Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.

Det finns tvÄ faktorer som avgör att jag vÀljer att utbilda mig till lÀrare: 1. Jag har mycket lÀtt att fÄ kontakt med ungdomar. 2. Jag vill försöka att slÄ mynt av och arbeta med ett livslÄngt privatintresse; historia. Min ursprungliga idé var att arbeta som historielÀrare pÄ gymnasiet.

Denna studie följer elever som deltar i bÀnkinteraktion omkring matematik med sin lÀrare. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever beskriver att fÄ enskild hjÀlp som stöd för sitt lÀrande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstÄr i lÀrar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgÄngspunkt för hur matematiklÀrare och speciallÀrare kan tÀnka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och Àr gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bÀnkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efterÄt och med egna ord berÀtta vad som hÀnde och hur eleven hade tÀnkt i situationen. .

I detta examensarbete presenteras olika inriktningar av musikterapi och FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) belyses ingÄende. HÀr beskrivs arbetssÀtt och arbetsmaterialet nÀmns. Ett historiskt perspektiv ges bÄde pÄ mÀnniskor med funktionshinder genom tiderna och pÄ musikterapins utveckling i vÀrlden och i Sverige. Olika musikterapidiscipliner presenteras liksom befintliga utbildningsmöjligheter. TvÄ elever/adepter presenteras och terapin med dessa beskrivs detaljerat. Arbetet tar upp frÄgan om FMT-metoden mÄste Àndras eller justeras för att kunna anvÀndas i terapin med en synskadad person? Kontentan Àr att det inte behövs nÄgra förÀndringar av metoden för att fungera för adepter med synskada..

VÄr undersökning behandlar lÀsinlÀrning och lÀsförstÄelse. UtifrÄn ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet lÀsförstÄelse, vad det innebÀr att kunna lÀsa och förstÄ text, vilka förutsÀttningar det krÀver och hur lÀrandet sker kring detta. Vi har som utgÄngspunkt för vÄr undersökning anvÀnt oss av olika forskningsperspektiv pÄ lÀsinlÀrning samt berört olika lÀsinlÀrningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lÀr sig lÀsa och vad detta innebÀr för lÀsförstÄelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjÀlpa eleven i lÀsutvecklingen.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare arbetar kring konflikter mellan elever. FrÄgestÀllningarna Àr:* Hur beskriver lÀraren en konflikt?* I de fall lÀraren upplever en konflikt hur hanterar han/hon den?* Hur förebygger lÀraren konflikter?För att fördjupa oss i Àmnet har vi tagit hjÀlp av litteratur och forskning. Den har pÄ olika sÀtt betonat vikten av att lÀra elever att hantera konflikter. VÄr studie bestÄr av semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som undervisar i skolÄr f-6.Resultatet visar att lÀrare arbetar pÄ olika sÀtt med konflikthantering.

Denna forskningsstudie baserar sig pÄ narrativ forskning genom ostrukturerade intervjuer. Sju vuxna personer diagnostiserade med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har intervjuats för att svara pÄ frÄgan Vad i skolan gjorde att du upplevde lÀrande?. Vid intervjutillfÀllena har de fyra mÀn och tre kvinnor som intervjuats fÄtt dra sig till minnes till en viss epok i livet och reflektera kring denna period. Epoken som berördes Àr deras tid i grund- och gymnasieskolan samt för nÄgra av de intervjuade Àven deras tid av universitetsstudier. Betydelsen av undervisningsstrategi för lÀrande, betydelsen av motivation, delaktighet och intresse för lÀrande, betydelsen av relationen mellan elev och lÀrare för lÀrande samt betydelsen av miljön för lÀrande Àr de teman som lyfts fram ur empirin och dÀrmed presenteras i resultatet med underkategorier.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad tvÄ lÀrare och deras elever som gÄr i gymnasiet anser om lÀrare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsÀtt pÄ den goda relationen, hur den etableras, vilken pÄverkan en dÄlig/god relation kan ha pÄ eleverna respektive lÀrarna och hur relationen pÄverkar elevers lÀroprocess. Resultatet diskuteras dÀrefter utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrÄgor valde jag bÄde ett kvalitativt och kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna kÀnna sig respekterade och att de fÄr sina röster hörda. Det framgick Àven att de egenskaper som eleverna ansÄg vara viktiga för dem, upplevde de som goda.

Syfte: Studien avser att undersöka elevernas uppfattningar gÀllande verksamhetens sÀr-skilda stöd i matematik, samt hur detta passar den enskilde eleven. Vidare avser studien att belysa elevernas Äsikter gÀllande vilka stödinsatser som upplevs som mest gynnsamma för individen i relation till kÀnslan att lyckas? Hur tÀnker eleverna sjÀlva om sin undervisningssi-tuation? Problematiken avgrÀnsas genom följande frÄgestÀllningar:? Vad uppfattar eleverna som sÀrskilt stöd?? Vad anser eleverna sjÀlva skulle kunna vara ett bra sÀrskilt stöd? Hur upplever eleverna att sÀrskilt stöd fungerar?Teori: Studiens teoretiska inramning bygger pÄ en sociokulturell teori. All kunskap byggs upp genom interaktion, bÄde mellan mÀnniskor men ocksÄ mellan mÀnniskor och kulturella kontexter. Ur ett sociokulturellt perspektiv, kan en elev uppvisa svÄrigheter att lÀra sig nÄgot i en situation, men inte i en annan.

Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

VÄr studie gick ut pÄ att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlÀnda elever i tre internationella klasser. Vidare studerades Àven hur pedagoger i svenska som andrasprÄk tar vid sprÄkutvecklingen med eleverna nÀr de lÀmnar de internationella klasserna. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men Àven med pedagoger i svenska som andrasprÄk. VÄrt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna sÄg ut medan arbetssÀtten som pedagogerna anvÀnde sig av inte skilde sig nÀmnvÀrt Ät. Detsamma gÀllde arbetssÀttet hos lÀrarna i svenska som andrasprÄk.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om pÄ lÀrarkompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. VÄr frÄgestÀllning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottslÀraren anser gymnasieeleverna vara primÀra för att denne skall vara en bra lÀrare? Delkompetenserna som vi dÄ avser Àr pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.MetodDatainsamlingen har skett pÄ tvÄ olika sÀtt, dels genom en strukturerad enkÀt, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. EnkÀten genomfördes pÄ 76 gymnasieelever. Elever som alla gÄr pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet Är 3 pÄ skolor i StockholmsomrÄdet.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur gymnasieelever upplever undervisningen i muntlig framstĂ€llning. 9 elever ur en samhĂ€llsvetenskaplig klass Ă„rskurs 1 pĂ„ gymnasiet deltog i undersökningen. För att undersöka deras upplevelse genomfördes intervjuer, en per elev. De tre frĂ„gorna som varit centrala genom hela arbetet Ă€r: Hur upplever eleverna att de fĂ„r möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmĂ„ga? Hur upplever de att lĂ€rarna ser till deras enskilda behov och ger dem stöd? Är eleverna nöjda eller skulle de vilja ha det pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt? Resultatet visar att de flesta av eleverna upplever att de fĂ„r möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmĂ„ga, de upplever inte att det ses till deras enskilda behov i nĂ„gon vidare bemĂ€rkelse och ungefĂ€r hĂ€lften Ă€r nöjda med den taltrĂ€ning de fĂ„r i skolan..

FörmÄgan att lÀra sig sprÄk Àr en vital förmÄga i dagens samhÀlle. PÄ grund av globaliseringen ökar kraven pÄ sprÄkbehÀrskning. Skolan mÄste hjÀlpa eleverna nÄ sprÄklig kompetens. Syftet med undersökningen Àr att visa hur undervisningskulturen pÄverkar elevernas sprÄkinlÀrning. Det hÀr Àr en jÀmförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur.

Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka om eller hur elevinflytande i sĂ€rskolan fungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati sĂ„som elevinflytande, deliberativa samtalet, klassrĂ„d och skolrĂ„d belyses utifrĂ„n olika perspektiv. Den metod som vi har anvĂ€nts oss av Ă€r kvalitativa intervjuer, dĂ€r respondenterna svarade pĂ„ ett antal öppna frĂ„gor. Respondenterna Ă€r elever och pedagoger i sĂ€rskolan frĂ„n tvĂ„ olika skolor. Åldersspannet pĂ„ eleverna strĂ€cker sig frĂ„n tolv Ă„r till sexton Ă„r.