I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFIundervisning. Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande: ? Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur? ? Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur består av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras.

I detta examensarbete undersöks lärarens betydelse för Elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete är att undersöka vilka egenskaper Eleverna på gymnasieskolan anser att en lärare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom använts är en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra Elever i årskurs tre påyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter har använts och analyserats i arbetet.Läraren har en stor betydelse för Eleverna och läraryrket är ett mångfasetterat yrke. Som lärare bör detskapas en god relation och låta Eleven få en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella utvecklingsplaner.

Syftet med examensarbetet är att utveckla en förståelse för läxor i en årskurs sexa. Vi vill ta reda på antalet läxor som Eleverna i en klass kan få, men även ta reda på vad själva syftet med läxorna är. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och Elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande. Nedan presenteras vår frågeställning till examensarbetet. ? Vad är syftet med läxor? ? Hur många läxor får en Elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och Eleverna? ? Vad anser pedagogerna och Eleverna om läxor? ? Vad är pedagogernas och Elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande? I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angående läxor och vi har även tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner.

Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Mitt syfte är att visa att känslan av trygghet spelar större roll för undervisningsklimatet i klassrummet än disciplin. Vi bombarderas dagligen i media från olika tyckare som har åsikter om hur skolan skall skötas för att den ska bli bättre och hur misskött den är nu idag. Det är nästintill omöjligt att sålla i det stora informationsflödet och avgöra vad som är rElevant för att ge Eleverna bästa möjliga inlärningsklimat i skolan. Kan det vara så att en skola som ger Eleverna en känsla av trygghet är den som ger bästa inlärningsklimatet? Genom att besöka några klassrum, studera hur lektionerna fungerade i verkligheten och sedan intervjua de berörda lärarna om deras syn på trygghet i klassrummet, fick jag bekräftelse på att så kunde vara fallet.

Det här arbetet handlar om hur Elever grupperas inom ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att ta reda på hur Elever med annat modersmål än svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och Elev på en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där huvudtesen är att individen lär av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av Elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras Elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med Elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade Elevinflytandets innebörd, som Elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska Eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- Elev, matråd mm).

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra språk och matematik i skolår 3 under vårterminen 2009, då resultaten i svensk skola påvisar en försämrad utveckling. Studiens syfte är att ta reda på om och hur resultatet på proven påverkar lärarnas arbete och Elevernas fortsatta lärande i svenska och matematik. Under vårterminen 2009 genomförde vi en enkätundersökning med Elever och föräldrar i skolår tre i en Skånekommun. Dessutom har två rektorer, fyra speciallärare och fyra lärare i skolår 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstämmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna värderar sin svenskkompetens lägre än pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre än pojkarna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan Elever och lärare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lärare.Studien är uppbyggd av kvantitativ karaktär och har genomförts via en enkätundersökning på en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 Elever från år 9. I enkätundersökningen har jag utgått från följande huvudfrågor; känner Eleven någon uppmuntran av läraren? Har Eleven och läraren en relation där de förstår varandra? Känner Eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever Eleven tillräckligt med stöd och trygghet från sin lärare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till läraren?Resultatet visade på att några större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lärare. Däremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lärare som mer positiv jämförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer.

Centrum för denna studie utgörs av ett försök att fånga hur några lärare förhåller sig till Elevers inflytande i lärande och hur deras Elever tycker att detta inflytande fungerar i praktiken. Med utgångspunkt i några relativt konkreta frågeställningar - hur arbetar lärare med Elevers inflytande i lärande, hur uppfattar Elever att de har inflytande i lärande och på vilket sätt har de då inflytande samt vilka för och nackdelar finns med Elevers inflytande i lärande - genomfördes en mindre intervjustudie med fyra lärare som arbetar i skolår fem samt några av deras Elever. Resultatet presenteras utifrån tre huvudområden när det gäller Elevers inflytande i lärande: planering/upplägg, genomförande och redovisning/utvärdering av ett kunskapsområde. Resultatet visade att Eleverna har inflytande i varierande grad i olika delar av läroprocessen och både lärare och Elever menade att det finns fördelar och nackdelar med att låta Eleverna ha inflytande. Flera av respondenterna menade att Elevers inflytande i skolarbetet gör att de upplever glädje, motivation och meningsfullhet i lärandet.

Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuermed en Elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt Elevens föräldrar ochrektor.Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Frånen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den doldaläroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. Närindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen.

Alla Elever är unika och tar in kunskap på olika sätt, för att kunna bemöta Elevers olikheter samt individuella behov är det därför nödvändigt för oss pedagoger att ha detta i åtanke när vi planerar vår undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgår Elevers individuella förutsättningar. Vi har också tagit reda på vilken förståelse pedagogerna har kring begrepp som inlärningsstil och sinnespreferens. För att få svar på vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar på en F- 5 skola. Resultatet visade på ett intresse hos pedagogerna när det gäller den lärstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svårt att ge varje enskild Elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Syftet är att undersöka hur det särskilda stöd som Elever behöver för att nå målen motsvarar det som skolan erbjuder, och för att få svar på det undersöker vi det ur rektorns, specialpedagogens och Elevens synvinkel. Vilka likheter och skillnader finns i tillvägagångssätt, behov, och det skolan ger mellan litteraturen vi läst och de intervjuer och enkätundersökningar vi gör. Vi har läst aktuell litteratur i form av böcker, rapporter och andra tryckta källor. I studien intervjuas en rektor, en specialpedagog. Vi gör en enkätundersökning bland 43 stycken Elever i åk 8 och 9.

Sparring, Lina (2010). ?Jag är inte ?någon? utan ?bara finns??, ?I?m not ?anybody? I ?just ?exist?. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att titta närmare på vilka slags bekräftande moment de sociala medierna, ?den virtuella verkligheten?, ger unga på gymnasiet och att ge exempel på bekräftande moment unga på gymnasiet får i sin skolvardag, ?verkligheten?.