Detta examensarbete har skrivits med syftet att få en djupare förståelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvägledare bemöter elever med Aspergers syndrom på gymnasiet, samt på vilket sätt detta skiljer sig från bemötandet med andra elever. Syftet har också varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvägledarna använder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. Då allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvägledare ligger det i vårt intresse att få ta del av hur studie- och yrkesvägledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvägledare. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vägledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrån ett empatiskt förhållningssätt.

Det ingår i lärarens uppdrag att anpassa undervisningen så att skolan blir ?en skola för alla?, där samtliga elevers utveckling främjas. Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om begåvade elevers motivation till skolan och lärande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare år. Enligt den studerade litteraturen har begåvade elever behov av att få individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan använda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken inställning de har till fysikämnet i skolan. Vi har också tittat på om inställningen till fysik varierar mellan elever i år 9, elever vid gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde använda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att få en bild av deras inställning till ämnet. En majoritet av eleverna på det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv inställning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i år 9 och på det samhällsvetenskapliga programmet hade däremot en negativ inställning.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:? På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?? Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:? På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?? Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt.

Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga.

Denna studie handlar om språkets påverkan på elevens förståelse i matematik i åk 4-6. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bättre språkförståelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bättre förståelse i matematik och vilka slags ord är svåra för invandrarelever respektive svenska elever när det gäller lärandet i matematik. Detta är en jämförande studie som bygger på observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. Två intervjuer genomfördes, den ena med en lärare i mellanstadiet och den andra med en speciallärare.

Arbetets syfte är att ta reda på hur några idrottslärare genomför dansundervisning samt hur någraelever upplever dansundervisningen i skolan utifrån Lgr 11. Jag vill också finna aspekter som finnsför en undervisning som tilltalar och engagerar fler elever. För att besvara syftet genomfördesintervjuer med lärare, gruppintervjuer med elever, samt enkäter för både lärare och elever. Insamlatmaterial bearbetades till kategorier.Resultaten tyder på att det inte skett någon större förändring hur dansundervisningen bedrivs ijämförelse med tidigare studier. Nästan en tredjedel av undervisningen handlar om kulturell dans,en fjärdedel där eleverna skapar egen dans och en femtedel med dans som träningsform.

Syfte: Att undersöka hur personer med alkohol-eller narkotikamissbruk, som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder, själva upplever att livet har utformat sig efter att de har fått diagnosen. Frågeställningar ? Har ADHD-diagnosen gjort det lättare för individen att sluta med sitt drogmissbruk?? Har diagnosen gett individen förmåga att hantera och begripliggöra situationer som uppstår i vardagen och känna en meningsfullhet i det som händer?? Vilken betydelse har den sociala omgivningen haft för personer med missbrukproblematik som fått diagnosen ADHD? Metod: Studien är kvalitativ och bygger på fem intervjuer med personer som har haft ett drogmissbruk och fått diagnosen ADHD. Samtliga informanter är män.Resultat: Resultatet visar att samtliga informanter är positiva till att de har fått en ADHD-diagnos. För några har diagnosen varit en förutsättning för att kunna lämna missbruket och för samtliga är diagnosen ett stöd för att kunna hålla sig drogfria.

Tidigare forskning har pekat på att motiverande klassrumsmiljöer kan påverkas genom till exempel lärarens förmåga att upprätthålla god disciplin och ordning i klassen, höga ämneskunskaper, social kompetens, positiv inställning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge återkoppling på elevprestationer. Men frågan är hur elever upplever vilka faktorer som påverkar deras motivation i matematikämnet. Syftet med denna studie är att synliggöra processer och förutsättningar som är kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ metod, det vill säga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lärare i lärandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nästan alla elever som ingick i studien har prestationsmål och därmed är yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.

Det föreligger en problematik i strävan att etablera och upprätthålla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovärdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krävs att uppmärksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie, baserad på intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hållbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för på vilket sätt den påverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgått från Dawkins (2004) intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hållbarhets-kommunikation utifrån fyra olika ansvarsområden.

Syfte och frågeställningSyftet med uppsatsen är att ta reda på om eleverna som har ett godkänt betyg i idrott och hälsa från grundskolan kan simma när de kommer upp på gymnasiet. Frågeställningarna har varit följande: Hur många elever upplever att de kan simma? Hur många av dem kan simma? Finns det något samband mellan kön, bakgrund och etnicitet och elever som inte är simkunniga?MetodUndersökningen gjordes på 213 elever på en gymnasieskola. Elevernas betyg från grundskolan togs fram från gymnasieantagningen. Eleverna fick besvara en enkät huruvida de kunde simma eller inte.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka tankar elever och deras lärare har kring läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna har strategier och vilka dessa är och om det är samma i svenskämnet som i matematikämnet. Dessutom vill vi undersöka vilka läsförståelsestrategier som de tror gynnar elever i svårigheter. Undersökningsmetoden är kvalitativ och vi använder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolår sex och fokusgruppsintervju med lärare. Resultatet visar att elever uttrycker få tankar om vad läsförståelse är och vi kan skönja att uppfattningar är begränsade till främst enskilda skolämnen.