SAMMANFATTNING I vÄrt examensarbete kommer vi att skildra olika pedagogers syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd och deras skolgÄng. Syftet med detta Àr upptÀcka och belysa skillnader och likheter mellan pedagogerna i den ?stora? skolan och pedagogerna pÄ resursskolorna. VÄrt syfte Àr Àven att ta del av olika pedagogers verklighet och dÀrigenom skapa beredskap inför vÄrt kommande yrke som pedagoger. I vÄr undersökning intervjuade vi fyra pedagoger frÄn den ?stora skolan? och fyra pedagoger frÄn resursskolan.

Amyotrofisk lateral skleros klassas som en neurologisk sjukdom dÀr de motoriska nervcellerna i hjÀrnan, hjÀrnstammen och ryggmÀrgens yttre del degenererar. NÄgon kurativ behandling för patienter med ALS finns inte i nulÀget. Behandlingen inriktas dÀrför pÄ att möta behoven som patienterna utvecklar under det snabba sjukdomsförloppet för att ge den bÀsta palliativa vÄrden. Syftet med vÄr litteraturstudie var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov en patient med ALS och deras vÄrdgivare har. Resultatet har tematiserats efter patienterna och vÄrdgivarnas fysiska, psykiska, existentiella och social behov.

Prostatacancer Àr numera den vanligaste cancerformen hos mÀn. MÀn med prostatacancer har tidigare ofta varit glömda, men eftersom nya diagnoser och behandlingsmetoder har blivit bÀttre, vilket innebÀr att sjukdomen kan upptÀckas tidigare och behandlas mer effektivt, dÀrmed lever mÀn lÀngre med sin sjukdom. MÀn har svÄrt att prata om kÀnslor och eftersom prostatacancer drabbar könsorganen, kÀnner de flesta mÀn skam över sin sjukdom och dess konsekvenser DÀrför Àr det viktigt för sjuksköterska att fÄ bÀttre förstÄelse för mÀnnens situation för att kunna ge det stödet som mÀnnen sjÀlva anser Àr viktigaste. Syftet med studien var att belysa mÀns behov av stöd Äret efter diagnosen prostatacancer. Metoden som anvÀndes var en litteratur studie med kvalitativ analysmetod.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om Àldre invandrare som bor pÄ vÄrdboende i Malmö hade ett behov av sprÄkanpassad Àldreomsorg. Kvalitativa intervjuer utfördes med vÄrdtagare med utlÀndsk hÀrkomst och vÄrdpersonal som arbetade med vÄrdtagarna. MÄlgruppen var Àldre invandrare med utlÀndsk hÀrkomst som bor pÄ vÄrdboende samt personal som arbetar med dem. FrÄgestÀllningarna handlade om det fanns kommunikationsproblem mellan de Àldre invandrade vÄrdtagarna och personalen samt om de upplevde ett behov av sprÄkanpassad Àldreomsorg. Resultatet av studien visade att det finns ett behov av sprÄkanpassad Àldreomsorg hos informanterna.

Syfte:Genom att ta del av fyra Är 6-9-lÀrares erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr syftet med studien att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: 1. Vilka förutsÀttningar upplever lÀrarna att de har i arbetet med ÄtgÀrdsprogram, dvs rent praktiskt kunna upprÀtta, implementera, utvÀrdera och följa upp det som stÄr i ÄtgÀrdsprogrammen?2. PÄ vilket sÀtt fÄr lÀrarnas erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram konsekvenser för elever i behov av sÀrskilt stöd?Teori: Det teoretiska ramverket för studien Àr fenomenologisk livsvÀrldsteori. Att utgÄ frÄn denna ansats innebÀr att ta del av mÀnniskors erfarenheter och upplevelser och försöka sÀtta sig in i deras livsvÀrld. Metod: Studiens empiri utgörs av kvalitativa intervjuer med lÀrare om deras erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram. Jag utgick frÄn en intervjuguide med öppna, halvstrukturerade frÄgor i syfte att ge informanterna utrymme att pÄverka vilka tankar och Äsikter de ville uttrycka under intervjun.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? PÄ vilka skilda sÀtt uppfattar nÀmnda pedagoger den erhÄllna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar pÄ kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgÄr att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av sÀrskilt stöd och Marte Meo handledning.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förvÀntningar pÄ denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. VÄrt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och dÄ frÀmst gÀllande enskilda barn i behov av sÀrskilt stöd. Det framkom att bristen pÄ tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens.

I projektet har jag utformat ett bord för hemmet som man kan leva med hela livet och som enkelt kan anpassas utifrÄn olika mÀnniskors behov, och förÀndras allt eftersom ens livssituation och behov förÀndras.  Bordet ska kÀnnas vÀrdefullt och fÄ ett mervÀrde genom att laddas med personliga berÀttelser och vara nÄgot man vill behÄlla och bevara.   Samtidigt Àr bordet tÀnkt att vara en startpunkt för att fÄ mÀnniskor att börja reflektera över sina förhÄllningssÀtt till konsumtion och vilka vÀrden som Àr viktiga i livet. I ett lÀngre perspektiv  hoppas jag att detta kan minska den onödiga konsumtionen och bryta den slit- och slÀngmentalitet som rÄder i samhÀllet..

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av sÀrskilt stöd. För att bryta ner syftet sÄ formulerade jag forskningsfrÄgor. FrÄgorna Àr hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. UtifrÄn detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra fritidspedagoger som Àr verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för nÄgon absolut sanning utan bara fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

Till akutmottagningen söker patienter med olika sorters skador, sjukdomar och behov. MÄnga Àr oroliga över sitt tillstÄnd och för mÄnga Àr det den första kontakten med sjukvÄrden. VÄrdpersonalens bemötande pÄ akutmottagningen Àr dÀrför av stor betydelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av bemötande pÄ akutmottagning. Litteraturstudien baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar och en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes som analysmetod.

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet var i behov av att utvÀrdera anvÀndbarheten pÄ den prototyp som de tagit fram för mÀtning av fysiologiska parametrar i distribuerad vÄrd. Syftet blev dÀrför att genom att anvÀnda metoder sÄ som heuristiska och summativa utvÀrderingar ta reda pÄ vilka behov och krav som de tÀnkta anvÀndarna stÀller pÄ anvÀndargrÀnssnitt som anvÀnds inom distribuerad vÄrd. För att kunna genomföra dessa metoder genomfördes studiebesök, anvÀndaranalys, fokusgrupper, kontextuell utforskning och en funktionsanalys. Resultatet av de tvÄ utvÀrderingarna visar att anvÀndarna stÀller höga krav pÄ den hÀr typen av anvÀndargrÀnssnitt, framförallt gÀllande sÀkerstÀllande av identitet och anpassning till anvÀndarnas verklighet..

Den andliga dimensionen ingÄr i den holistiska mÀnniskosynen som sjuksköterskan skall utgÄ frÄn. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska stÄr det att sjuksköterskan ska ha förmÄga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell anvÀndes för litteraturstudien. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en manuell sökning.

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. För att fÄ fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av litteratur som var relevant för dessa Àmnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgÄngen var vad autism Àr, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av sÀrskilt stöd och att se dessa barn som individer, men Àven resurser och arbetssÀtt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och anvÀnde mig dÄ av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om bÄde extra utbilningar och anvÀndandet av hjÀlpmedel.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..