Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lärare undersöka hur matematikintresset såg ut hos Eleverna i år 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,räkna mycket i matteboken och att tycka matematik är roligt. Matematik upplevdes som något man gör i skolan vilket upplevdes som tråkigt och något man måste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt Eleverna egentligen inte matematik. Lärarna upplevde Eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad från Eleverna ansåg de att intresse är en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framåt samt glädje.

Detta examensarbete utförde vi i år 2 i en skola i Haparanda kommun. Syftet var att undersöka om Eleverna ser matematiken som finns runt omkring oss i vår vardag. Vår studie utgick ifrån att vi i matematiken arbetade med olika vardagsnära uppgifter och samtidigt pratade och reflekterade med Eleverna över vad som var matematik i de olika situationerna. Detta med syfte att få Eleverna att bredda sin syn på var, när och hur mycket vi använder oss av matematik i vardagslivet. Med Eleverna gjorde vi bland annat stapeldiagram, lekte affär, utförde olika slags mätningar och bakade, samtidigt som Eleverna fick fundera och efter varje pass sitta i grupp och diskutera vad som var matematik i detta arbete.

Syftet med utvecklingsarbetet var att se hur Eleverna upplevde historieundervisningen ur ett genusperspektiv. Utvecklingsarbetet bedrevs på två skolor, gymnasieskolan Hackspetten i Luleå respektive Välkommaskolan i Gällivare. Eleverna besvarade ett antal enkätfrågor och utifrån dessa svar presenterades resultaten i diagram. Svaren visade att Eleverna upplevde undervisningssättet och arbetsmetoden som intressant. Att lyfta fram kvinnan i historieundervisningen är ett sätt att skapa engagemang hos Eleverna för ämnet, detta utesluter inte andra perspektiv..

Syftet med denna studie var att undersöka vad Eleverna upplever påverkar deras lärande vid användning av dator som pedagogiskt verktyg. Studien utgick från tre frågeställningar: Hur ser Eleverna på den egna förmågan att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg? Vad ser Eleverna som nödvändiga kunskaper för att kunna lära med datorer? Vad anser Eleverna är effekterna av att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer som genomfördes i grupp. Resultatet visar att Eleverna anser att informationssökning, källkritik och Officepaketet är nödvändiga att hantera för att kunna lära med datorer.

Syftet med min rapport är att skapa förståelse för hur lärare bör stödja elever med koncentrationssvårigheter under matematiklektioner. Resultatet har framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger. I rapporten tar jag del av hur specialpedagogerna anser att koncentrationssvårigheter uttrycks under matematiklektioner samt hur de anser att man bör stödja Eleverna. Resultatet visar hur man genom inlärningsmiljö samt inlärningsmetod kan stödja Eleverna. Specialpedagoger menar att Eleverna fokuserar bäst i ett avskalat klassrum.

Utifrån intervjuer med åtta elever undersöktes vad det är som motiverar elever i skolår 4 inför skolämnet matematik. Det som Eleverna uttryckte kring sina tankar angående motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade Eleverna att lära sig matematik - hälften av de intervjuade Eleverna ansträngde sig maximalt för att lära sig matematik. Sex av Eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att Eleverna ville lära sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som påverkade Elevernas motivation var Elevernas föräldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar Eleverna kunde se med att lära sig matematik..

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har Eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att Eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av Eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Vårt syfte med undersökningen har varit att ta reda på hur vi kan motivera och intressera våra elever samt vilka svårigheter Eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare och elever har det visat sig att den största svårigheten har varit textförståelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som är väsentliga för problemlösning är variation i undervisningen, uppgifter med lämplig svårighetsgrad och att använda Eleverna som utgångspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen är det viktigt att Eleverna känner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör.

Syftet med examensarbetet är att se om Eleverna när de slutar år 6 har de kunskaper i geometri som de förväntas ha när de börjar år 7 och att se om resultatet kan kopplas till de arbetsmetoder Eleverna har använt i grundskolans tidigare år. Mina frågeställningar förväntas ge svar på vad Eleverna kan, vad lärarna anser att Eleverna kan, vad lärarna förväntar sig att Eleverna ska kunna när de börjar år 7 och hur lärarna i de tidigare skolåren har arbetat med matematikFör att ta reda på svaren höll jag intervjuer med matematiklärarna på skolan som har grundskolans senare år, ett diagnostiskt test med alla elever i år 7 och korta intervjuer med lärarna som Eleverna hade i grundskolans tidigare år. Dessutom studerades både nationella och lokala styrdokument för att ta reda på om lärarnas förväntningar stämmer med dessa styrdokument.Resultatet visar att Eleverna har brister i sina geometrikunskaper. Det är inget område inom geometri som Eleverna kan riktigt bra men det finns några som Eleverna kan relativt bra, namnet på de enkla geometriska figurerna, mäta sträckor och att uppskatta längder och areor. Lärarnas förväntningar av vad Eleverna bör kunna stämmer relativt bra överens med vad styrdokumenten säger att de ska kunna men vad Eleverna kan är lärarna inte överens om.En skola i undersökningen utmärker sig genom att resultatet från denna skola ligger mycket högre än för de andra skolorna.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur en grupp elever uppfattade sin delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Undersökningen byggde på tre frågeställningar: Vilka kunskaper upplever Eleverna att de har om hur likabehandlingsarbetet går till? Vilka kunskaper upplever Eleverna att de har om vad de har rätt att vara med och påverka? Vilket stöd upplever Eleverna att de har av pedagogerna på skolan, i arbetet med planerna? Som undersökningsinstrument användes öppna intervjuer. Eleverna svarade utförligt på frågorna och det framkom i undersökningen att Eleverna upplevde en stolthet och ett engagemang i sitt arbete med likabehandling. Elevernas likabehandlingsarbete handlade mest om att följa likabehandlingsplanen och se till att andra elever gjorde det.I upprättandet av planerna deltog inte Eleverna alls men det framkom i undersökningen att Eleverna hade en indirekt påverkan genom samtal eller genom att ge förslag på anonyma lappar..

Min studie tog sin grund i olika teorier kring lärande, kunskapssyn, inflytande och känsla av delaktighet. Jag använde mig av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljömodell och det sociokulturella perspektivet i analysarbetet kring betyg och lärande.Studien syftade till att undersöka synen på betygsättning och lärande ur ett elevperspektiv i grundsärskolans år 6-9. Syfte ledde till följande frågeställningar,kring betyg,? Varför begär Eleverna ut betyg?? Motiverar betygen Eleverna att prestera bättre?? Hur tänker Eleverna använda betygen i framtiden?Kring lärande och inflytande,? Vilka olika former av inflytande och delaktighet kan identifieras hos Eleverna?Jag använde mig av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats som metod. I intervjuförfarandet spelade jag in intervjuerna för att senare transkribera dem i sin helhet.

SyfteSyftet med studien var att ta reda på var ifrån gymnasieelever i Stockholm hämtar sin kunskap om vad hälsa innebär. Frågeställningarna var; vad betyder hälsa för Eleverna, var får Eleverna i gymnasieskolan sin uppfattning om hälsa ifrån och på vilket sätt upplever Eleverna att medias bild påverkar deras syn på hälsa? MetodI studiens användes enkätfrågor vilka delvis tar utgångspunkt ifrån KASAM. ResultatHälsa för Eleverna innebär att må bra (79 %), vara nöjd med sitt liv (59 %), äta sund och nyttig mat (52 %) och vara vältränad (46 %). 81 % av Eleverna undervisas i ämnet idrott och hälsa. Skolan tillsammans med tränare, vänner och familj är Elevernas primära kunskapskälla i vad hälsa innebär.

Vårt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka hur Eleverna uppfattade samtalets betydelse för förståelsen i matematik. Undersökningen genomfördes på två olika högstadium i år 7 och 9. Vi startade vår undersökning med förintervjuer med Eleverna. De fick sedan under några lektionstillfällen jobba med problemslösning i smågrupper. Under dessa tillfällen så observerade vi utvalda elever och sedan avslutade vi undersökningen med enskilda djupintervjuer med berörda elever.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sämre. Om man tränat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan således fokusera på mer krävande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer använts. Vi undersökte hur det ser ut då elever i en årskurs tre tabelltränar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabellträningen med hjälp av Diamantdiagnoser samt vad Eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att Eleverna satt enskilt och tränade tyst med hjälp av olika material. Ingen interaktion ägde rum varken mellan läraren och Eleverna eller Eleverna sinsemellan.

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat åtta högstadieelever om kunskap, skola och lärare. Undersökningens resultat visar att: Eleverna är ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lärare inte diskuterat kunskapsbegreppet med Eleverna samt att Eleverna har svårt att frikoppla kunskapsbegreppet från skolvärlden. Eleverna har nämnt fyra aspekter på viktig kunskap: nytta, förståelse, allmänbildning samt grundkunskaper..