Vår studie är en kvalitativ intervjustudie om hur elever på det individuella programmet (IV) ser på sitt studieval efter grundskolan. Vi vill veta vad som påverkat dem att välja IV och vilket som är deras huvudsakliga mål med utbildningen. Genom sex intervjuer med elever som studerar på IV i två olika kommuner har vi forskat inom området. Vi har funnit att anledningen till att elever studerar på IV är varierande. Samtliga har haft inlärningsproblem och tidigare fått specialresurser i grundskolan.

Intentionen med detta examensarbete var att förvärva kunskap om hur pedagogerna anpassar studierna för elever med matematiksvårigheter. Vår undersökning baserades på intervjuer med gymnasielärare, en komvuxlärare och en specialpedagog. Intervjuerna blev, efter sammanställning, jämförda mot tidigare forskning av matematiksvårigheter. Från forskarvärlden tog vi del av olika forskares syn på diagnostisering av elever. Resultatet av vår undersökning visade att både bland forskare och bland pedagogerna fanns olika uppfattningar om hur elever med matematiksvårigheter skulle bemötas.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger upplever att flerspråkighet bidrar till möjligheter eller till hinder för elever med utländsk bakgrund. Vilka didaktiska utmaningar möter pedagogerna med dessa elever samt hur kan de stödja elevernas flerspråkighet? För att få en nyanserad bild av hur pedagoger uppfattar flerspråkighet och söka svar på våra frågeställningar intervjuade vi fyra lärare som undervisade vid olika nivåer inom skolväsendet. Eftersom vi utgick från det talade ordet använde vi oss av kvalitativ undersökningsmetod där vi tolkade och analyserade resultatet av intervjuerna. Det resultat vi kom fram till var att alla pedagoger ansåg att flerspråkighet var en personlig tillgång för den enskilda eleven, men att det kunde finnas hinder på samhällsnivå.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om lärare i två städer i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lärare intervjuades gällande deras syn på bland annat koncentrationssvårigheter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvårigheter var minimal på skola A. Tre av fyra lärare förespråkade en undervisningsform som gick ut på att elever med koncentrationssvårigheter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lärarna på skola A bedrev en undervisning där alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet på skola B visade att alla fyra lärare arbetar på ett sådant sätt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör.Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess.Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper.Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren.

Syftet med denna studie har varit att genom en enkätundersökning jämföra yrkesverksamma lärare och lärarstudenters syn på elever som faller utanför skolans normer. Bland dessa elever finns två handlingsmönster, dels de som är utagerande och dels de som är tysta och tillbakadragna under lektionstid. Våra frågeställningar var vad lärare och studenter anser kring hur problem uppstår runt elever, för vem det är ett problem samt hur de hanterar dessa problem. Den avslutande frågeställningen berör huruvida grupperna ser elevernas problem utifrån ett punktuellt eller relationellt synsätt. Lärarstudenterna uttrycker i större utsträckning en önskan att inkludera alla elever medan lärare verkar ha lättare att uppnå detta.

I detta examensarbete har jag studerat hur elever i år 6 tänker vid decimalform inom taluppfattningens område. Begreppet taluppfattning är ett mycket brett område där det dessutom finns många olika uppfattningar om vad som ingår i begreppet. Därför har jag fokuserat mitt arbete på övergången från heltal till decimaltal. Syftet med undersökningen är att belysa vikten av att lärare har goda matematiska och metodiska kunskaper, hur elever utvecklar sin taluppfattning och förhoppningsvis ge lite tips och idéer som kan användas i undervisningen med elever. Studien omfattar en litteraturgenomgång som behandlar begreppet taluppfattning där jag delat upp kapitlet i tre underrubriker: Vad innebär det att elever har en grundläggande taluppfattning? Hur utvecklar elever en god taluppfattning? Vilka speciella svårigheter finns vid övergången från heltal till decimaltal? Under metoddelen skriver jag om hur pilot- och huvudundersökningen gjordes innan läsaren får ta del av undersökningarnas resultat.

Syftet med min studie var att skapa förståelse för om pedagoger i grundskolans tidigare år möjliggör en lärandemiljö på lika villkor för alla elever samt utveckla förståelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år samt två observationer. Min studie har baserats på dessa intervjuer, observationer och på tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har använts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

Elevhälsovård ska erbjuda multidisciplinärt stöd till alla elever i grundskola och gymnasieskola, för att främja lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av elevhälsovård inom grund- och gymnasieskolan. Att undersöka elevers erfarenheter har inte varit vanligt inom skolhälsovården i Sverige. De flesta omvårdnadsvetenskapliga undersökningar har hittills grundat sig på skolsköterskors uppfattningar om skolhälsovårdens betydelse. Sjutton artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Elevhälsovård ska erbjuda multidisciplinärt stöd till alla elever i grundskola och gymnasieskola, för att främja lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av elevhälsovård inom grund- och gymnasieskolan. Att undersöka elevers erfarenheter har inte varit vanligt inom skolhälsovården i Sverige. De flesta omvårdnadsvetenskapliga undersökningar har hittills grundat sig på skolsköterskors uppfattningar om skolhälsovårdens betydelse. Sjutton artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

AbstractI denna studie utreds hur elever i verksamheten upplever sin skolmiljö, utifrån förhållandena mellan elev och pedagog, elev och elev/grupp, pedagog och föräldrar och elev och föräldrar.Ur elevernas perspektiv framkommer vilka situationer som upplevdes som goda -respektive konfliktfyllda i skolmiljön. Elevernas svar på frågorna var det resultat varpå vi grundade våra slutsatser.Enkäten delades ut i två klasser i år 5 och fem klasser i år 6. Två av klasserna från skolår 6 kom från en skola som låg på landsbygden. Övriga klasser gick på skolor som låg centralt inne i en stad.I undersökningen deltog 137 elever, varav: 73 tjejer och 64 killar? Från skolår 5 var det sammanlagt 41 elever, varav: 24 tjejer och 17 killar? Från skolår 6 var det sammanlagt 96 elever, varav: 49 tjejer och 47 killar?Från staden var det sammanlagt 102 elever, varav: 54 tjejer och 48 killar? Från landet var det sammanlagt 35 elever, varav: 19 tjejer och 16 killarUndersökningen visar att det inte var någon större skillnad på svarsalternativen mellan tjejer och killar, mellan elever från staden eller från landet eller mellan elever från skolår 5 och skolår 6.

Abstrakt Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner. Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna. Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.                                                                                                                                   Nyckel ord:Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning..

Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning.Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori.I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär.Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter..

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i ämnet kommunikation gett någon utveckling av tolkning eller reaktion på ljud och tal hos elever med cochleaimplantat. Skolan är en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsättning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartläggning försökt påvisa om någon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till åtta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av två elever i två olika klasser på skolan. Kartläggningen har skett genom enkätsvar och intervjuer av föräldrar, klasslärare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgångspunkter ingår hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsättningens betydelse.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvärdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus låg på tre frågeställningar: 1) Vad väljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bättre än elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde på textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Där utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat.