Arbetets syfte är att ta reda på hur några idrottslärare genomför dansundervisning samt hur någraelever upplever dansundervisningen i skolan utifrån Lgr 11. Jag vill också finna aspekter som finnsför en undervisning som tilltalar och engagerar fler elever. För att besvara syftet genomfördesintervjuer med lärare, gruppintervjuer med elever, samt enkäter för både lärare och elever. Insamlatmaterial bearbetades till kategorier.Resultaten tyder på att det inte skett någon större förändring hur dansundervisningen bedrivs ijämförelse med tidigare studier. Nästan en tredjedel av undervisningen handlar om kulturell dans,en fjärdedel där eleverna skapar egen dans och en femtedel med dans som träningsform.

Tidigare forskning har pekat på att motiverande klassrumsmiljöer kan påverkas genom till exempel lärarens förmåga att upprätthålla god disciplin och ordning i klassen, höga ämneskunskaper, social kompetens, positiv inställning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge återkoppling på elevprestationer. Men frågan är hur elever upplever vilka faktorer som påverkar deras motivation i matematikämnet. Syftet med denna studie är att synliggöra processer och förutsättningar som är kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ metod, det vill säga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lärare i lärandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nästan alla elever som ingick i studien har prestationsmål och därmed är yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.

Syftet med den här uppsatsen är att söka förståelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund påverkar lärarens feedback, bemötande och förståelse för situationer i ämnet. I förlängningen innebar detta också att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter påverkar den relation de utvecklar till aktuell lära-re. Studien är gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. Våra in-formanter är elever på gymnasiet. Studien är relaterad till kunskapskraven i ämnespla-nen för idrott och hälsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar värdet av en kommunikation mellan elev och lärare.

Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka tankar elever och deras lärare har kring läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna har strategier och vilka dessa är och om det är samma i svenskämnet som i matematikämnet. Dessutom vill vi undersöka vilka läsförståelsestrategier som de tror gynnar elever i svårigheter. Undersökningsmetoden är kvalitativ och vi använder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolår sex och fokusgruppsintervju med lärare. Resultatet visar att elever uttrycker få tankar om vad läsförståelse är och vi kan skönja att uppfattningar är begränsade till främst enskilda skolämnen.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lärare upplevde undervisningen och arbetet i ämnet idrott och hälsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lärare genomfördes. Eleverna fick svara på frågor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och läraren, medan lärarna fick svara på frågor kring inkludering, integrering, arbetssätt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt däremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med läraren och att inte bli särbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade.

Sammanfattning Vårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen.

Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om och förståelse för elever med koncentrationssvårigheter. Detta för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i och utanför undervisningssituationen.Jag har studerat litteratur i ämnet och funnit att det finns en stor mängd att tillgå om man vill läsa om elever som har diagnos. Om man däremot vill läsa om elever med koncentrationssvårigheter utan diagnos finns det betydligt mindre material. Litteraturgenomgången är koncentrerad till en begränsad mängd av det material jag gått igenom.Jag har i den empiriska delen genomfört ostrukturerade intervjuer med standardiserade intervjufrågor. Jag har valt att intervjua personer som är insatta i problematiken med elever med koncentrationssvårigheter på olika sätt.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren.Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa, samt att jämföra det med vad lärare i idrott och hälsa tror är orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna. Syftet med studien är också att se hur elever och lärare kan arbeta för att öka elevernas närvaro på lektionerna i idrott och hälsa.Teorin som studien utgår från är: Känsla av sammanhang ? KASAM ? och den använda metoden är enkäter. Studien inriktar sig på gymnasieskolan och därför har enkätstudier gjorts med 162 gymnasieelever på tre olika skolor, samt 11 lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa är bland tjejer sjukdom/skada och därefter att det är för lite bollspel. Hos killar är den främsta anledningen att det är för lite bollspel och därefter sjukdom/skada.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på elevers uppfattningar om betyg och bedömning och huruvida de upplever dessa som rättvisa och likvärdiga. Vi vill även ta reda på om eleverna anser att genus spelar in i fråga om bedömning och betygsättning. För att ta reda på detta har vi använt oss av en huvudsakligen kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag. Frågorna i enkäten behandlar ämnen som betyg grundade på tidigare prestationer, förutfattade meningar, att bli ?stämplade? av lärare och fastna i en uppfattning som kanske inte är rättvis, om lärare i sin tur låter meningar av social, kulturell eller genusmässig bakgrund påverka deras bedömningar av eleverna och om eleverna anser att deras val av utbildning (yrkesförberedande eller studieförberedande) spelar in i fråga om bedömning och betyg.

Sammanfattning Föreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frågor, men även frågor som rör elevernas sociala närmiljö och deras framtidstankar. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplägget av undersökningen har jag bland annat hämtat från tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen är utförd dels på en skola belägen i Malmö, i en stadsdel präglad av kulturell mångfald, den andra skolan i ett samhälle på Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Resultatet av undersökningen visar att de frågor som är mest aktuella för elever i årskurs åtta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som är rätt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att få arbete när man är klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet åskådliggör många likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt.

Studiens syfte var att undersöka hur elevers interaktionsmönster i träslöjden ser ut med fokus på lärprocesser i samspelet och hur elever av samma kön och av olika kön bemöter varandra. Studiens syfte var även att studera vilka interaktionssituationer som flickor och pojkar väljer att agera i. Mina frågeställningar var "vilka möjligheter till elevinteraktion ges i slöjdsalen?", "vad hämmar eller främjar lärande i elevinteraktionen i slöjdsalen?" och "vilka interaktionsmönster synliggörs när flickor och pojkar väljer sina slöjdkamrater i gruppen?" I denna kvalitativa studie har jag använt mig av metoden observationer som var gjorda i tre årskurser 6, 7 och 8, som utfördes på en skola i västerbotten. Resultatet visar att möjligheter till elevinteraktion var obegränsade diskussioner i slöjdsalen.