SprÄket spelar en avgörande roll för individen pÄ vilket sÀtt han/hon kan klara av sin skolgÄng och integreras i det svenska samhÀllet pÄ ett sÄ smidigt sÀtt som möjligt. DÀrför Àr det viktigt att alla pedagoger, som undervisar andrasprÄkselever, har kunskap om hur sprÄkinlÀrningen underlÀttas för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska.MÄnga sprÄkforskare har kommit fram till att anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen frÀmjar sprÄkutvecklingen pÄ olika sÀtt, bÄde inom Àmnet svenska och svenska som andrasprÄk.Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning pedagoger inom andrasprÄksundervisningen anvÀnder skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning och vilken typ av skönlitteratur som anvÀnds. I min undersökning vill jag fÄ veta vad pedagogerna anser om sprÄkinlÀrning med hjÀlp av skönlitteratur och pÄ vilket sÀtt det lÀsta bearbetas. En viktig frÄgestÀllning Àr ocksÄ huruvida andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling underlÀttas med hjÀlp av skönlitteratur.Jag har valt att göra en kvalitativ intervjuundersökning och mÄlet Àr att fÄ bekrÀftat det som sÀgs i litteraturen om betydelsen av att lÀsa skönlitteratur för sprÄkinlÀrningen. Informanterna som jag har intervjuat Àr sex lÀrare i svenska som andrasprÄk, bÄde inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och det talas över 200 sprÄk. Trots ModersmÄlsundervisningoch Svenska som andrasprÄk vars syften Àr att ge elever med annat modersmÄl Àn svenskamöjlighet att utveckla flersprÄkighet Àr det lÄngt ifrÄn alla som talar sina förÀldrars modersmÄl.Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkat andragenerationsinvandraresinlÀrning av sina förÀldrars modersmÄl. I studien har Ätta gymnasieungdomar med utlandsföddaförÀldrar intervjuats för att fÄ reda pÄ deras tankar och erfarenheter om hur de lÀrt sig sinaförÀldrars modersmÄl.Resultatet visar att flera faktorer tycks ha pÄverkat ungdomarnas inlÀrning av sina förÀldrarsmodersmÄl. Det Àr framför allt den rika sprÄkliga exponeringen som tycks ha haft en central roll isamtliga intervjuades uppvÀxt, bland annat via olika medier som till exempel parabol-tv, musik,men Àven genom kontak med vuxna och jÀmnÄriga som talar samma sprÄk. Omgivande vuxnasengagemang i deras inlÀrning Àr Àven det en faktor som framkommit..

VÄrt examensarbete Àr en undersökning av hur gymnasiesÀrskolans studie- och yrkesvÀgledning ser ut. Examensarbetet utgÄr ifrÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvÀgledare som arbetar med gymnasieelever som ingÄr i sÀrskola. Vi har avgrÀnsat oss till fem gymnasieskolor i SkÄne, en gymnasiesÀrskola och fyra allmÀnna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingÄr i sÀrskola. Teoriavsnittet bestÄr av fyra teorier och en vÀgledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likasÄ Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vÀgledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vÀgledningssamtal och praktik.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ varför elever vÀljer byggprogrammet. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har Àven försökt att belysa vad det Àr som pÄverkar ungdomarna nÀr de vÀljer byggprogrammet. För att nÄ syftet har jag gjort en enkÀtundersökning som omfattat 32 elever frÄn Ärskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till Àr att friheten i yrket, trygg anstÀllning och bra lön Àr de starkaste skÀlen till att elever vÀljer byggprogrammet..

Syftet med min studie var att skapa förstÄelse för om pedagoger i grundskolans tidigare Är möjliggör en lÀrandemiljö pÄ lika villkor för alla elever samt utveckla förstÄelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare Är samt tvÄ observationer. Min studie har baserats pÄ dessa intervjuer, observationer och pÄ tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har anvÀnts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

I arbetet med denna studie har jag genom intervjuer och enkÀter undersökt vad utlandsfödda personer som har barn i den svenska skolan, har för erfarenheter och Äsikter om utvecklingssamtal, bÄde i hemlandet och hÀrifrÄn Sverige. Intervjupersonerna har bland annat tillfrÄgats om huruvida de har varit med om utvecklingssamtal under sin egen studietid i hemlandet. De har ocksÄ tillfrÄgats om vad de har för tankar kring de utvecklingssamtal de varit med om under sina barns studietid och vad de har för syn pÄ den svenska skolan. Resultatet blev övervÀgande positivt, Àven om vissa hade en del negativa erfarenheter. Intervjupersonerna har vidare tillfrÄgats om sin syn pÄ den svenska skolan..

Syftet med föreliggande studie Àr att utreda vilken roll litteratur har och hur lÀrare anvÀnder litteratur i Àmnet svenska som andrasprÄk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andrasprÄk pÄ gymnasienivÄ har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn pÄ litteraturens syfte har stÀllts mot vad ledande forskning sÀger inom omrÄdet. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gÀllande litteratur- och sprÄkforskning. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

MÄnga elever i de svenska skolorna har svenska som andrasprÄk och har mer eller mindre knapphÀndiga kunskaper i svenska och dÀrmed svÄrt att kommunicera. En del Àr nyanlÀnda och kan inte kommunicera alls pÄ det nya sprÄket. En vÀg ut ur dilemmat Àr att hitta andra sÀtt att uttrycka sig och kommunicera pÄ.Uppsatsen undersöker möjligheter till att ge dessa elever de bÀsta förutsÀttningarna för en positiv sprÄkutveckling genom undervisning i ett utvidgat sprÄk- och textbegreppsperspektiv. En konstnÀrlig process i frÄga om skapande Àr en av utvecklingsvÀgarna.FrÄgestÀllningen berör integration mellan bild och svenska som andrasprÄk som pedagogisk metod.Eleverna mÄste fÄ lÀra sig att anvÀnda nya redskap och synsÀtt för att tillgodogöra sig aktuell kunskap. Det Àr viktigt att tÀnka sig sprÄkutveckling i ett utvidgat sprÄkbegrepp och integration mellan Àmnen Àr ett sÀtt att sÀtta fokus pÄ kunskap ur flera perspektiv.Resultatet tar upp undervisningens utformning, vad som hÀnder vid en integration, vad den leder till och hur eleverna reagerar pÄ det.Integration mellan bild och svenska som andrasprÄk har positiva effekter.

Skolverket skriver i den senaste lÀroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man dÀremot inte skriver Àr hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn Àr vÀsentlig i skolan för bÄde lÀrare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att bÄde söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sÄ som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förÀndrat undervisningen eller om den mÄste förÀndras? Detta undersöktes genom intervjuer med lÀrare och skolledare tvÄ högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkÀtundersökning med elever pÄ skolan i Malmö.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka engelskans pÄverkan pÄ det svenska sprÄket som den kommer till uttryck i svenska grundskolelevers instÀllning till och attityder till anvÀndning av engelska i svenskan.HÀr vill jag ta reda pÄ hur eleverna kommer i kontakt med engelskan, hur ofta de anvÀnder engelska ord i sitt vardagliga sprÄk och varför de anvÀnder engelska ord. Andra frÄgor som jag vill fÄ besvarade Àr vilka engelska ord som anvÀnds, om man föredrar engelsk stavning pÄ engelska lÄnord eller svensk stavning. Slutligen vill jag ocksÄ fÄ besvarat om man föredrar engelska ord eller svenska motsvarigheter, om man förstÄr svenska meningar med lÄnord i, om man godtar svenska meningar med engelska lÄnord i och om man anvÀnder svenska meningar med engelska lÄnord i. Arbetet bygger pÄ en enkÀtundersökning som gjorts pÄ tvÄ grundskolor, en friskola och en kommunal skola. I undersökningen deltar 40 elever i Är 9.

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..

Vilka förestÀllningar har elever i slutet av grundskolan kring vattnets vÀg genom kroppen? I undersökningen fick 23 elever genomföra en kombinerad rit- och skrivuppgift och sex elever valdes Àven ut för intervjuer. Flertalet elever beskrev endast ett av de berörda organsystemen (matspjÀlkningssystemet) och endast ett fÄtal samordnade det hÀr systemet med nÄgot annat organsystem eller kroppen i övrigt. Det var ingen av eleverna som ritade ut njurar och endast tvÄ elever beskrev urinblÄsan, vilken de valde att integrera med matspjÀlkningssystemet. Flera av eleverna löste vattnets utsöndring genom att förbinda urinröret direkt till matspjÀlkningssystemet.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever pÄ Hotell och restaurangprogrammet har tillÀgnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit anvÀndbar kunskap. För att uppnÄ syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har intervjuat sju personer ur ovannÀmnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillÀgnat sig anvÀndbar kunskap, bland annat i förmÄga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var dÀremot endast ett fÄtal av dem som uppgav att de lÀrt sig att tÀnka kritiskt och granska fakta.

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns nÄgon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgÄr frÄn tvÄ högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sÀgs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering Àr en god hjÀlp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie Àr intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det anvÀnds visualisering, i Àmnet svenska.Det kom fram att visualisering Àr en metod som anvÀnds frekvent i undervisningen pÄ de olika skolorna som undersöks.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ om döva elever har svÄrigheter inom algebra. Inom algebra fokuseras dÄ de tre symbolbetydelser som Àr karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar pÄ att elever, generellt, tycks ha svÄrigheter i algebra och Àven pÄ gymnasienivÄ tycks mÄnga elever inte ha förstÄtt algebran. Vilka svÄrigheter som döva elever kan ha i matematik och algebra finns det mycket lite forskning om. DÀrav det aktuella i att göra en studie av detta.