Skolan Àr den största institutionen i barn och ungdomars liv och dÀrför har man som lÀrare en fantastisk möjlighet att pÄverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krÀvs dock att utlÀrning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom Ären har undervisningen gÄtt frÄn monolog till dialog och nÀr nu social samhÀllsintegration smyger sig lÀngre ner i Äldrarna bör detta beaktas av lÀrarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande dÀr eleverna fick svara pÄ frÄgor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning sÀger kring ledarskap gjorts.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor utifrÄn en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmÀssigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgÄende förstod sagans innehÄll och budskap, medan en elev behövde lÀngre tid pÄ sig att se sambandet och förstÄ sagans budskap, det vill sÀga den vÀrdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever sÄg kopplingen mellan sagans budskap och den egna verkligheten.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov pÄverkar inlÀrningen. Samt om eleverna i undersökningen Àr medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har nÀr de skalllÀra sig nÄgot svÄrt och nytt. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp Ätta olika faktorer som kan pÄverka inlÀrningen. Tyngdpunkten ligger pÄ den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasielÀraren Gudmundssons teorier, men jag tar Àven upp andra pedagoger och metodiker som Àr relevanta för Àmnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka fÄ svar pÄ hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

SvĂ„righeter i matematik berör mĂ„nga elevers skolvardag. År 2009 var det 9,7 % av eleverna i Ă„r nio i Göteborg som inte nĂ„dde upp till mĂ„len i matematik. I litteraturen finns flera olika förklaringsmodeller för varför en elev utvecklar matematiksvĂ„righeter och det tycks som svĂ„righeterna uppstĂ„r som ett samspel mellan de olika faktorerna. Det konstateras dock att en del elever har matematiksvĂ„righeter, men alltför mĂ„nga fĂ„r svĂ„righeter i samband med den pedagogiska undervisningen. För en elev som befinner sig i matematiksvĂ„righeter innebĂ€r det ofta att sjĂ€lvuppfattningen i Ă€mnet blir pĂ„verkad pĂ„ ett negativt sĂ€tt.

Det primÀra syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som anvÀnds i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser pÄ integrering av autistiska barn. För att ta reda pÄ detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi Àven gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer frÄn tre olika yrkesgrupper. Detta för att fÄ mÄngfald och olika perspektiv pÄ vÄr problemformulering. De resultat vi kommit fram till stÀmmer förhÄllandevis vÀl överens med den litteratur vi tagit del av.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka sex gymnasieelevers upplevelser av betydelsen avde relationer de har till sina lÀrare. FrÄgestÀllningen rör relationens vÀrde för eleven och vadsom pÄverkar dess kvalitet. Undersökningen Àr gjord utifrÄn den relationella pedagogikensperspektiv, vilket bland annat innebÀr att relation och undervisning Àr beroende av varandra. I undersökningen anvÀndes intervjuer som metod. Resultatet visar att relationens kvalitet harstor betydelse för de intervjuade eleverna och att faktorer som kommunikation, bemötande,trygghet och motivation Àr faktorer som Àr avgörande i elevernas beskrivningar av relationenskvalitet.

Following study is about motivation from a student perspective. Based on the prescribed literature and published research, the concept and field of motivation have been illuminated. The purpose of the study was to examine how students in ninth grade perceived their educational motivation and what kind importance they considered it had for their performance in school. The study is also supposed to base upon the result; clarify the differences if any between schools. In an attempt to get a clear image of this a quantitative method in the form of surveys was made on two schools in the Stockholm region. One of the schools had a really good merit value, and the other had a rather poor merit- value. By choosing a quantitative method a relatively large number of students where able to participate and equally large quantity of statistics have been presented. The result point at motivation in the participating students in both schools can increase and decrease through different factors.

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.

PÄ skolor idag Àr det inte ovanligt, i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle, att det i klasserna finns nÄgon elev med annat modersmÄl Àn svenska. Eftersom sprÄket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgÄng, krÀvs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa eleven med dess sprÄkutveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger frÄn fyra olika skolor anvÀnder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas sprÄkutveckling. Resultatet bygger pÄ litteraturgenomgÄng och enkÀter som besvarats av pedagogerna pÄ skolorna. Genom vÄr undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmÄlet spelar stor roll för sprÄkets utveckling hos eleven som har svenska som andrasprÄk.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern pĂ„ eleverna Ă€r 10-11 Ă„r. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie dĂ€r datainsamlingen skedde med hjĂ€lp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i tvĂ„ kommunala skolor, dĂ€r den ena ligger pĂ„ landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i Ă„rskurserna 4-5 pĂ„ dessa skolor.

I föreliggande studie redogörs för samtalet som sprÄkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehÄll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka sprÄkutvecklande metoder som anvÀnds pÄ en grundskola med flersprÄkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lÀrare-elev samt genom djupintervjuer med lÀrare, specialpedagoger och bitrÀdande rektor.Denna studie anvÀnder bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lÀrande i flersprÄkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lÀrarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lÀrarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlÀrningen av kommunikativa funktionella fÀrdigheter. Resultatet belyser alltsÄ en viss diskrepans mellan lÀrarnas egen uppfattning och den praktiska tillÀmpningen..

Studien pÄbörjades hösten 2012 och Àr ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhÄllningssÀtt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lÀrare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever Àr. Genom intervjuer skapas en bild av lÀrarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestÀms deras musiklÀrartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven hÀr och nu, att varje elev Àr unik och att vid arbete med ADHD-eleven Àr tÄlamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lÀrare viktiga egenskaper.

Syftet med vÄr fallstudie, Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i sÀrskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna Àr vÄr fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i bÄde sÀrskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala omrÄden i vÄr undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi anvÀnt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att fÄ en egen uppfattning om det som berÀttats. I resultatet redovisas alla vÄra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla vÄra respondenter Àr positiva till integrering i den mÄn det Àr möjligt.

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning Àr för att fÄ en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta dÄ genom att kolla pÄ likheter/ skillnader mellan lÀrares och elevers offentliga syn för skapandets förmÄga i skolvÀrlden, men Àven ocksÄ utifrÄn den lÀsta litteraturen. Metod: Min studie grundar sig pÄ strukturerade intervjuer dÀr jag valt att intervjua lÀrare samt elever för att fÄ en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsomrÄdet varit vÀldigt begrÀnsat och endast tio intervjuer Àgt rum kommer jag att inte dra nÄgra generella slutsatser. Jag har funnit att det Àr viktigt att bÄde som lÀrare och elev ta sitt ansvar pÄ allvar för att skapa en miljö som Àr stimulerande med goda förutsÀttningar för ett kreativt arbete.