Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hÀlso- och sjukvÄrden med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov dÀr det medicinska behovet Àr första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas dÄ det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i klÀm dÄ det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vÄrdpersonal. PÄ vissa akutmottagningar anvÀnds en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator pÄ en akutmottagning.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med detta arbete Àr att se hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande med andrasprÄkselever pÄ en mindre skola utan SVA-lÀrare. Integreras andrasprÄksundervisningen eller isoleras den frÄn den övriga verksamheten? Undervisningen mÄste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförstÄelse. I kursplanen för svenska som andrasprÄk stÄr det att elever vilka Àr i behov av Àmnet har rÀtt till undervisning. Syftet med svenska som andrasprÄk Àr att eleverna i slutÀndan ska hamna pÄ samma sprÄkliga nivÄ som svensktalande elever.

Syfte: Studien syftade till att kartlÀgga programbyten pÄ en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers mÄluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program Àr överrepresenterade i den elevgrupp som Àr i behov av sÀrskilt stöd. DÄ gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt Àn proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas.Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhÄllandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument.Metod: Studien Àr en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien Àr uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkÀt bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare. Resultat: Skolan har flest byten frÄn de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare frÄn de yrkesförberedande programmen.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Ambitionen med den hÀr uppsatsen Àr att rikta blickarna mot den grupp elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i sin undervisning. Studien Àr ett försök att undersöka och tolka hur dessa elever uppfattar sitt lÀrande och sin sjÀlvbild i en inkluderande skola. Det teoretiska materialet baseras frÀmst pÄ ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dÀr symbolisk interaktionism (Mead, 1976), stÀmplingsteori (Goffman, 2001) och social konstruktionism (Berger & Luckman, 2003: Gergen & Gergen, 2008) Àr utgÄngspunkter. Gemensamt för dessa Àr att de betraktar mÀnniskan som en social varelse och det Àr i det sociala samspelet som individens sjÀlvbild konstrueras. Studien har utgÄtt frÄn den kvalitativa forskningsprocessen och för att besvara syftets frÄgestÀllningar genomfördes Ätta stycken intervjuer med elever i Mellansverige, i en skola dÀr man valt en inkluderande organisationsform som lÀrandemiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Vi har upplevt att fokus i skolan ligger vÀldigt mycket pÄ svaga elever och att sÀrbegÄvade elever inte fÄr samma stöd utifrÄn sina behov. I lÀrarutbildningen Àr det hÀr ett omrÄde som oftast inte fÄr nÄgot utrymme. SÀrbegÄvade elevers situation i skolan Àr ett omrÄde som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att Àmnet inte Àr uppe för diskussion i lÀrargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstÄ hur lÀrare bemöter och undervisar sÀrbegÄvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning.

Det övergripande syftet med studien Àr att belysa pedagogers syn pÄ barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som Àr av betydelse för Àmnet Àr Lev S. Vygotskij.

Tillhörighet och att fÄ vara en del av ett socialt sammanhang Àr nödvÀndigt för oss mÀnniskor. Social exkludering utgör ett hot mot individens vÀlbefinnande och har visats pÄverka individens beteende och Äsikter. Syftet med studien var att undersöka om mÀnniskor Àr mer intoleranta mot personer de inte kÀnner tillhörighet med, om social exkludering leder till en Ànnu mer intolerant hÄllning samt om individens behov av tillhörighet pÄverkar hur de mÄr vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hÀlften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade pÄ enkÀter om hur de mÄdde, ÄsiktsfrÄgor och deras behov av tillhörighet.

Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ grundskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla gÄr att förverkliga eller Àr detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser vÄra informanter att det behövs: ett arbetslag som Àr vÀlfungerande, dÀr pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsÀtt pÄ vÀrdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrÄn varje individs behov och förutsÀttningar samt att skolan mÄste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa pÄ att allt Àr normalt.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur personalen bemöter de boendes sexuella behov i ett boende för utvecklingsstörda. Sexualitet Àr ett grundbehov hos mÀnniskan. Den fysiska sexualiteten utvecklas pÄ samma sÀtt hos utvecklingsstörda som hos alla andra mÀnniskor, det Àr i det kognitiva tÀnkandet svÄrigheterna ligger. MÄnga gÄnger möjliggör eller förhindrar personalens egna attityder och vÀrderingar samt kunskap eller okunskap de utvecklingsstördas sexuella behov. Studien bygger pÄ litteratur som skrivits inom omrÄdet samt personliga intervjuer med personal som arbetar pÄ gruppbostÀder för utvecklingsstörda.

Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svÄrt det Àr att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn bÄde nÀr det gÀller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville Àven undersöka om synen pÄ dessa barn skiljer sig mellan grundskollÀrare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrÄgorna innan intervjuerna för att ha tid pÄ sig att tÀnka igenom vad de tÀnkte runt mina frÄgestÀllningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna pÄverka varandra.

Bakgrund: Att möta anhöriga Àr en del inom akutsjukvÄrden. Det finns och kommer alltid att finnas anhöriga runt patienterna som vÄrdas för livshotande tillstÄnd. Det Àr dÀrför vÀldigt viktigt att bemöta dem pÄ rÀtt sÀtt. Enligt tidigare avhandling finns det fyra huvudbehov att uppfylla hos anhöriga. Syfte: Vad har anhöriga för upplevda behov vid mötet med akutsjukvÄrden? Hur vÀl stÀmmer Burr?s fyra huvudbehov, behovet av information - att fÄ veta, behovet av att fÄ vara tillsammans med eller i nÀrheten av patienten, behovet av att fÄ hoppas och behovet av att fÄ stöd, överens med tidigare forskning? Metod: Utfördes som litteraturstudie baserad pÄ tolv artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa.