Individer med psykisk funktionsnedsÀttning kan vara vÀldigt sÄrbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. DÀrför Àr viktigt att dessa individer fÄr en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lÀrare upplever att ha sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det Àr frÀmst lÀrarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen Àr tÀmligen begrÀnsad inom detta ÀmnesomrÄde.

Syftet Àr att försöka förstÄ vilka och teoretiskt belysa hur elever och lÀrarstudenter har lÀrt sig att behÀrska och utvecklat digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter. Undersökningsmetoden Àr kÀllanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lÀrarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten Är 2007 till och med vÄren Är 2009. Det Àr en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lÀrarstudenter och elever har tillÀgnat sig och projekten har Àven betraktats utifrÄn ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer pÄ Teleborg Centrum, VÀrdegrundtema pÄ Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att bÄde lÀrarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter. LÀrarstudenter har Àven varit verksamma som handledare och hÀrigenom bidragit till att elever mer Àn de sjÀlva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter..

Syftet med arbetet Àr att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frÄgestÀllningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad Àr lÀrares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i Ärskurs tre; samhÀllsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lÀrare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkÀtundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger dÀr dem reflekterar över enkÀtens frÄgestÀllningar.

Mitt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är (Är 7-9) arbetar med motivation och Äterkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts dÀr semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri.LÀrarna i studien anvÀnde sig av mÄnga strategier för att motivera elever samt ge dem Äterkoppling. Resultatet visade att lÀrares attityder har en stor inverkan pÄ elevers motivation. NÀr lÀrare visar ett stort engagemang för sitt Àmne tenderar det att pÄverka elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lÀrare upplever att det Àr viktigt att ge elever Äterkoppling pÄ det de gör.

MÄlet med studien Àr att presentera hur elever pÄ gymnasiesÀrskolan upplever delaktighet, med fokus pÄ sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhÄllningssÀtt och resultatet har uppnÄtts genom att tvÄ elever, som snart tar studenten frÄn ett specialutformat program pÄ gymnasiesÀrskolan, delger oss sina livsberÀttelser. Studiens teoretiska ram Àr hÀmtad frÄn Foucaults tankar kring maktförhÄllanden som Àr till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebÀr dÀrmed en svagare stÀllning i samhÀllet.Samtalen med eleverna fokuserar pÄ deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden.

ADHD Àr ett funktionshinder som innebÀr avvikelser inom omrÄdena uppmÀrksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog Àr det viktigt att ha en förstÄelse för funktionshindret och möta eleverna utifrÄn sina förutsÀttningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien Àr att studera nÄgra personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlÀtta för elever med diagnosen ADHD. FrÄgorna som ligger till grund för studien Àr: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gÀller specifika hjÀlpmedel avsedda att hjÀlpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rÄdata insamlats.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lÀrare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjÀlpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sÀllan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lÀrare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lÀrare menar att tysta elever Àr de som sÀllan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interÀcker upp handen eller vill lÀsa högt. LÀrarna kategoriserar ocksÄ gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta.

Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundlÀggande matematiken med fokus pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt samt att belysa kontextuella faktorer som kan pÄverka förutsÀttningar för begreppsinlÀrning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas kÀlldata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i Ärskurs 1-4 frÄn fem olika skolor i samma kommun har ingÄtt i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den sprÄkliga dimensionens betydelse i grundlÀggande matematik finns hos de tillfrÄgade pedagogerna.

Syftet med denna uppsats var att, genom jÀmförelse, fÄ fördjupade och praktisktanvÀndbara kunskaper om lÀmpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvÄrigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar nÀrmare pÄ hur bemötande beskrivs i forskning, i lÀroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lÀrare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvÄrigheter. För att ta del av lÀrarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att anvÀnda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat tvÄ observationsklasslÀrare och tvÄ lÀrare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder pÄ likheter mellan gÄrdagens och dagens bemötande av elever i sÀrskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit Àr de bÄda lÀroplanernas syn pÄ den sÀrskilda undervisningsgruppens syfte..

I denna studie har vi försökt att fÄnga pedagogers och elevers syn pÄ samband mellanspecialundervisning som sker enskilt eller i mindre grupp utanför klassrummet, underordinarie undervisning, och utanförskap. Studien lyfter huruvida elever som Àr i behov avsÀrskilt stöd, och fÄr detta genom specialundervisning utanför klassrummets ordinarieundervisning, bemöts annorlunda jÀmfört med övriga elever och om det pÄverkar dessaelevers kamratrelationer.Studien presenterar tidigare forskning inom omrÄdet för specialundervisning genom att se pÄbemötandet av elever i behov sÀrskilt stöd, vikten av gemenskap samt tankar om en godlÀrandemiljö i skolan. Studiens undersökning bygger pÄ kvalitativa frÄgor stÀllda tillpedagoger och elever kring deras skolors arbetssÀtt, elevers bemötande och kamratkontaktermed de som fÄr specialundervisning utanför klassrummet under ordinarie undervisning.I resultatet av studiens undersökning har vi funnit att pedagogers och elevers syn pÄ sambandmellan specialundervisning och utanförskap generellt inte skiljer sig Ät. Majoriteten i bÄdadelarna av undersökningsgruppen Àr överens om att de inte kan se att bemötande ochkamratkontakter pÄverkas av specialundervisningen. Vi kan dock se tendenser i nÄgra avpedagogernas svar och i flertalet elevers kommentarer att det görs en viss skillnad mellanelever som har specialundervisning och elever som inte har det..

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

Studiens syfte var att utifrÄn ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnaster, i förhÄllande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning. Syftet var ocksÄ att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa enligt idrottslÀrare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslÀrare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehÄllsmÀssigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslÀrarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning, om respektive profession uppdrag/förvÀntningar samt om samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnast.

I lÀrares uppdrag ingÄr att anpassa undervisningen till alla elever för att frÀmja deras fortsatta lÀrande. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare anser att klassrumssituationen Àr för de högpresterande eleverna, samt hur lÀrare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Samtliga arbetar i Ärskurserna 1-6. Resultatet visar att de medverkande lÀrarna anvÀnder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjÀlp av olika strategier och dÀrför kan ges till alla elever.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ laborativ matematik samt hur stÀmningen i klassrummen förÀndras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lÀrare och elever besvarar jag mina frÄgestÀllningar. De elever jag har intervjuat som Àr vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn pÄ Àmnet matematik och tycker i högre grad att Àmnet Àr stimulerande Àn elever som Àr prÀglade av den gÀngse traditionella undervisningen. Dessa elever Àr inte rÀdda för att svara fel pÄ lÀrarens frÄgor och har lÀttare för att se matematik i vardagen. De Àr prÀglade av en matematikundervisning som grundar sig pÄ samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare Àn enskild mekanisk rÀkning av tillrÀttalagda klassrumsproblem..