älder. Samtidigt finns det ett ökat tryck pÄ elevinflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger pÄ ett tiotal intervjuer med lÀrare samt ett tjugotal intervjuer med elever frÄn Är fem till Är nio. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ att elever inte har sÄ stort inflytande som de vill.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslÀrare Àr dÀrför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklÀdningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes Àven skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och krÀnkningarsamt elevers upplevelser om lÀrare agerade för att förebygga, ÄtgÀrda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig pÄ en enkÀtundersökning somgenomfördes pÄ tre högstadieskolor dÀr 221 elever i Ärskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklÀdningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsÀtta andra elever för fysiskakrÀnkningar och mobbning Àn flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning Àn pojkar.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

 Jag har undersökt elevers resonemang vid problemlösning i multiplikation. Detta har jag gjort genom kvalitativa och kvantitativa metoder i Ärskurs fem. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka resonemangsstrukturer (Lithner 2008) elever anvÀnder nÀr de löser multiplikationsuppgifter.Jag genomförde respondentintervjuer för att fÄ reda pÄ hur elever resonerar och vilka resonemang de anvÀnder sig av nÀr de löser matematikuppgifterna. Intervjustudien bygger pÄ fyra elevers resonemang om problemlösning i multiplikation med en ökning i uppgifternas svÄrighetsgrad. Jag kom fram till att majoriteteten av eleverna i mina intervjuer löste problemsituationer utifrÄn imitativa resonemang.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lÀrande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lÀrandet ville jag fördjupa förstÄelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers lÀsförmÄga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestÀmda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolÄr 1. Eleverna valdes ut pÄ grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal.

HöglÀsning Àr en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock pÄ att lÀrarens höglÀsning i mÄnga fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka effekter lÀrarens höglÀsning av berÀttande texter har pÄ elevers lÀsförstÄelse och lÀsupplevelse i Ärskurs 4-6. Vidare Àr syftet att belysa hur lÀrarens höglÀsning kan anvÀndas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers lÀsförstÄelse och öka deras lÀsupplevelse. Fokus i arbetet ligger pÄ berÀttande texter dÄ forskningen visar pÄ att de Àr de mest förekommande texttyperna i Ärskurs 4-6.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers lÀs- och skrivssvÄrigheter. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fyra klasslÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvÄrigheter inte definieras pÄ ett enhetligt sÀtt. Individinriktade ÄtgÀrder, sÄ som lÀstrÀning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nÀmns Àven som en viktig faktor.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare och rektorer pÄ ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lÀrande samt fÄ deras insikt i vad flexibelt lÀrande bidrar till nÀr det gÀller elevers lÀrande. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har följande frÄgestÀllnings stÀllts: Hur uppfattas flexibelt lÀrande av lÀrare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lÀrare som positivt samt negativt med flexibelt lÀrande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lÀrande av lÀrare och rektorer samt hur ser lÀrare och rektorer pÄ det flexibla lÀrandets funktion nÀr det gÀller elevers lÀrande?Det anvÀnda kÀllmaterialet bestÄr av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lÀrare som arbetar med flexibelt lÀrande pÄ ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning pÄ ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar pÄ att den generella uppfattningen om flexibelt lÀrande hos rektorerna och lÀrarna Àr positiv. Man kan se utifrÄn intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lÀrande ofta cirkulerar kring relationen mellan lÀrare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angÄr bÄde lÀrare och elev.

Elevers lÀsutveckling Àr ett aktuellt Àmne i skolan. LÀraren bör ha god kompetens och undervisa pÄ varierade sÀtt för att kunna möta alla elever och för att bibehÄlla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sÀtter krav pÄ att lÀraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka dramapedagogikens möjligheter i lÀsundervisningen och vilka effekter den har pÄ elevers lÀsutveckling. För att kunna tillÀmpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers lÀsning krÀvs det att lÀraren har kunskap om Àmnet.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka lÀrares och elevers uppfattning om skönlitterÀr lÀsning pÄ tvÄ gymnasieskolor och ta del av det litterÀra utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr Molloys didaktiska frÄgor, den Àmnesdidaktiska triangeln ochtidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkÀter och fyralÀrarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lÀrares och elevers uppfattning omskönlitterÀr lÀsning och utbud. VÄr övergripande slutsats blev att den skönlitterÀra lÀsningenpÄ de tvÄ gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen..

Syftet med denna studie Àr att undersöka flersprÄkiga elevers attityd till sitt modersmÄl, samt se hur miljöfaktorer pÄverkar elevens attityd. Till denna studie anvÀnds en kvalitativ metod som gÄr in mer pÄ djupet. Resultatet visar att den primÀra socialisationen har störst pÄverkan pÄ elevens attityd och att den sekundÀra socialisationen Àven spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra Àr att ju sÀkrare man Àr i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden..

Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra faktorer som kan pÄverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lÀrande i matematikÀmnet, detta i grundskolans tidigare Är. TvÄ kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har anvÀnts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssÀttet innebÀr en förstÄelseinriktad undervisning, dÀr ett reflekterande arbetssÀtt med gemensamma samtal om matematiskt innehÄll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att bÄde verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan ocksÄ bidra till att arbetssÀttet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt Äterkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien Àr att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och dÀrefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frÄgestÀllningar besvarades:1. Hur pÄverkas elevers Äsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.