Barn och ungdomar som flyttar till LuleÄ frÄn andra lÀnder fÄr först en skolintroduktion pÄförberedelseenheten VÀlkomsten. NÀr de har grundlÀggande kunskaper i svenska, gÄr deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en uppfattning omhur skolgÄngen efter introduktionen fungerar för sent anlÀnda elever i grundskolan i LuleÄ.Med fokus pÄ integrering, individualisering och mÄluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för nÄgra elever i grundskolans senare Är genom att intervjua dem ochderas lÀrare. Resultatet pekar pÄ att eleverna Àr fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger pÄ individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning pÄ modersmÄl förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmÄlsundervisning.

Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.

1SammandragDetta arbete innehÄller en kvantitativ studie av elevtexter frÄn Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Undersökningen Àr komparativ och elevtexterna frÄn respektive Ärsgrupp jÀmförs med varandra. Det Àr totalt 20 elevtexter frÄn nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras.Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka skillnader i sprÄklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som Àr skrivna av elever i högstadiet respektive gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan ÄskÄdliggöras under skolÄren mellan Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna frÄn Svenska B i jÀmförelse med Ärskurs 9-texterna i genomsnitt innehÄller fler ord, lÀngre meningar, fler lÄngord, högre ordvariation, lÀngre fundament samt fÀrre subjektsfundament.

Syftet med vÄrt arbete har varit att fÄ förklaringar till hur motivationen fungerar hos elever som valt olika intresseinriktningar under sina senare grundksoleÄr. Vi ville veta vad som gör att elever klarar av bÄde det oridnarie skolarbetet samt förlÀngda skoldagar. I studien som Àr av kvalitativ karaktÀr har vi intervjuat högstadieelever med frÄgor angÄende om de upplever att deras motivation pÄverkas av att de studerar pÄ en utbildning med profilerad inriktning. DÄ motivation Àr centralt i vÄrt kommande yrke som lÀrare anser vi att vi fÄtt mÄnga tankar om hur vi som lÀrare kan stödja elever att hitta sina drivkrafter för att klara studierna..

Denna studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhÀlsoteam samt de elever som har nÄgon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd undersöks utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kÀnnetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande Àr vilken typ av svÄrigheter som eleven har och vilket stöd eleven fÄr.

SammanfattningAlla former av krÀnkning Àr förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning pÄ flera plan, exempelvis mellan lÀrare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och krÀnkning definieras och hur maktutövningen pÄverkar de somverkar i skolan Àr subjektivt. Att makt och skola hör ihop Àr sjÀlvklart men samtidigt motsÀgelsefullt, eftersom makt och krÀnkning Àr tvÄ sÄ nÀra beslÀktade begrepp att de gÄr in ivarandra. NÀr övergÄr makt i krÀnkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter frÄn Skolverkets styrdokument, hjÀlpdokument samt intervjutranskriptioner frÄn en grupp lÀrare och en grupp elever pÄ en gymnasieskola.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vilka naturvetenskapliga begrepp elever i Är 9 vÀljer att anvÀnda för att förklara begreppen materia, fotosyntes och förbrÀnning. En litteraturstudie förklarar vad kunskap Àr, hur barn lÀr sig, hur begreppsbildning sker och vad tidigare forskning sÀger om Àmnet. Datainsamling skedde med hjÀlp av halvstrukturerade öppna intervjuer med elever i Är 9. Efter analys av materialet redovisas resultatet i form av tabeller och kategorier. VÄrt resultat överensstÀmmer i stora drag med tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Denna studie undersöker vilken syn elever har pÄ den skrivna responsen de fÄr av svensklÀraren. Responsgivandet Àr en stor del av lÀrarens arbetsuppgifter, och det Àr dÀrför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstÄr kommentarerna. Det Àr ocksÄ viktigt för lÀraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker Àven vilken erfarenhet elever i en klass pÄ gymnasiet har av ett processinriktat arbetssÀtt. Studien har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever elever i gymnasiet respons och kommentarer frÄn lÀrare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- PÄ vilket sÀtt tar eleverna till sig kommentarerna?Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssÀtt?För att svara pÄ frÄgestÀllningarna gjordes en kvalitativ enkÀtundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spÀrrar nÀr de blir upprörda pÄ grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött pÄ under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrÄgor jag kommer att söka svar pÄ handlar om förhÄllningsÀttet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger pÄ intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad som serveras, vad elever vÀljer för mat och huruvida riktlinjerna följs i en svensk respektive engelsk skola. Undersökningen gjordes i form av observationer pÄ vad som serverades i matsalen och elevernas val av mat. Valet av mat observerades vid ett lunchtillfÀlle och med en klass pÄ 20 elever. Forskning visar att vart femte barn i Sverige har tendenser till övervikt. Denna siffra Àr vart fjÀrde i England som ocksÄ rÀknas till ett av de lÀnder i Europa med högst andel överviktiga barn och ungdomar.Resultatet av undersökning visar att man i den svenska skolan serverar en mer hÀlsosam kost med ett stort utbud av grönsaker.

Studiens syfte Àr att undersöka hur elever tÀnker nÀr de löser matematiska problem inom omrÄdet division. Eleverna gÄr i Ärskurs tvÄ och de ska lösa tvÄ olika divisionsuppgifter med hjÀlp av laborativt material. I vÄr undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgÄr det att elever har mÄnga olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvÀgagÄngssÀtt i de bÄda divisionsuppgifterna. Det framkom Àven att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna nÀr de löser uppgifterna.?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken betydelse och pÄverkan samtalet med studie- och yrkesvÀgledaren har för utlandsfödda elever med icke svenska förÀldrar som Àr sent anlÀnda till Sverige. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnds. Fakta har inhÀmtats via elevintervjuer bestÄende av Ätta informanter frÄn en mindre kommun. Urvalet utgjordes av grundskoleelever i Ärskurs nio som gjort sitt gymnasieval samt gymnasieelever frÄn Ärskurs ett och Ärskurs tre. Resultat och analys indikerar att eleverna tycker att samtalet Àr betydelsefullt, eleverna fÄr svar pÄ frÄgor, fÄr faktainformation och detta leder till ett bÀttre beslutsunderlag i valsituationer.