Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera om, och i sÄ fall hur, undervisningen i tvÄ av grundsÀrskolans teoretiska Àmnen, matematik och svenska, förÀndrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats i vÄr studie. Vi intervjuade tolv lÀrare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsÀrskolan i minst fem Är. Vi ville ta reda pÄ om/hur de har förÀndrat sin undervisning och vad de har för syn pÄ den senaste lÀroplanen Lgrs11. UtifrÄn insamlade data ville vi förstÄ vÀrlden frÄn de intervjuade lÀrarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lÀrarna i studien Àr inlÀsta pÄ och undervisar utifrÄn den senaste lÀroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. LÀrarna kÀnner sig stÀrkta av lÀroplanens pÄtagliga kunskapsfokus, dÄ de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ grundskolors lÀrare och elevhÀlsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad mÄluppfyllelse. 1. Hur resonerar lÀrare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhÀlsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lÀrare och elevhÀlsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund anvÀnds det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Det innebÀr att lÀrande sker med utgÄngspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs Àven specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elever i densenare delen av grundskolan kÀnner sig utanför ellermobbade dÄ ett annat sprÄk Àn svenska talas. Ytterligareett syfte med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt man kan skapaett sprÄkförbud som passar in pÄ en skola för alla. För attuppnÄ syftet anvÀnds en kvantitativ metod, i form avenkÀter, samt en kvalitativ metod, i form avensemistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever iskolÄr nio samt tvÄ rektorer pÄ tvÄ olika grundskolor.Resultatet av studien visar att, större delen av elevernamed mer Àn ett sprÄk anvÀnder det i skolan och att deandra eleverna kÀnner sig utanför dÄ de inte förstÄr. Detvisar Àven att skolorna arbetar aktivt mot att elever skakÀnna sig utanför pÄ grund av detta problem.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Denna studie belyser hur nÄgra lÀrare och elever i grundskolans senare Är upplever arbetet med högpresterande elever i Àmnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lÀrande. VÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ÀmnesomrÄde samt lÀrares och elevers perspektiv. BÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts för att uppfylla studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar bÄde en gemensam och individuell strategi för att frÀmja högpresterande elever i Àmnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger pÄ lÀrarens eget initiativ, men p.g.a.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att beskriva mottagandet för nyanlÀnda elever, i Är 6-9, vad gÀller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har dÀrmed varit att belysa, med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vilka förutsÀttningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnÄ detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats pÄ intervjuer med fem informanter frÄn skolans kontext, en rektor, en modersmÄlslÀrare, en lÀrare i förberedelseklass samt tvÄ kÀrnÀmneslÀrare. Resultaten frÄn de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsÀttningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lÀrare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lÀrare i svenska som andrasprÄk som försöker se till de nyanlÀnda elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lÀrare som har svÄrt att anpassa undervisningen för dessa elever.

Den hÀr uppsatsen belyser problematik kring stadieövergÄngen mellan högstadiumöch gymnasium. Den behandlar vilka kunskaper betrÀffande ördklasser högstadie- respektivegymnasielÀrare i svenska förvantar sig att elever ska behÀrska för att fÄbetyget godkÀnt i svenska i Ärskurs nio och pÄ sÄ sÀtt vara förberedda införgymnasiet. LÀrarnas Äsikter har framkommit genom en kvantitativenkÀtundersökning dÀr svaren visar att gymnasielÀrarna har nÄgot högreförvÀntningar gÀllande elevers kunskap i detta sammanhang. DÄ lÀrarna gavsmöjlighet att fritt Äterge sina synpunkter i enkÀten under rubriken övrigt Àrundersökningen i viss mÄn Àven kvalitativ. Vidare redovisas styrdokumentensdirektiv nÀr det gÀller grammatik pÄ högstadiet.

Abstract I denna uppsats undersöker jag hur instĂ€llningen till slöja varit bland tvĂ„ grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig pĂ„ att studera, Ă€r muslimska flickor som bĂ€r slöja samt pedagoger. Att fĂ„ bĂ€ra slöja kan för mĂ„nga flickor vara ett viktigt uttryckssĂ€tt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer sĂ„ som skollagen. Följaktligen stĂ€lls krav pĂ„ en anpassning av skolans miljö, bĂ„de pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar nĂ€r olika beteenden, tankar och vĂ€rderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lĂ€rare sin undervisning sĂ„ att alla elever kan delta efter sina förutsĂ€ttningar?Uppsatsen bygger pĂ„ en hermeneutisk metod dĂ€r jag utfört kvalitativa intervjuer pĂ„ en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn pĂ„ slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kÀnnedom om delagar och regler som gÀller vid exempelvis betygsÀttning som en förutsÀttning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rÀtt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillrÀckligt utrymme i skolan. KÀnnedom om skolans spelregler krÀvs ocksÄ föratt eleverna ska ha möjlighet att upptÀcka brott mot dem, till exempel i form av betygsÀttningpÄ felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsÀttninginte sÀllan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir dÀrmed en viktigrÀttsÀkerhetsfrÄga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kÀnnedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg Àr tillrÀcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och Àven kunna upptÀcka om deras lÀrare sÀtter betygpÄ felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kÀnnedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frÄgestÀllningar:1.

Arbetets syfte var att undersöka hur vi som lÀrare kan anvÀnda oss av laborativa uppgifter nÀr eleverna arbetar med areabegreppet inom matematikens geometriomrÄde. Intervjuer med sex elever och observationer av 36 elever valdes frÄn tvÄ klasser i Ärskurs sju. Resultatet visade att mÄnga elever ansÄg att det var positivt om man kunde variera undervisningen genom att bÄde anvÀnda sig av laborativa uppgifter och arbeta i lÀroboken samt att vissa elever Àven fick ökad förstÄelse för areabegreppet nÀr de fick arbeta laborativt..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och skolledare pÄ en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av sÀrskilt stöd och om detta stöd Àr kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger och tvÄ rektorer pÄ en skola. IntervjufrÄgorna var baserade pÄ vÄra forskningsfrÄgor och vi ville ta del av informanternas personliga Äsikter. VÄr studie resulterar i att de elever som inte nÄr skolans mÄl fÄr sÀrskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar fÄr mer stöd Àn flickor.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om varierande skrivövningar i skolan kan fÄ elever att upptÀcka och utveckla skrivlust. Undersökningen gjordes i skolÄr sex i LuleÄ kommun under en sjuveckors period. Under dessa veckor genomfördes skrivövningar av olika slag vad gÀller svÄrighet och lÀngd. Parallellt med skrivövningarna genomfördes ocksÄ ett antal vÀrderingsövningar. Undersökningsklassen bestod av 22 elever, 10 flickor och 12 pojkar.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ fram vilka metoder elever och pedagoger anvÀnder vid lÀsinlÀrningen. För att kunna fÄ veta detta valde vi att intervjua olika pedagoger och elever frÄn tvÄ skolor i SkÄne lÀn. Undersökningen visar att de flesta eleverna anvÀnder sig av ljudmetoden, den syntetiska, men det finns Àven de elever som anvÀnder helordsmetoden, omedelbar igenkÀnning av orden. Det som ocksÄ framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna anvÀnder sig av olika trÀnings- och inlÀrningsmaterial sÄsom LÀsning pÄ Talets Grund (LTG), Storbok och Lillbok, Witting, Bornholmsmodellen, Att skriva sig till lÀsning och Storyline vid lÀsinlÀrningen. Resultatet visar Àven pÄ att pedagogerna anvÀnder en variation av olika metoder dÀr de anvÀnder det som de anser vara bra och relevant..