Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

MÄnga elever kÀnner oro och ibland ren skrÀck inför muntliga framtrÀdanden. Elever har svÄrt att göra sig sjÀlv tillrÀckligt stor rÀttvisa dÄ de kÀnner obehag och kan dÄ riskera att inte uppnÄ mÄlen i styrdokumenten. Denna rapport handlar om talÀngslan i skolan. Vi har genom litteraturstudier samt egen undersökning, bland fyrtiosex elever i Äldrarna 10-12 Är och tre lÀrare, försökt tydliggöra vad talÀngslan Àr, vad det beror pÄ och hur det kan ÄtgÀrdas. Syftet var att fÄ en djupare förstÄelse för problematiken kring talÀngsliga elever.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att belysa lÀrarnas syn pÄ lÀxan samt deras syn pÄ elever som inte gör sina lÀxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och det resultat vi kom fram till var att lÀrarna hade mycket skiftande instÀllningar till lÀxor men att det Àr tidspress och behovet av att nivÄgruppera eleverna som Àr den bidragande orsaken till att man ger lÀxor, oavsett vilken instÀllning man har till dem. Detta gör att lÀxorna ocksÄ blir avgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör lÀxor fÄr ocksÄ en viss pÄverkan pÄ lÀrarens syn pÄ eleven och pÄ lÀrarens undervisning. LÀxor framtrÀder som ett komplext och motsÀgelsefullt fenomen i lÀrarnas undervisning och det rÄder ofta en brist pÄ konsekvens i synen pÄ lÀxor, kunskap och betyg..

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv ta reda pÄ vilken undervisningsform elever föredrar i idrott och hÀlsa och om elevers val pÄverkas av deras nuvarande undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem dÄ vi anser att dagens idrott och hÀlsa kan vara alltför inriktad pÄ prestation och tÀvling, vilket kan missgynna flickor pÄ mÄnga olika sÀtt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkÀtstudie pÄ totalt 588 elever frÄn fem olika högstadieskolor i SkÄne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med sÀrundervisning och en skola med en kombination av sam- och sÀrundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrÄn bakgrund och teori.

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

I detta arbete behandlar vi frĂ„gor rörande matematiklĂ€rare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare Ă„r. VĂ„r studie Ă€r en empirisk undersökning dĂ€r vi söker svar pĂ„ vilka attityder och strategier lĂ€rarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har anvĂ€nt en del Ă€ldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsomrĂ„det som sammanfattat behandlar bĂ„de matematik och tysta barn inte Ă€r vĂ€l utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lĂ€rarens arbete med de tysta eleverna. UtifrĂ„n vĂ„r undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som pĂ„verkar tysta elevers lĂ€randesituation inom matematiken.

Detta examensarbete har skrivits med syftet att fÄ en djupare förstÄelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvÀgledare bemöter elever med Aspergers syndrom pÄ gymnasiet, samt pÄ vilket sÀtt detta skiljer sig frÄn bemötandet med andra elever. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvÀgledarna anvÀnder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. DÄ allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvÀgledare ligger det i vÄrt intresse att fÄ ta del av hur studie- och yrkesvÀgledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vÀgledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrÄn ett empatiskt förhÄllningssÀtt.

Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att anpassa undervisningen sÄ att skolan blir ?en skola för alla?, dÀr samtliga elevers utveckling frÀmjas. Syftet med denna studie var att beskriva lÀrares uppfattningar om begÄvade elevers motivation till skolan och lÀrande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare Är. Enligt den studerade litteraturen har begÄvade elever behov av att fÄ individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan anvÀnda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken instÀllning de har till fysikÀmnet i skolan. Vi har ocksÄ tittat pÄ om instÀllningen till fysik varierar mellan elever i Är 9, elever vid gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde anvÀnda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att fÄ en bild av deras instÀllning till Àmnet. En majoritet av eleverna pÄ det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv instÀllning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i Är 9 och pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet hade dÀremot en negativ instÀllning.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Introduktion: Karies Àr en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstÄr av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det Àr fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utlÀndsk bakgrund. Syfte: Syftet Àr att undersöka kost-, munhygien- och tandvÄrdsvanor hos en grupp med utlÀndsk bakgrund.         FrÄgestÀllningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utlÀndsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utlÀndsk bakgrund? Vilka tandvÄrdsvanor har individer med utlÀndsk bakgrund?    Metod: EnkÀtundersökning genomfördes i tvÄ svenska mindre stÀder och studien inkluderade totalt 44 deltagare frÄn Svenska för invandrare (SFI) i nivÄ C & D.    Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tÀnderna minst en gÄng per dag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken instÀllning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrÄn ett lÀrarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger pÄ tre olika skolor; tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebÀra för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhÄller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

MÄngkulturell skola Àr inget nytt, vi har alltid varit olika pÄ mÄnga sÀtt, det handlar inte enbart om olika kulturell bakgrund. Vi ska öka förstÄelse och kunskaper om varandras olikheter och pÄ det sÀttet fÄ en Ànnu bÀttre skolsituation.Arbetet bygger pÄ djupintervjuer med sju elever pÄ handels och adm programmet samt tididgare litteraturstudier och visar att eleverna har god social kompetens, att det finns en spridning. De trivs pÄ sitt program och Àr goda marknadsförare för programmet..