Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilken motivationsorientering, integrativ eller instrumentell, som Àr den mest framtrÀdande bland svenska som andrasprÄkselever samt vilken motivationsfaktor Àr den som Àr mest avgörande för detta. Uppsatsen undersöker Àven vilka strategier lÀrarna tar sig till för att vÀcka och upprÀtthÄlla elevernas motivation. Studien Àr genomförd pÄ en högstadieskola och baseras pÄ bÄde kvantitativ och kvalitativ metod dÀr elevernas enkÀtssvaren kompletteras med lÀrarintervjuer. I undersökningen anvÀndes Àven första- och andrasprÄksinlÀrningsteorier samt teorier om integrativ och instrumentell motivation vid andrasprÄkinlÀrning.  Resultatet visar att eleverna drivs frÀmst av den instrumentella motivationen och att betyget Àr den mest framtrÀdande motivationsfaktorn.

Detta examensarbete Àr en fallstudie i hur tre elever med annan etnicitet Àn den svenska ser pÄ vÀrdegrunden och hur det arbetas med vÀrdegrunden pÄ en gymnasieskola. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med en lÀrare och tre elever om deras erfarenheter av vÀrdegrunds arbete och deras tankar kring vÀrdegrunden. Undersökningen innehÄller Àven observationer som gjort pÄ den gymnasieskola som eleverna och lÀraren tillhör. Undersökningen har sociokulturell teori som utgÄngspunkt. Resultatet visar att eleverna inte kÀnner till vÀrdegrunden som ett begrepp men att dess vÀrderingar stÀmmer vÀl överens med deras eget sÀtt att tÀnka. Resultatet visar att det enbart arbetas aktivt med vÀrdegrunden i vissa Àmnen pÄ skolan men att vÀrderingarna dock genomsyrar undervisningen och lÀrarnas och elevernas förhÄllningssÀtt..

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ. Jag valde att belysa frÄgor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framvÀxt av den svenska skolan med pÄverkan av samhÀllet och de förÀndringar som sker. En del gestaltade förÀndringen i samhÀllssynen kring elever med sÀrskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av sÀrskilt stöd samt begreppet en skola för alla. HÀr Ätergavs Àven vilka normativa krav som stÀlls pÄ skolledare och hur ett framgÄngsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som anvÀnts för empirisk insamling Àr den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit tvÄ skolledare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som vÀldigt viktig i verksamheten för bÄde elever, lÀrare och rektorer.

Syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra elever i Är 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som fÄr dem att anstrÀnga sig och göra sitt bÀsta i skolan samt att försöka ta reda pÄ om det verkar finnas nÄgra skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med lÄga betyg. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer med nio elever i Är 9, varav fem med höga betyg och fyra med lÄga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation pÄverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av bÄde yttre motivation i form av betyg och inre motivation dÀr kÀnslan av att lyckas och förstÄ Àr viktig liksom att det man arbetar med kÀnns meningsfullt och intressant. LÀraren har ocksÄ en stor betydelse för elevernas motivation.

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjÀlper elever i deras arbete med texter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag studerat litteratur i Àmnet och genomfört en mindre undersökning dÀr jag provade teorierna pÄ en grupp elever. DÀrefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att fÄ veta vad de tyckte om arbetssÀttet. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att skrivprocessen Àr en modell som hjÀlper de flesta elever men krÀver övning och förstÄelse för hur man kan bli hjÀlpt. Dessutom anser jag att varje lÀrare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

Denna undersökning testar och analyserar lÀsförstÄelse hos elever som gÄr sista Äret pÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet och har svenska som andrasprÄk. Resultaten jÀmförs med en kontrollgrupp som har svenska som modersmÄl. Elevernas lÀsförstÄelse testas i undersökningen med hjÀlp av lÀsförstÄelsedelen av TISUS-testet, ett behörighetsgivande test för studenter med utlÀndsk gymnasieutbildning. Testet bestÄr av vardagliga texter med lÀsförstÄelsefrÄgor. AndrasprÄkseleverna har svÄrigheter med lÀsförstÄelse bÄde nÀr det gÀller ordkunskap, genrer och informationssökning men klarar att svara pÄ frÄgor dÀr svaren finns direkt i texten och att göra enkla inferenser.

Syftet med vÄr studie Àr att analysera ett antal elevlösningar frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3 samt att analysera hur nÄgra lÀrare som undervisar i de tidiga skolÄren förhÄller sig till elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3. Ett ytterligare syfte Àr att jÀmföra lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga med de utvalda elevlösningarna. VÄra frÄgestÀllningar berör vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3, vilka svÄrigheter som gÄr att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som gÄr att dra mellan lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga och elevernas fortsatta lÀsutveckling.Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fÄtt ta del av frÄn Institutionen för nordiska sprÄk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lÀrare om hur de ser pÄ elevers lÀsförmÄga har vi kunnat fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visar hur viktigt det Àr att eleverna har en god lÀsförmÄga för att nÄ mÄluppfyllelse för Ärskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin lÀsförmÄga har vi i vÄrt resultat sett hur stor inverkan bÄde hemmet och skolan har t.ex.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.

Svenska elevers lÀsförmÄga har försÀmrats sedan mitten pÄ 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och anvÀnda olika lÀsstrategier har minskat kraftigt och andelen elever som rÀknas som svaga lÀsare har ökat med fem procentenheter pÄ tre Är. I intervjuer sÀger nÄgra lÀrare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjÀlpa eleverna att utveckla dessa lÀsstrategier. En annan lÀrare sÀger att hon inte vill förstöra elevernas rena lÀsupplevelse genom att fÄ eleverna att samtala om de skönlitterÀra texter de lÀser. Samtidigt fÄr lÀrare mindre tid till lektionsplanering och Àven detta sÀger lÀrarna pÄverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ hur FMT kan stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med tvÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Min slutsats Àr att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fÄngas upp och fÄ stöd med lÀs- och skrivinlÀrning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och dÀrigenom klara skolans mÄl. .

Syftet med examensarbetet var att jÀmföra och utvÀrdera tvÄ befintliga arbetssÀtt med avseende pÄ vilket arbetssÀtt som Àr bÀttre för att utveckla begÄvade elevers kunskap inom Àmnet matematik. Under slutpraktiken, hösten 2001, arbetade vi pÄ olika sÀtt pÄ tvÄ skilda praktikskolor inom LuleÄ kommun. Dessa olika arbetssÀtt utvÀrderades med tvÄ sluttest, dÀr testet Kaninburen var de vi focuserade mest pÄ. Testet var övergripande och behandlade alla delmoment i undersökningsavsnittet rymdgeometri. Försökspersonerna bestod av tvÄ grupper pÄ fem respektive sex elever i Ärskurs 9, gemensamt för dessa var att de hade betyget MVG.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.