Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka tvÄ elevhÀlsoteams samtal kring elever i behov av sÀrskilt stöd. De frÄgestÀllningar studien Àmnar undersöka Àr vilka diskurser som framtrÀder inom elevhÀlsoteamens samtal och vilken som Àr den dominant rÄdande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i det diskursanalytiska angreppsÀttet med utgÄngspunkt i Foucaults diskursanalys. SprÄket Àr centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhÄlls för sanningar medan andra hÄlls tillbaks och makten att definiera diskursens innehÄll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell anvÀnds, nÀmligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att utforska de pedagogiska möjligheter som anvÀnd-ningen av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan öppnar för barn i behov av sÀrskilt stöd för att utveckla kommunikation, samspel och delaktighet.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med aktivitetsdiamanten som teori. Metod: Studien Àr utifrÄn en hermeneutisk ansats med en kvalitativ karaktÀr. Empirin har samlats in genom observationer och samtal/intervjuer. Resultat: För att de sex barn i behov av sÀrskilt stöd som deltog i studien skulle uppnÄ delak-tighet med hjÀlp av en iPad visade resultatet pÄ att pedagogerna behövde vara nÀrvarande under iPadaktiviteten. NÀr iPaden anvÀndes av fler Àn ett barn fungerade iPaden som en bro för att bygga kommunikation och pÄ sÄ vis samspel.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Bakgrund:Allt fler svÄrt sjuka vÀljer idag att vÄrdas i hemmet och i och med detta fÄr nÀrstÄende en central och viktig roll. Att vara nÀrstÄende till en patient i livets slutskede innebÀr stora pÄfrestningar i det dagliga livet och ett otillrÀckligt stöd i den sena palliativa fasen kan leda till svÄrbehandlad, traumatisk sorg. MÄnga nÀrstÄende beskriver kÀnslor av Ängest, sÄrbarhet, depression, och Àven isolering och ensamhet. NÀrstÄende kan behöva stöd att hantera sin svÄra situation.Syfte:Syftet var att beskriva nÀrstÄendes behov av stöd inom palliativ vÄrd.Metod:Vi har genomfört en litteraturöversikt dÀr Ätta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med Joyce Travelbee?s teori ?human-to-human relationship? och de fyra hörnstenarna inom palliativ vÄrd som teoretiska utgÄngspunkter.

Att fÄ ett barn med funktionshinder kan innebÀra mÄnga olika kÀnslor. Situationen för dessaförÀldrar kan vara mycket speciell dÄ de ofta vÄrdar sina barn hemma och pÄ sÄ vis blirexperter bÄde i sitt förÀldraskap, men ocksÄ pÄ omvÄrdnaden som i vanliga fall Àrsjuksköterskan expertkunnande. De har Àven vissa konkreta behov som kan skilja sig frÄnandra förÀldrars. Detta gör att relationen mellan dem och sjuksköterskan Àr speciell och detfinns en balans av givande och tagande som Àr viktig att uppnÄ. Sjuksköterskor styrs av enmÀngd lagar och författningar som bland annat betonar de skyldigheter som de har gentemotmÀnniskor med funktionshinder och deras familjer.

Ett examensarbete om modebloggar för herrar/mÀn. Hur ska modebloggen utformas för att uppfattas som en effektiv informations- och kommunikationskanal? Vilka betydelsefulla sÀljande argument Àr sÀrskilt intressanta i modebloggar för mÀn? Hur skall bloggen kommuniceras för att attrahera mÄnga lÀsare och aktiva deltagare?Vi har studerat om det finns ett behov av modebloggar hos mÀn.A thesis about fashion blogs for men..

En bransch som stÄr inför ett generations- och könskifte krÀver en utbildning som visar framfötterna och följer med utvecklingen. Högskolan i GÀvle har sedan hösten 2006 ett nytt fastighetsmÀklarprogram, skapat i strÀvan efter att följa de nya kraven frÄn fastighetsmÀklarnÀmnden samt önskemÄlen frÄn skolan. Har programmet reviderats tillrÀckligt? Detta har jag undersökt. Slutsatsen Àr att Högskolan i GÀvle har kommit en bra bit pÄ vÀg..

Elever pÄ gymnasiet har ibland problem att förstÄ abstrakta fysikaliska fenomen. Visuella hjÀlpmedel skulle underlÀtta förstÄelsen. Det finns ocksÄ ett behov av interaktiva webbplatser eller program som testar elevernas kunskap. Jag har gjort en webbplats <belfrage.info.se> som en utvald testgrupp, representativ för mÄlgruppen, fÄtt testa. Gruppen har ocksÄ fÄtt föreslÄ förbÀttringar.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolorna och Barn- och utbildningsnÀmnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket nÀr det gÀller mÄlstrategier för att sÄ mÄnga som möjligt av eleverna ska nÄ de nationella mÄlen. Ett delsyfte var ocksÄ att belysa pÄ vilka grunder elever ska fÄ eller fÄr stöd. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, dÀr vi anvÀnde Ärsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar frÄn de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnÀmndens Ärsredogörelser för Ären 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej nÄr mÄlen fÄr ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och vÀrdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Syftet med min studie Ă€r att belysa elevers uppfattningar om vad det innebĂ€r att ha matematik. Delar av studien Ă€gnas Ă„t att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av sĂ€rskilt stöd, d.v.s. elever med Ă„tgĂ€rdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lĂ€gger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet Ă€r grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg frĂ„n matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med lĂ€roboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns ocksĂ„ en uppfattning att matematik kan has i samlĂ€rande.

Bakgrund: I Sverige lider 20-40 procent av befolkningen av psykisk ohÀlsa. Det Àr den tredje vanligaste orsaken till att söka hjÀlp i primÀrvÄrden. LivsförÀndringar kan leda till psykisk ohÀlsa och samtalsbehandling kan vara exempel pÄ bearbetning för att förbÀttra hÀlsan. PrimÀrvÄrden Àr den första instansen till psykisk omvÄrdnad och en av dess uppgifter Àr förebyggande hÀlsoarbete. Syfte: Var att beskriva patienters behov av samtal med sjuksköterska i primÀrvÄrden vid psykisk ohÀlsa samt vad patienterna upplevde av samtalet.

Konsumtion av mode har gÄtt frÄn att tillfredsstÀlla vÄra grundlÀggande behov till att vara ett sÀtt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det gÄr dock att ifrÄgasÀtta huruvida behoven Àr möjliga att tillfredsstÀlla. VÄr empiriska studie visar att unga kvinnors konsumtion av mode frÀmst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig sjÀlv och att kÀnna ett stÀrkt sjÀlvförtroende. Mode Àr ett sÀtt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida unga kvinnors konsumtion av mode gÄr hand i hand med fast fashion konceptet.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av sÀrskilt stöd samt lÀrares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien Àr kvalitativ och tar ansats utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. DÀr det fenomenografiska perspektivet innebÀr att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika mÀnniskor. Resultat av analysen visar att lÀrare uppfattar att det Àr endast vid utarbetning av ÄtgÀrdsprogram som elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare sÄ visar resultat att barn med diagnos av nÄgot slag eller barn som lÀrare uppfattar ha socioemotionella problem Àr de barn som lÀrare uppfattar fÄr specialpedagogiska insatser..

Inskolning i förskolan, förskollÀrares tankar kring smÄ barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska. Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar kring inskolning av smÄ barn i förskolan. Enligt förskolans lÀroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott vÀlkomnande in i denna miljö. Studien bygger pÄ tankar frÄn sex förskollÀrare som deltagit i en kvalitativ intervju dÀr de berÀttar om hur de tÀnker kring barns förstagÄngsinskolning. Studiens syfte Àr att belysa vilka aspekter som förskollÀrare anser vara viktiga att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning pÄ en smÄbarnsavdelning. Följande frÄgestÀllning besvaras: Vad anser förskollÀrare som arbetar pÄ smÄbarnsavdelningar Àr viktigt att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning, utifrÄn det nya barnets behov, förÀldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berÀttar om kÀnslan av att kÀnna sig trygg med sin omgivning dÀr en anknytning sker till nÄgon annan mÀnniska, vilka Àr grundlÀggande för allas behov vid en inskolning.