Syftet med studien var att undersöka om grundskoleelever lättare löser matematiska problem i grupp än de gör enskilt. Undersökningen genomfördes i en årskurs 8 med 19 elever, varav 10 flickor och 9 pojkar. Som undersökningsmetod användes enkäter. Hela undersökningen genomfördes under en tidsperiod på sex veckor. De första tre veckorna löste Eleverna matematiska problem enskilt och sedan svarade de på en enkät, för att se hur Eleverna upplevde arbetssättet.

Laborationer är ett naturvetenskapligt arbetssätt, som ger tillfälle för Eleverna att förstå hur den naturliga världen fungerar. Laborationer kan vara styrda eller öppna och de kan ha olika frihetsgrader. Det finns olika nyanser av frihetsgrader som tillåter antingen att läraren eller Eleverna planerar laborationerna. Forskning visar att i öppna laborationer upplever Eleverna att de lär sig mer, men i utbyte mot högre krav på samarbete och motivation. I vissa laborationer utmanas inteElevernas kunskaper, då de bara följer instruktionerna.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sämre. Om man tränat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan således fokusera på mer krävande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer använts. Vi undersökte hur det ser ut då elever i en årskurs tre tabelltränar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabellträningen med hjälp av Diamantdiagnoser samt vad Eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att Eleverna satt enskilt och tränade tyst med hjälp av olika material. Ingen interaktion ägde rum varken mellan läraren och Eleverna eller Eleverna sinsemellan.

Detta examensarbete handlar om skolans syn på elevers skrivande samt hur Eleverna själva ser på sitt eget skrivande och på vilka sätt de använder sig av det. Det har visat sig att det inte har förekommit mycket forskning när det gäller barns skrivande. För att ta reda på Elevernas eget förhållande till att skriva har vi gjort både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning av elever i skolår 1-4. Genom intervjuer har det framkommit att de flesta Eleverna är positivt inställda till att skriva. Majoriteten av Eleverna tyckte också att de skriver ganska bra.

Vårt arbete handlar om hur elever uppfattar elevinflytande i skolan samt om de har något inflytande i skolan. Tidigare forskning har visat att elever får inflytande i skolan, fast det är oftast väldigt begränsat, om det ens existerar. Klassråd och elevråd är platser som Eleverna anser att de har inflytande på. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med teckningar och intervjuer i vår undersökning. Det är 16 elever som är med i studien och alla går i årskurs 3.

Studiens syfte är att undersöka vilka svårigheter matematiska problemlösningsuppgifter kan vålla elever, samt hur dessa istället kan omarbetas för Eleverna ska få en bättre förståelse och kunna lösa dem lättare.Datainsamlingen i denna studie har skett genom en observation vid ett lektionstillfälle där Eleverna arbetade med problemlösningsuppgifter. Utifrån observationerna samt Elevernas resultat valdes ett antal elever ut för en intervju. Efter intervjuerna fick Eleverna lösa några omarbetade problemlösningsuppgifter som författarna till denna studie har framtagit med hjälp av de åsikter Eleverna haft om uppgifterna vid intervjuerna.Resultatet har visat att Eleverna fått större förståelse för uppgifternas syfte, samt fått lättare att lösa problemlösningsuppgifterna efter att de konkretiserats med hjälp av språket och att Eleverna fick möjlighet att använda laborativt material..

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstå elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda på detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, där jag har tillämpat en hermeneutisk ansats. För att fånga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat på Eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande Eleverna i undersökningen var mellan sju och nio år.

Syftet var att undersöka vilka huvudräkningsstrategier några elever i skolår fem använde sig utav, om Eleverna är konsekventa i val av metod, om läraren undervisat i huvudräkningsstrategier och om Eleverna lättare löser uppgifter som är satta i ett sammanhang. För att ta reda på vilka huvudräkningsstrategier Eleverna använde gjorde vi kvalitativa intervjuer med nio elever samt deras lärare. Undersökningsmaterialet bestod av sex additions- och subtraktionsuppgifter varav två var benämnda uppgifter. Resultatet visade en positiv bild där majoriteten av Eleverna inte uppvisade några större svårigheter vid lösning av uppgifterna. Eleverna var i stort sett konsekventa i val av lösningsmetod vilket i vissa fall kunde ställa till problem med glömda minnessiffror samt hopblandning av räknesätten.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka Elevernas åsikter om vår definition av elevinflytande samt att se hur Eleverna uppfattade ett specifikt arbetssätt med avseende på elevinflytande. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolår nio, i Luleå kommun. Undersökningsgruppen bestod av fjorton flickor och åtta pojkar. De mätinstrument vi använde oss av i undersökningen var observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Resultatet visade att Eleverna verkade tycka att det var roligt att själva välja arbetssätt, tidsåtgång och sätt att kontrollera kunskaperna på.

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uppfattar Informations- och Kommunikationsteknik i undervisningen. För att undersöka detta har 8 elever i årskurs två och tre på gymnasiet intervjuats om deras uppfattning av och synpunkter på att arbeta med IKT i undervisningen. Resultatet visar att Eleverna är mycket positiva till detta sätt att arbeta. De ser det som ett nytt och varierat undervisningssätt som ger Eleverna möjligheter att få en bättre kontakt med läraren. Eleverna känner att de får en ökad förståelse, att lärandet blir mer interaktivt och att det ger dem en möjlighet att lära av varandra.

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sålunda Eleverna få vara med och påverka sin studiekontext med allt vad den innebär i form av miljö och utbildningsinnehåll. I skolan handlar det om att Eleverna ska få utöva inflytande på sin skolas fysiska miljö men också sin utbildning och sitt lärande. En litterär studie har gjorts för att få vetskap om vad som står att läsa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att låta Eleverna vara med och påverka sin skolgång är en självklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och läroplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

Rapportens syfte är att ta reda på hur elever i år 6 upplever att tala inför andra i skolan, främst i klassrummet. Samtidigt undersöks hur medvetna deras lärare är om vad just deras elever tänker och tycker om att uttrycka sig muntligt. Dessutom studeras vilka arbetssätt som pedagogerna använder för att stärka Eleverna inför det muntliga framträdandet. Fem klasser och lärare har deltagit i undersökningen. Eleverna har svarat på enkät och pedagogerna har intervjuats.

Det finns väldigt lite tidigare studier som behandlar hur man motiverar elever i historieämnet. Min undersökning baserar sig på intervjuer av lärare på mellanstadiet. Lärarna är eller har varit klasslärare på mellanstadiet. Med intervjuerna har jag försökt att få fram vad lärarna gör för att motivera Eleverna och vilka aspekter som ligger bakom deras uppfattningar. Lärarna använde framförallt olika metoder i sitt arbete för att motivera Eleverna i historieämnet.

Syftet   med denna studie är att beskriva vad som motiverar elever i årskurs 6 till   läsning av sköntlitteratur och facklitteratur samt vilka läsvanor Eleverna   har. Studien baseras på följande frågeställningar:  Hur beskriver   Eleverna sin motivation till läsning av skönlitteratur respektive facklitteratur?  Hur   beskriver Eleverna sina läsvanor?  Vilka   anledningar beskriver Eleverna till att de inte läser?  Vad   beskriver Eleverna att skolan kan göra för att stimulera dem att läsa?I   studien används en kvalitativ forskningsmetod i form av halvstrukturerade   intervjuer. Sammanlagt intervjuades 14 elever i årskurs 6. Då intervjuerna   genomförts transkriberades och analyserades de.

Studiens syfte är att undersöka vilka svårigheter matematiska problemlösningsuppgifter kan vålla elever, samt hur dessa istället kan omarbetas för Eleverna ska få en bättre förståelse och kunna lösa dem lättare.Datainsamlingen i denna studie har skett genom en observation vid ett lektionstillfälle där Eleverna arbetade med problemlösningsuppgifter. Utifrån observationerna samt Elevernas resultat valdes ett antal elever ut för en intervju. Efter intervjuerna fick Eleverna lösa några omarbetade problemlösningsuppgifter som författarna till denna studie har framtagit med hjälp av de åsikter Eleverna haft om uppgifterna vid intervjuerna.Resultatet har visat att Eleverna fått större förståelse för uppgifternas syfte, samt fått lättare att lösa problemlösningsuppgifterna efter att de konkretiserats med hjälp av språket och att Eleverna fick möjlighet att använda laborativt material..