Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppen genre och texttyp används i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielärare i svenska tolkar begreppen och ser på begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskämnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lärarnas förståelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningsläget. Lärarna har även en skiftande syn på huruvida begreppen är rElevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses väsentlig är att Elever bör kunna förstå att olika texter har olika funktion.

Att påverka sin egen skolgång kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall så anser författarna att Elevens utvildning blir den bästa möjliga om Eleven får möjlighet att vara med och besluta - både i lärandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera Elevernas inflytande i lärande- och Elevernas inflytande i examinationsprocessen. Utifrån författarnas studier så visar det sig att Eleverna mycket riktigt förespråkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde två studier, Studie I "Janne", där Elever från gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta ställning till en fiktiv Elev, Janne, och hans svårigheter kring den skriftliga examinationsformen.

This scientific essay starts in a story where you get to follow me in my work by three situations with creative problem behavior at the special school where I work. The story culminates in a dilemma where I ask myself questions about how I look at my actions and my thoughts about the student. I break down and put these thoughts into three questions: What is my student's perspective and how will it affect my actions? How can I explain my actions and attitude of the student from ethical perspective? How do my practical knowledge look like in the narrative situations and why do I act like I do?My approach is to get answers to the questions by the reflection of the text itself, the reflection group and supervisors, as well as through literature that I find rElevant to the issues. The process is like a pendulum motion between text, reflection and new understanding.I look at my situations based on psychological theories about the treatment of persons within the autism spectrum of problems creative behavior.

Vi lever idag i ett samhälle som omger oss med olika budskap. Tv, radio och tidningar förser oss med ett konstant flöde av information oavsett vi vill det eller ej. Denna information är i grund och botten texter av olika slag. I skolans värld förknippas begreppet text fortfarande oftast med skriven text i en lärobok. Men behöver det vara så? I denna forskningskonsumerande uppsats har jag tittat närmare på tre olika begrepp som alla behandlar arbete med text inom undervisning på ett annat sätt än det traditionella.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur bra kunskap Elever anser att de har om betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa.Hur bra anser Eleverna att de känner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan Elev och lärare angående betygskriterierna i kunskapskraven enligt Eleverna?Finns det skillnader mellan Elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jämfört med de som anser att de har dålig kunskap med avseende på delaktighet, dialogen med läraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsallternativ. Urvalet består av sex klasser i årskurs nio från tre olika skolor, bestående av sammanlagt 146 Elever.ResultatResultaten från denna studie visar att de flesta Eleverna ansåg sig ha någorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hälsa dock visade det sig att ungefär en fjärdedel av Elevena ansåg att de hade relativt låg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar också att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan Elever som ansåg att de hade bra respektive dålig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bättre dialog med idrottsläraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn på idrottslektionerna jämfört med Elever som rapporterade att de hade dålig kunskap om betygskriterierna. .

Syftet med studien var  att  kartlägga, belysa och förstå  hur måluppfyllelseprocessen fungerar på en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med  måluppfyllelse-process  menar vi alla aktiviteter där lärare  tolkar  och  förmedlar  kursmål, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare är syftet att studera  Elevernas delaktighet i och reaktion på denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgångspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.

Alla Elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till Elevens individuella behov?Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över Elevensegen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge Elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lärare-Elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan.

Uppsatsen behandlar om gymnasieElever påverkas av argument och argumenterande text. Syftet är att se om Eleverna kan påverkas att ändra inställning helt eller delvis i en fråga efter att ha läst en argumenterande text. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning i en gymnasieklass på en skola i Västsverige. Som argumenterande text valdes Debattartikeln Äktenskapet samhällets grund av Göran Hägglund och Stefan Attefall som publicerats i Svenska Dagbladet den 16 december 2007. Denna artikel argumenterar emot könsneutrala äktenskap.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka pedagogiska strategier några lärare i träningsskolan använder i språk- läs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Hur används alternativa kommunikationssätt i undervisningen?? Hur och när framträder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras Eleverna i skolarbetet kring språk- läs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk är hämtat från det sociokulturella perspektivet på lärande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lärande ses som något som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien är utformad som en fallstudie med inspiration från den etnografiska forskningstraditionen.

I denna studie belyses pedagogers syn på olikheter och om synen kan härledas till relationellt eller kategoriskt perspektiv, samt andra faktorer som kan påverka pedagogers syn, såsom arbetsmiljö, livserfarenhet, skolans traditioner, samhällsnormer och styrdokument. Klasslärarens och specialpedagogens gemensamma ansvar omkring Eleven är en frågeställning som undersöks i studien. Vi belyser olika teoretikers syn på olikheter och utanförskap samt det sociala samspelets betydelse. Pedagogens synsätt påverkar specialpedagogikens utformning. Skillnaden mellan det kategoriska och det relationella synsättet belyses och diskuteras.

Vi, två gymnasielärare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tänkt, hur vi förändrat studiemiljön och studiesättet på ett datortekniskt program under åren 2005 till 2008. Vår ursprungliga tanke var att förbättra Elevernas möjlighet att studera datortekniska ämnen. Dessa är ofta svåra att studera därför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som Elev behöver för att gå vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska ämnen och en stor frihet för Eleverna att själva styra sitt sätt att arbeta. Vi har också ändrat den fysiska arbetsmiljön för Eleverna på så sätt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna ställda i grupper.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en teoretisk kunskap om ungdomars attityder till rasism, främlingsfientlighet och invandring utföra en studie som i praktiken undersöker ungdomars attityder, i årskurs 6 till 9, till invandring och invandrare. En enkätundersökning genomfördes som omfattade 83 Elever fördelade på fyra klasser, en i varje årskurs. Undersökningen utfördes på en högstadieskola i en kommun med drygt 9000 invånare i västra Sverige. Enkäten bestod av 10 slutna frågor samt 2 delvis öppna, där Eleverna fick möjlighet att motivera sina svar. Resultatet visar att flickor är mer toleranta än pojkar och att Elever i årskurs 7 är mer toleranta än sina äldre kamrater.

Jönsson, Joacim. (2006). ?Jag kan inte förneka att det är jobbigt ibland?. - en studie kring specialpedagogens relationbaserade arbete med Elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att undersöka några lärares, rektorers och specialpedagogers kunskaper och uppfattningar kring upprättandet, genomförandet och uppföljning av åtgärdsprogram. Vår studie är förlagd till två skolor i två olika kommuner i Västsverige. De intressentgrupper vi valt att grunda vår undersökning på är lärare, specialpedagoger och rektorer, detta för att skapa en så övergripande syn som möjligt kring arbetet med åtgärdsprogram. I studien deltog fyra lärare, två specialpedagoger och två rektorer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats eftersom vi anser att den är en väl fungerande metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas livsvärld.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för Elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.