Skolan har länge brottats med problem på grund av höga ljudnivåer. Finns det åtgärder som kan leda till lägre ljudnivåer i skolans korridorer, och kan dessa åtgärder relateras till Elevernas välbefinnande? I detta arbete undersöker jag vilken inställning Eleverna har till införande av bakgrundsmusik i skolans korridorer, om den har någon anknytning till deras välbefinnande och om Eleverna subjektivt anser att det påverkar deras arbete i klassrummet.Eftersom elevrådet initierade införandet av bakgrundsmusik behandlas även Lpo94 och dess åsikter om elevdemokrati. Undersökningsmetoden har varit enkät och intervju, och Eleverna visade sig vara positiva till införandet av bakgrundsmusik..

Under vår verksamhetsförlagda utbildning på Grundlärarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd Eleverna får med läxarbete i hemmet. Utifrån dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta Eleverna uppskattar att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor och hur det påverkar Elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder på att läxstöttning är väsentligt för hur Eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta Eleverna får stöttning och också i hur Eleverna presterar i skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse föräldrars engagemang och tid till läxstöttning har för Elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gällande stöttning i hemmet. Vi har frågat oss hur ofta Eleverna och föräldrarna skattar att föräldrarna ser till att Eleverna avsätter tid för att göra sina hemläxor.

Bild och dans är båda visuella språk och icke verbala uttrycksmedel. De är konstarter och har funnits med oss sedan långt tillbaka i tiden. I detta temaarbete har barn arbetat med bilder och dans. Till bilderna har de fått göra en analys. De ord som Eleverna använt i analysen av bilderna har sedan varit ett hjälpmedel för dem i skapandet av koreografin.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka Elevernas uppfattningar om skolmiljöer som främjar eller motverkar lärande. Något jag ville undersöka för att i min framtida lärarroll kunna skapa en skolmiljö som Eleverna upplever som främjande för lärande. Som blivande bildlärare ville jag även se om Eleverna är så pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildämnet kan utarbeta ett arbetsområde rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar: Hur ser Eleverna på skolans lärandemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt Eleverna, främjar lärande vara utformad? Överensstämmer Elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande med de riktlinjer som finns idag på hur en skolmiljö som främjar lärande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever.

Både nationella och internationella utvärderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försämrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena måste förändras för attEleverna ska utvecklas inom NO. Den här uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förändras för att Eleverna ska känna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen är utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iårskurs fem. Resultatet har sedan ställts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jämför jag även resultaten med vadtidigare forskning säger om hur NO-undervisningen kan förändras.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka svårigheter med ekvationer. Varför upplevs ekvationer som svåra och besvärliga att lösa? Är det symbolspråket eller språket att uttrycka olika problem? Vi har valt att undersöka detta genom att intervjua elever i åk 9 samt elever som har genomgått A-kursen på gymnasienivå. Upplever dessa grupper någon skillnad i lösningsprocessen? I vår undersökning är det fler åk 9-elever som använder informella lösningsmetoder än de som genomgått A-kursen.

Med mitt examensarbete vill jag försöka konkretisera ämnet teknik i skolsammanhang så att Eleverna får upp ögonen för vad som är teknik runt omkring oss i vardagen. Jag vill öka förståelsen för teknik. Jag har använt mig av ett projekt som genomfördes läsåret 2011 och som fortgick under läsåret. Det bör nämnas att skolan ansökte om projektpengar och var delaktiga i ?Årets teknikutbildning 2011?.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter Eleverna har i förberedelseklasser och vad förberedelseklasslärarna anser om matematikundervisningen i förberedelseklassen. Dessutom skall modersmålslärarens roll i matematikundervisningen belysas. Jag har valt enkätundersökning med elever och förberedelseklasslärare samt intervjuer med modersmålslärare som metod. Resultaten pekar på att förberedelseklassEleverna har problem med det svenska språket, samt att modersmålslärarna spelar stor roll för undervisningen. Eleverna i förberedelseklasserna kan klara av matematikundervisningen trots en dålig bas i det svenska språket.

Syftet med arbetet är att ta reda på i vilken utsträckning elever ges förutsättningar att utveckla de olika förmågor som beskrivs i kursplanen för ämnet matematik, LGR11, när undervisningen bygger på ett vanligt förekommande läromedel, Pixel. Metoden är kvalitativ och det har skett en textanalys på geometriavsnitten i läromedlet. De förmågor som Eleverna når upp till är att använda sig av olika matematiska begrepp, samt att formulera och lösa problem. Eleverna har goda möjligheter att själva kunna välja olika sätt att lösa uppgifter. De får även kunskap att förstå och använda olika uttrycksformer.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av Eleverna.

Vi har valt att undersöka om elevinflytande påverkar elevers motivation och eget ansvar för inlärning. Detta har vi gjort genom att låta elever i årskurs sju på ett demokratiskt sätt välja arbetsområde, arbetssätt och examinationsform. Undersökningen gjordes i en årskurs sju genom att Eleverna själva fick välja utifrån ett begränsat antal ämnesområden. Valen de fick göra gällde ämnesområde, arbetssätt och hur de ville presentera resultaten. I början av praktiken lämnade vi ut en enkät som Eleverna fick svara hur de upplevt sin skolgång.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan använda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken inställning de har till fysikämnet i skolan. Vi har också tittat på om inställningen till fysik varierar mellan elever i år 9, elever vid gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om Eleverna kunde använda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för Eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att få en bild av deras inställning till ämnet. En majoritet av Eleverna på det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv inställning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av Eleverna i år 9 och på det samhällsvetenskapliga programmet hade däremot en negativ inställning.

Syftet med detta examensarbete är att få en bild av hur Eleverna ser på motivationen under matematiklektionerna, samt om Eleverna upplever någon skillnad mellan låg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gäller motivationen.I bakgrunden presenteras motivation utifrån några olika definitioner. Olika begrepp inom motivation så som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses.Studien är gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever från årskurs 3 och 12 elever från årskurs 6.Resultatet visar på att det är olika faktorer som inverkar på Elevernas motivation men att det framförallt är Elevernas inre motivation som påverkar. För att Eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krävs dock att det används mer praktiska uppgifter så som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken är mer motiverande på mellanstadiet då uppgifterna är mer utmanande och Eleverna ser en användning av matematiken i det vardagliga livet..

Syftet med denna studie är att förstå om Utbildningsdepartementets förslag om en ny betygsskala kan fungera i ljuset av Elevernas föreställningar om betyg. Enligt förslaget ska fler betygssteg ge mer rättvisa, större tydlighet samt motivera Eleverna att lära sig mera. Tanken med den föreliggande enkätundersökningen är att den ska kunna ge djupare insikter i Elevernas förståelse och uppfattning av betyg och bedömning. Dessutom undersöker arbetet i vilken mån betyg kan skapa motivation och påverkar studieresultat hos Eleverna. Deltagarna i denna enkätundersökning och våra pilotintervjuer är gymnasieelever från årskurs 2 som läser olika nationella program.

Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på Elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för Elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för Eleverna? Hur tycker Eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har Eleverna till modersmålsundervisningen? Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228). Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos Eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll..