Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det pÄverkar elever och lÀrare, hur elever och lÀrare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar Àven hur matematikundervisningen pÄverkas av det klassrumsklimatet och hur lÀrare arbetar för att fÄ fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet Àr inte en del av det hÀr examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet pÄverkar elever och lÀrare, hur klassrumsklimatet pÄverkar det matematiska lÀrandet hos eleverna samt en jÀmförelse av elevers och lÀrares syn pÄ klimatet i klassen.

Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmÄlslÀrare och elever upplever modersmÄlsundervisningen i den stad dÀr vi valt att göra vÄr undersökning. Metoden som anvÀndes var intervjuer med tio elever och tvÄ lÀrare inom modersmÄlsundervisningen. Definieringen av modersmÄl var enligt lÀrarna sprÄket man talar hemma. ModersmÄlslÀrarna upplevde sin arbetssituation som positiv. ModersmÄlslÀrarna och deras elever var överens om att det inte fanns nÄgra nackdelar med modersmÄlsundervisningen.

Uppsatsen behandlar nÄgra personers upplevelser av att ta emot ett sÀrskilt stöd i skolan, i förhÄllande till samhÀllets syn pÄ norm och avvikelse frÄn norm. Undersökningens syfte Àr att ge en vidgad förstÄelse, frÄn ett inifrÄnperspektiv, hur det kan upplevas att ta emot sÀrskilt stöd i skolan samt hur dessa personer upplever omgivningens syn pÄ att de tar emot ett sÀrskilt stöd. Fokus har legat pÄ stigmatiserande konsekvenser av att avvika frÄn norm. ForskningsfrÄgorna Àr:? Vilka insatser kan bidra till en kÀnsla av utpekande och/eller uteslutning?? Hur uppfattar elever att ha ett sÀrskilt stöd i skolan?? Hur uppfattar elever med sÀrskilt stöd omgivningens reaktioner?För att uppnÄ undersökningens syfte har jag valt kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod.

Matematik Àr ett Àmne som mÄnga elever tycker Àr trÄkigt och somliga Àr mindre aktiva pÄ lektionerna. Eleverna Àr dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda lÀromedlet och det Àr ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte Àr att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning pÄverkar deras aktivitet och matematiska förstÄelse. I arbetet finns en sammanstÀllning av forskning inom omrÄdet samt en analys av ett arbete dÀr elever i Är 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat pÄ en enkÀt i samband med laborationen. Arbetet har visat att vid en laboration dÀr de flesta elever finner en utmaning upplever mÄnga elever att de arbetat mer aktivt Àn under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.

Arbetet har sin bakgrund i att Malmö stad under de senaste Ären delar ut datorer till bland annat eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Arbetet har Àven sin grund i forskningen kring TV- och dataspelsbruk. Arbetet syftar till att undersöka hur Malmös kommunala gymnasieskolor arbetar för att uppmÀrksamma negativt bruk av TV- och dataspel bland sina elever. Vidare att undersöka hur de kommunala gymnasieskolorna i Malmö arbetar för att stödja de elever som fastnar i ett negativt bruk av TV- och dataspel. Arbetet syftar Àven till att undersöka hur yrkesverksamma inom kommunala gymnasieskolor, definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Styrdokumenten framhÄller vikten av allas lika rÀtt till en likvÀrdig utbildning. PÄ vilket sÀtt och i vilket sammanhang anges dÀremot inte. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenÀmnden samt gymnasienÀmnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svÄrigheter Àr det framtrÀdandet i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lotta Anderson Bakgrund: I dagens samhÀlle Àr förvÀntningarna högt stÀllda pÄ oss i yrkeslivet, i familjelivet och i mÄnga andra sociala sammanhang. Egenskaper som ?utÄtriktad?, ?verbal? och ?social? betraktas som livsviktiga fÀrdigheter. Hur bör skolan förhÄlla sig till de elever som saknar dessa fÀrdigheter? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att i rollen som specialpedagog undersöka och beskriva de uppfattningar ett antal pedagoger ur ett arbetslag har betrÀffande tvÄ elever med inagerande beteende samt att belysa ett för pedagogen tÀnkbart förhÄllningssÀtt till inagerande elever.

Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskÀmnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lÀra genom att lÀsa litteratur. VÄr tidigare erfarenhet, bland annat frÄn VFU, Àr ocksÄ att skönlitteratur ofta anvÀnds i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast anvÀnds i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lÀstrÀning. Vi har dÀrför valt att i vÄr studie fokusera pÄ en klass i Är fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning.

Alla gymnasieprogram har nu, pÄ grund av samhÀllets ökade kunskapskrav, en bred teoretisk grund vilket har lett till att dyslexi och andra lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr mer synliga i skolan. Enligt Lpf 94 ska lÀrare ge extra stöd till elever som behöver det och i undervisningen utgÄ ifrÄn elevernas skilda behov och erfarenheter. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur gymnasielÀrare planerar och organiserar sin undervisning med tanke pÄ elever med dyslexi dÄ det finns en viss brist pÄ forskning nÀr det gÀller dyslexi hos gymnasieelever. För att göra detta genomförde jag en enkÀtundersökning, svarsfrekvensen Àr dock inte sÄ hög att det gÄr att dra nÄgra allmÀngiltiga slutsatser. Vad som framkom av svaren Àr att de flesta gymnasielÀrare har inte fÄtt nÄgon större utbildning i Àmnet dyslexi i sin lÀrarutbildning.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Studien avsÄg att undersöka elevers, lÀrares och skolkuratorns attityd till lÀrarrollen med fokus pÄ relationer mellan elev och lÀrare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lÀrare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lÀrare har stor pÄverkan pÄ elevers vÀlmÄende. En kvalitativ metod anvÀndes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frÄgeformulÀr med lÀrare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lÀrare Àr. Resultaten analyserades med hjÀlp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och kÀnsla av sammanhang.

Jag ville undersöka attityder för att fĂ„ ett underlag att fundera pĂ„ om eleverna lĂ€r sig mer pĂ„ VA Ă€n pĂ„ andra timmar. Jag tĂ€nkte att om eleverna tycker VA Ă€r bra sĂ„ fĂ„r detta ocksĂ„ bra studieresultat, men nu nĂ€r jag tagit del av tidigare forskning och sett hur elever moti-verar sina uppfattningar sĂ„ tycker jag inte ens att jag fĂ„r stöd för slutsatsen att de som jobbar mer lĂ€r sig mer. Min positiva bild av VA har fĂ„tt sig en törn. Är det kanske sĂ„ att elever behöver lĂ€rarledd styrning för att lyckas bra i skolan? Är det kanske först dĂ„ som vi ger samtliga elever en Ă€rlig chans till samma kunskapsinhĂ€mtning?Är Utim överhuvudtaget nĂ„got som man ska satsa pĂ„, eller ska man ha en tydligare styr-ning uppifrĂ„n om vad de olika Ă€mnena ska innehĂ„lla för att eleverna ska nĂ„ mĂ„len?.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det pÄ ett mer optimalt sÀtt. Vi har varit sÀrskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rÄdande synen pÄ högpresterande elever ser ut pÄ de skolor som varit aktuella i studien har ocksÄ varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tre olika skolor har ovanstÄende undersökts. LÀrarnas och specialpedagogernas syn pÄ de högpresterande eleverna Àr att de Àr i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Syftet Àr att se om det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematik i Ärskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som Àr konstruerade utifrÄn frÄgestÀllningen ?Vad Àr det inom matematikÀmnet elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan fÄ svÄrigheter med??. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsomrÄden och Àven inom algoritmomrÄdet. Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter brister i dessa matematikdelar pÄ grund av brister i lÀsflytet, svÄrigheter med begreppsförstÄelse, komprimerat sprÄk och brister i korttidsminnet..