Studiens syfte Àr att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lÀrare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet Àr Àven att undersöka vad lÀrare anser om anvÀndbarheten av kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehÄller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i Är 6. Den empiriska delen Àr uppdelad i tre delar; elevenkÀten, lÀrarenkÀten och lÀrarintervjuerna.

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstÄ under idrottslektionerna pÄ gymnasieskolan. Jag ville Àven undersöka hur idrottslÀrare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter pÄ idrottslektionerna.För att fÄ information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielÀrare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvÀmlighetsurval.De vanligaste konflikterna pÄ idrottslektionerna var smÄbrÄk, ej deltagande i undervisningen samt brist pÄ respekt för varandra. NÀr det gÀller förebyggande av konflikter ansÄg lÀrarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, anvÀnda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lÀrare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lÀrarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens mÄlrelaterade betygssystem dÀr lÀrarna ska betygssÀtta varje elev i förhÄllande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lÀmnade grundskolan 1998. Syftet med arbete Àr att undersöka och ta reda pÄ hur elever och lÀrare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda pÄ vilka kriterier elever och lÀrare anser ligger till grund för betygssÀttningen. Arbetet bygger pÄ intervjuer samt enkÀter med elever och behöriga lÀrare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige vÄren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsstÀllande.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolÀmne samt att belysa vilka lÀrandesituationer och miljöer som frÀmjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger pÄ lÀrande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand pÄ kvalitativa metoder med elev- och lÀrarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men ocksÄ kvantitativ metod med enkÀtundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssÀtt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog Àr nyckelorden som leder till en förÀndrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lÀrande och utveckling i matematik.

DAMP stÄr för Dysfunktion ifrÄga om Aktivitetskontroll och uppmÀrksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebÀr funktionsstörning inom mÄnga olika omrÄden och av olika hög grad, dÀrför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förstÄelse för barnets handikapp kan man som lÀrare underlÀtta barnets skolgÄng. Det Àr skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom fÄr den hjÀlp de behöver.

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare pÄ ett yrkesförberedande ? och ett studieförberedande program strukturerar sin undervisning av litteraturhistoria i kursen Svenska B pÄ gymnasiet samt hur de lÀroböcker som anvÀnds pÄ respektive program Àr uppbyggda och vad de innehÄller. Metoden som anvÀnds Àr textanalys av kursupplÀgg och lÀroböcker. Resultatet visar pÄ att det finns skillnader mellan de tvÄ programmen bÄde vad gÀller kursupplÀgg och lÀroböcker. LÀroböckerna skiljer sig Ät genom att den som anvÀnds pÄ det yrkesförberedande Àr enklare uppbyggd och tillgÀngligare för en elev Àn vad den svÄrare och faktamÀttade lÀroboken som det studieinriktade programmet anvÀnder.

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school.

Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ?nöjer sig med godkÀnt?. Varför vÀljer vissa elever att strÀva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstÄ vilka motivationsaspekter som kan pÄverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever vÀrderar betyg olika, nÄgon elev tvivlar pÄ sin förmÄga att kunna prestera ett A, samt att eleverna pÄverkas av sina klasskamraters studiemotivation.

I uppsatsen redovisas vÄrt examensarbete inom den kompletterande lÀrarutbildningen vid Södertörns högskola. Syftet med detta arbete Àr att göra en teoretisk studie med praktiska inslag för att fÄ en klarare bild av vad dyskalkyli Àr och hur vi som lÀrare skall hantera elever med detta specialpedagogiska problem.Arbetet Àr en komparativ litteraturstudie dÀr vi utgÄtt frÄn material kopplat till dyskalkyli och matematiksvÄrigheter samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med tre specialpedagoger vid olika skolor för att fÄ en inblick i hur arbetet med matematiksvÄrigheter bedrivs.VÄr slutsats Àr att dyskalkyli Àr svÄrt att begripa och att det Àr svÄrt att avgöra nÀr en elev har dyskalkyli och inte allmÀnna matematiksvÄrigheter. Trots detta Àr det viktigt att stÀlla en diagnos för att eleven skall kunna fÄ rÀtt hjÀlp. Vi kan Àven konstatera att det finns kopplingar mellan dyskalkyli och dyslexi..

VÄr uppsats tar upp tre olika perspektiv pÄ lÀrande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. VÄrt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda lÀromedlen imatematik har pÄ kunskap, pedagogik och elev. Som metod anvÀnder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vÄr analys fÄr vi kunskap om hur de olika perspektiven pÄlÀrande kommer till uttryck i utvalda lÀromedel i matematik. Med hjÀlp av analysen kan viocksÄ se att de tre lÀromedlen som vi valt ut skiljer sig Ät i synen pÄ kunskap, pedagogik ocheleven.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare kan utveckla lÀsförstÄelse och lÀslust hosspecialskolans elever. Den metod som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Fyra svensklÀraresom arbetar pÄ specialskolan, en förskollÀrare som arbetar i en barngrupp med döva ochhörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar attbÄde lÀrare och elever upplever att samtal och höglÀsning stimulerar lÀsförstÄelsen. Deupplever Àven att lÀslust vÀcks genom den nyfikenhet som lÀraren kan skapa hos eleverna dÄhan/hon pÄ ett spÀnnande sÀtt berÀttar om handlingen i en bok.

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Trots intensiva satsningar pÄ skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbÀttrat lÀrande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn pÄ frÄgan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att frÀmja elevers lÀrande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lÀrare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att fÄ insikt i lÀrarnas funderingar och sÀtt att anvÀnda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lÀrande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkÀtstudie bland Ätta lÀrarstudenter för att ta reda pÄ deras uppfattningar om 1:1 kontextens anvÀndning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrÄn utvalda teoretiska utgÄngspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lÀrande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs ocksÄ till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lÀrandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar pÄ konkreta exemplen pÄ hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att frÀmja elevers lÀrande, t.ex.

This is a qualitative study of how 4 school teachers and 3 special educational teachers define the term ?pupil in need of special education?. They have each one been interviewed about this term, by the means of a semi-structured interview. Afterwards the collected information has been analyzed and seven major themes have been arranged out of them. From these themes it is possible to see that the term is hard to define, since the participants all believe that it should be decided by each individual case, if the pupil is in need of special education or not, and that the education in itself has to be relevant to the need, which means one cannot decide what special educational needs are, without a student who is in need of them.