Med utgÄngspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i sprÄkundervisning utforskas i följande studie gymnasielÀrares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande Àven funnits. Studien uppnÄs genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor dÀr stegintegrering förekommer - sju lÀrare och en elev deltog. Resultatet visar att lÀrarna i liten mÄn anvÀnder sig av den fysiska stegintegreringen och istÀllet delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar Àven pÄ en frustrerande situation dÀr lÀraren mÄnga gÄnger kÀnner sig otillrÀcklig och dÀr arbetsbördan blir större Àn vid den klassiska undervisningssituationen.

I carried out six interviews in a "resource-school". The pupils were between ten and fifteen years old and they were all boys with a conduct disorder. The purpose of my study was to find out how the pupils experience school and with that starting point I wanted to contribute to the understanding and the importance of the "resource-school" for the pupils' development. My main questions have been to investigate what the pupils recall from their earlier schools, what they consider to be the difference between their current school and earlier schools, why do they attend this school, do they see it like a punishment or a possibility and how do they see their future.One conclusion I got to in my study was the pupils' relation to the staff. Here they found reliable grown ups with whom they created a positive relation to, which gave them better possiblities to develop and grow stronger.

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning Àr för att fÄ en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta dÄ genom att kolla pÄ likheter/ skillnader mellan lÀrares och elevers offentliga syn för skapandets förmÄga i skolvÀrlden, men Àven ocksÄ utifrÄn den lÀsta litteraturen. Metod: Min studie grundar sig pÄ strukturerade intervjuer dÀr jag valt att intervjua lÀrare samt elever för att fÄ en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsomrÄdet varit vÀldigt begrÀnsat och endast tio intervjuer Àgt rum kommer jag att inte dra nÄgra generella slutsatser. Jag har funnit att det Àr viktigt att bÄde som lÀrare och elev ta sitt ansvar pÄ allvar för att skapa en miljö som Àr stimulerande med goda förutsÀttningar för ett kreativt arbete.

Syftet med vÄr undersökning var att belysa vilka rutiner skolan arbetar efter för att fÄnga upp elever som har en förhöjd risk att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med hjÀlp av tre frÄgestÀllningar begrÀnsade vi vÄr undersökning: Hur arbetar skolan med att tidigt upptÀcka lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder skolan sig av för att kartlÀgga elevers lÀs- och skrivutveckling? Hur samverkar skolan och vÄrdnadshavare betrÀffande elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter? I vÄr bakgrund presenterades tidigare forskning inom Àmnet. VÄr empiriska studie bestod av kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor. VÄra informanter bestod av en lÀrare, en speciallÀrare och en rektor pÄ varje skola.

Syftet var att studera hur medvetet arbete med höglÀsning, lÀslogg och boksamtal pÄverkar elevers lÀsvanor och instÀllning till lÀsning. UtgÄngspunkten för vÄr rapport var att barn idag lÀser allt mindre och att boken fÄtt fler konkurrenter. Vi utförde vÄr undersökning i LuleÄ kommun hösten 2003 under en sju veckor lÄng period. Eleverna gick i Är fem och var femton till antalet. Genom enkÀtundersökningar och allmÀnna klassrumsobservationer har vi kartlagt att elevernas lÀsvanor och instÀllning till lÀsning Àr oförÀndrade, men med god vilja kan vi anta att en elev efter vÄrt utvecklingsarbete gÄtt frÄn att lÀsa mindre Àn trettio minuter per gÄng till att nu lÀsa Ätminstone trettio minuter.

Det hÀr arbetet syftar till att fÄ en djupare kunskap om hur elever som har gÄtt i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgÄng dÀr och senare i reguljÀr klass. Den undersökningsmetod som anvÀndes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmÄl Àn svenska, ansÄg vi att vi kunde fÄ fylligare och mer detaljerade svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genom intervjuer i jÀmförelse med att anvÀnda enkÀt. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljÀra skolor. Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lÀra sig svenska sprÄket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var vÀldigt positiva men de ansÄg att de fick ökade kunskaper i reguljÀr klass, jÀmfört med förberedande verksamheten.

Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur förÀldrasamverkan fungerar i praktiken. I LÀroplanen stÄr det att alla som jobbar pÄ skolan ska samarbeta med elevers vÄrdnadshavare och att lÀraren fortlöpande ska informera förÀldrarna om elevens skolsituation. Mina frÄgor kretsar kring samarbetet med förÀldrarna pÄ tvÄ olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier anvÀnds pÄ skolor för att samverkan ska fungera och den mÄlstyrda skolan samt förÀldrarnas attityd. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den hÀr kunskapen dÄ jag intervjuade tre lÀrare pÄ varje skola.

Mitt syfte med denna uppsats var att belysa vad lÀrarna anser att de fÄtt genom kompetensutvecklingen kring individuella utvecklingsplaner och vilka konsekvenser dessa planer fÄr för den dagliga verksamheten. Av litteraturen, myndighetsperspektivet, forskarperspektivet, teoriförankringen framgick att individuella utvecklingsplaner Àr ett skriftligt framÄtsyftande dokument som skapas under utvecklingssamtalet tillsammans med lÀrare, elev och förÀldrar dÀr alla inblandade har ett delat ansvar. Metoden jag har anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat lÀrare som har fÄtt kompetensutveckling och har haft en process i Àmnet under drygt ett Ärs tid. Av resultatet framgick att lÀrarna fÄtt en bredare förstÄelse för att förskollÀrare och lÀrare har lika tankar och problem över alla stadier, övergÄngarna och arbetet mot lÀroplanens mÄl underlÀttas, planeringen, lÀrararbetet, förÀldrasamverkan pÄverkas och att det finns behov av tid för ökad kollegial samverkan och reflektion kring detta arbete.

Kursplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa Àr luddig och ger lÀrarna mycket tolkningsutrymme, nÄgot som resulterar i att undervisningen blir olika frÄn skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i att eleverna lÀmnar grundskolan med skillnader i bÄde kunskap och fÀrdighet. Det mest omdiskuterade omrÄdet under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, bÄde dess vara eller icke vara samt hur det Àr formulerat i kursplanen.IdrottsÀmnets hÀlsodel Àr olika för olika lÀrare, nÄgra anser att aktivitet och hÀlsa gÄr hand i hand medan andra anser att hÀlsodelen Àr ett litet moment dÀr eleverna arbetar sjÀlvstÀndigt och skriver ett arbete om nÄgot hÀlsorelaterat.BetygssÀttning och bedömning skiljer sig frÄn lÀrare till lÀrare, allt för att kursplanen inte klargör hur nÄgot av det bör göras. FÄr man t.ex. ha en orienteringstÀvling dÀr man mÄste ta ett visst antal kontroller för att bli godkÀnd, eller hur ska man annars se om en elev uppnÄr mÄlet för orientering?.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrÄn lÀrarens syn pÄ utomhuspedagogik och hur denna tillÀmpas. Uppsatsen bygger pÄ en elev-enkÀt till elever frÄn Äk 1 till Äk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lÀrare frÄn samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat pÄ frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillÀmpas. EnkÀtens frÄgor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lÀrarnas svar överstÀmmer vÀl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lÀrare tycker att det Àr bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det Àr en tillgÄng för alla att skolan har olika sÀtt att lÀra ut. Utom-huspedagogiken hjÀlper eleverna fram till kunskap frÄn teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Studiens syfte Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lÀrare och elever. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr Ätta gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar pÄ att lÀrare anser att relationen till elever Àr viktig pÄ gymnasienivÄ. De lÀgger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lÀrare ser pÄ och anvÀnder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsÀttningar för undervisning och lÀrande.

För att fÄ svar pÄ följande tre frÄgor har jag lÀst litteratur samt intervjuat en person pÄ BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anstÀlld pÄ Eleonoragruppen (hjÀlporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. FrÄgor: -Hur kan bilden anvÀndas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lÀrare om jag misstÀnker, eller fÄr bekrÀftat, att en elev genom sina bilder beskriver nÄgot hemskt den varit med om?-MÄste man vara utbildad bildterapeut för att kunna anvÀnda bilden som hjÀlpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fÄtt ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lÀrare har man anmÀlningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrares skriftliga respons Àr formativ i svenskÀmnet och hur den formuleras i nÄgra klasser pÄ en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgÄngspunkt i en innehÄllsanalys av Ätta responstexter frÄn fem olika lÀrare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och sprÄknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lÀrarna ger respons pÄ sÄdant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och sprÄknormsorienterade kommentarer. UtifrÄn detta kan man dra slutsatserna att lÀrarna i sin skriftliga respons har fokus pÄ flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.

SamhÀllet har gÄtt frÄn att vara monokulturellt till att bli mÄngkulturellt, vilket har lett till pedagogiska utmaningar för skolan. Enligt skolans styrdokument ska alla elever ges lika studie- och utbildningsmöjligheter, men elever med utlÀndsk bakgrund missgynnas. Detta blir tydligt av statistik som visar att var fjÀrde elev med utlÀndsk bakgrund gÄr ut grundskolan utan grundlÀggande behörighet, vilket kan jÀmföras med var tionde elev med svensk bakgrund. Faktorerna Àr sammansatta, men denna studie inriktas frÀmst pÄ sprÄkliga faktorer. Arbetet utgÄr ifrÄn ett socio- och interkulturellt perspektiv pÄ lÀrande, och berör Àven forskning om sprÄkutveckling.