I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas frÄn olika hÄll, nÀmligen ilitteratur, elevers syn pÄ att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lÀrareupplever det.Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.Resultatet visar att i litteraturen finns mÄnga som föresprÄkar att undervisning ska bedrivasutomhus, bland annat stÀrker det elevernas koncentrationsförmÄga, eleverna fÄr en sinnligpÄverkan som Àr positiv och de fÄr arbeta praktiskt vilket befrÀmjar den teoretiskakunskapsuppbyggnaden. Dessutom stÀrker utomhusverksamheten hÀlsan, bÄde hos elever ochpersonal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lÀgre Ärskurserna, högstadiet ochgymnasiet berörs inte i sÄ stor utstrÀckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhetnÀr vÀdret var varm och skönt. De ansÄg att de lÀrde sig pÄ ett annat sÀtt Àn i klassrummet ochdetta sÀtt var ett bra sÀtt.

Syftet med studien Àr att ta del av erfarenheterna bland nÄgra elever pÄ introduktionsprogrammet som inte nÄtt mÄlen för Ärskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar pÄ bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjÀlpa dem nÄ mÄlen. Andra frÄgor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att frÀmja lÀrandet, om de kÀnt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter frÄn grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod anvÀndes och genom livsberÀttelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. TvÄ intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

Ett av förskolans uppdrag Àr att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sprÄket Àr en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmÄlstrÀnare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras sprÄkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frÄgestÀllningar: Hur lÀgger modersmÄlstrÀnarna upp modersmÄlsundervisningen i förskolan för att frÀmja barnens sprÄkutveckling? Vad Àr det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Undersökningen grundas pÄ en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet fÄr vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmÄl Àn svenska.

Syftet med denna studie Àr att skapa ökad kunskap om rektorers strategier för att utforma goda förutsÀttningar att likvÀrdigt bemöta begÄvade elever i grundskolan. Jag anvÀnder mig av begreppet begÄvade dÀrför att jag i studien inte specifikt avser att urskilja högpresterande eller sÀrbegÄvade elever. I studien utgÄr jag ifrÄn, förekomsten av elever med begÄvningar i varierande grad i den svenska skolan och deras lika rÀtt till att finna sin unika egenart i enlighet med grundskolans uppdrag. Det Àr rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att se till att de sjÀlva likvÀl som lÀrarna fÄr den kompetens som krÀvs för att pÄ ett professionellt sÀtt utföra sina uppgifter. Undervisningen ska ocksÄ utformas pÄ det sÀttet att alla elever, Àven de med en speciell begÄvning, fÄr det stöd och den hjÀlp de behöver.

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att tydliggöra om och i sÄ fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare Är arbetar för att uppmÀrksamma och stimulera sÀrbegÄvade elever. Litteratur och forskning inom Àmnet pekar pÄ pedagogers bristande kunskap angÄende sÀrbegÄvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur sÀrbegÄvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begrÀnsad erfarenhet av sÀrbegÄvade elever och Àr tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med sÀkerhet har svÄrt att avgöra vilka elever som Àr högpresterande och vilka som Àr sÀrbegÄvade. Informanterna menar att det Àr den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever dÄ specialpedagogiska insatser helt och hÄllet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen pÄ att sÀrbegÄvade elever idag Àr ett mindre utforskat fÀlt och att personal i skolans verksamhet bör uppmÀrksammas pÄ att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras pÄ material frÄn kartlÀggningar av elever, enkÀtsvar frÄn vÄrdnadshavare och intervjuer med förskollÀrare. Det deltog 53 elever, deras vÄrdnadshavare och fyra förskollÀrare. De fyra skolorna som deltog kommer frÄn tvÄ kommuner. KartlÀggningarna och enkÀterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett kvalitativt komplement till resultatet. Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex mÄnaderna mellan kartlÀggningarna nÀr det gÀller den sprÄkliga och fonologiska förmÄgan hos eleverna i undersökningen.

Denna fallstudie Àr en undersökning om lÀrares arbeten med höglÀsning för de elever som Àr nyanlÀnda till Sverige. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur tre lÀrare arbetar med höglÀsning i förberedelseklasser och pÄ vilka sÀtt det arbetet var sprÄkutvecklande. I vÄr forskning har vi ett lÀrarperspektiv och vi belyser lÀrarnas tankar genom intervjuer och deras arbetssÀtt genom observationer. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vikten av att bearbeta texter före, under och efter höglÀsningen samt att lÀraren har en aktuell kompetens. Rapporten avslutas med ett nytt begrepp som vi ser behovet av nÀr det gÀller flersprÄkiga elever och höglÀsning samt förslag pÄ vidare forskning som vi gÀrna skulle vilja ta del av..

Denna uppsats ger en tillbakablick pÄ skolÀmnet svenska som andrasprÄks nÄgot komplexa historia och karaktÀr. HÀr undersöks Àven hur det ser ut för elever med huvudÀmnet svenska som andrasprÄk i dagens skolverklighet, samt hur elevernas utbildning i sin tur ses pÄ av lÀrare och skolledning: det vill sÀga vilken status Àmnet har. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ IVIK (individuella programmet introduktionskurs för invandrare) pÄ gymnasieskolan. Fyra lÀrare, en rektor samt en kurator har intervjuats, alla med koppling till IVIK. Resultatet visar att det rÄder stor okunskap om Àmnet svenska som andrasprÄk inom skolvÀrlden, och mÄnga dÀri ser Àmnet som ett stödÀmne.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i Ă„k 1 med ett gemensamt lĂ€sprojekt, dĂ€r elever lĂ€ser sjĂ€lvvalda skönlitterĂ€ra böcker under Ă„tminstone en timme per dag under lektionstid i ungefĂ€r tre veckor. Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivlĂ€sning av skönlitteratur har nĂ„gon positiv pĂ„verkan pĂ„ elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andrasprĂ„kselever som fĂ„ modersmĂ„lsundervisning och de elever som inte fĂ„r det. För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har jag anvĂ€nt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivlĂ€sningen samt en enkĂ€tundersökning med frĂ„gor om elevernas sprĂ„kliga bakgrund. Resultatet visar att lĂ€sning av en bok Ă€ven under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan pĂ„ andrasprĂ„kselevernas ordförstĂ„else. De flesta eleverna visar nĂ„gon förbĂ€ttring av sin ordförstĂ„else under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmĂ„lsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket ocksĂ„ kan antydas i resultatet av min undersökning. LitteraturlĂ€sning spelar en stor roll i individens sprĂ„kutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stĂ€rkte min övertygelse i att lĂ€sningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjĂ€lp Ă€ven pĂ„ kort tid kan man Ă„stadkomma en betydlig förbĂ€ttring i elevernas ordförrĂ„d. LĂ€rare i bĂ„de svenska och i svenska som andrasprĂ„k bör kĂ€nna till lĂ€sningens positiva inverkan pĂ„ elevernas ordförrĂ„d och oftare anvĂ€nda sig av olika lĂ€sprojekt under sin undervisning..

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta mÀrks inte minst i dagens skola dÀrungdomar med olika kuiturella bakgrunder möts utifrÄn olika förutsÀttningar. Alla elever idagens svenska skola lever i en vardag fylld med massor av pÄverkan ifrÄn olika kulturer ochifrÄn olika mÀnniskor. Skolan Àr ocksÄ en del utav det mÄngkuiturella samhÀllet dÀr eleverdagligen med olika kulturella bakgrunder möts och samspelar med varandra. Alla elever iskolan matas hela tiden med intryck av olika slag och pÄverkan frÄn olika hÄll i omgivningen,till exempel frÄn lÀrare, kamrater och förÀldrar. Med denna studie vill vi belysa hur elevermed invandrarbakgrund i den svenska skolan ser pÄ sin skolsituation och sitt lÀrande.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Vi har valt att studera modersmÄlets betydelse eftersom Sverige under de senaste Ären har blivit ett mÄngkulturellt land och pedagogerna kommer att möta mÄnga elever med rötter i andra lÀnder. Denna studie syftar till att undersöka hur blivande och verksamma lÀrare med inriktning mot modersmÄl eller mot övriga Àmnen ser pÄ modersmÄl och andrasprÄk. I arbetet tar vi bland annat upp modersmÄls-undervisningens historia, vad Skolverket har rapporterat de senaste decennierna om modersmÄl och om barns sprÄkinlÀrning. Vi har arbetat utifrÄn en kvantitativ metod för att nÄ ut till ett stort antal respondenter. Medverkande i vÄr undersökning Àr totalt 86 personer, varav 24 modersmÄlslÀrare, 32 lÀrare i övriga Àmnen och 30 lÀrarstudenter, som besvarat enkÀter i en attitydundersökning.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om hur lÀrare i nÄgra olika skolor med flersprÄkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssÀtt lÀrarna menar att de har för att forma den enskilde elevens sprÄkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av Àmnet svenska samt lÀrarnas val av arbetssÀtt konstruerade en ensprÄkig sprÄkmiljö. ModersmÄlsundervisning betonades inte nÀmnvÀrt inom verksamheterna. Den sprÄkliga normen sattes frÀmst av lÀraren dÀr skolsprÄk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig frÄn de flesta av elevernas sprÄkmiljö pÄ fritiden. Att lÀrarna anvÀnde monolog vid interaktion med eleverna förstÀrkte Àven den konstruerade ensprÄkiga sprÄkmiljön.LÀrarnas val av arbetssÀtt utformades frÀmst utifrÄn mÄlen i den nationella kursplanen i svenska som andrasprÄk, och utifrÄn det nationella provet i svenska Är 9.Ett hinder för elevernas sprÄkutveckling i svenskundervisningen, enligt bÄde elever och lÀrare, var avsaknaden av en naturlig, svensk sprÄkmiljö.LÀrarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens sprÄkutveckling..

Syftet med denna underso?kning a?r att beskriva och ja?mfo?ra gymnasieelevers vetenskapliga skrivande med avseende pa? grammatisk metafor (GM). Genom anva?ndning av GM uttrycks betydelser pa? ett ?icke-typiskt? sa?tt. Detta sker exempelvis vid nominalisering av process, da?r verb (ex: anva?nda) uttrycks med substantiv (ex: anva?ndning).