Elevers kännedom om betygsättningens spelregler - En kvantitativ studie om hur väl svenska gymnasieelever känner till vilka faktorer som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg
Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kännedom om delagar och regler som gäller vid exempelvis betygsättning som en förutsättning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rätt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillräckligt utrymme i skolan. Kännedom om skolans spelregler krävs också föratt eleverna ska ha möjlighet att upptäcka brott mot dem, till exempel i form av betygsättningpå felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsättninginte sällan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir därmed en viktigrättsäkerhetsfråga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kännedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg är tillräcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och även kunna upptäcka om deras lärare sätter betygpå felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kännedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frågeställningar:1. Hur väl känner svenska gymnasieelever till vilka faktorer som, enligtstyrdokumenten, ska ligga till grund för det betyg de får? a) I vilken utsträckning tror eleveratt deras betyg ska baseras på andra kvaliteter än kursplanernas kunskapskvaliteter, såsomnärvaro, flit, engagemang, ansträngningar och inlämningstid? b) I vilken utsträckning trorelever att deras betyg ska baseras på en sammanvägning av deras resultat vid ett antalformella bedömningstillfällen?2. Går det att se tydliga skillnader i kännedom om betygsättningens regler mellan olikagrupper av elever? a) Går det att urskilja en större grupp bestående av elever med godkännedom och en med dålig kännedom, eller är fördelningen jämn? b) Går det att sesignifikanta skillnader mellan elever från olika skolor och/eller gymnasieprogram?Metod: Frågeställningarna besvaras med hjälp av kvantitativ metod. 100 elever har i en enkätangett vad de tror att styrdokumenten säger om sex påståenden och två scenarier som rörbetygsättning. Urvalet är strategiskt. Cirka hälften av eleverna kommer från en skola däromständigheterna kan betraktas som gynnsamma.Resultat: Resultatet ger oss anledning att tro att svenska gymnasieelever inte har så godkännedom om vilka faktorer som ska ligga till grund för deras betyg. Bland annat trormajoriteten av de deltagande eleverna felaktigt att närvaro och engagemang ska påverkabetyget. Det verkar inte finnas en större grupp bestående av elever med god kännedom och enmed sämre kännedom om vad som gäller vid betygsättningen. Däremot finns det signifikantaskillnader mellan de olika skolorna.