Syftet med arbetet Àr att undersöka och kartlÀgga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvÄrigheter en ökad be-greppsförstÄelse och dÀrmed bÀttre förutsÀttningar att lösa matematiska problem. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförstÄelse. Med hjÀlp av enkÀtundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundlÀggande förutsÀttningar och arbetssÀtt/strategier som gynnar begreppsförstÄelsen hos elever i matematiksvÄrigheter. Vi ville ocksÄ se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförstÄelsen hos elever i ma-tematiksvÄrigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att om re-surser prioriteras sÄ att en elev i matematiksvÄrigheter fÄr arbeta sprÄkligt aktivt med varierat arbetssÀtt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsÀttningar att nÄ en ökad begreppsförstÄelse..

Bakgrund: FrÀmlingsfientlighet Àr ett stÀndigt debatterat Àmne i media dÀr det pÄstÄs att frÀmlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena dÀr frÀmlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi Àr intresserade av att ta reda pÄ hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska vÀrderingar skolan skall arbeta med. Detta Àr ett intressant problem som behöver forskas i.

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristÄende skola ersÀttning pÄ likvÀrdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersÀttning för inventarier. Syftet med fallstudien Àr att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnÀmnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersÀttning för inventarier till kommunala och fristÄende grundskolor pÄ likvÀrdiga villkor.Resultat av fallstudien visar att ett lÀmpligt sÀtt att fördela kapitalkostnadsersÀttning Àr att anvÀnda en tvÄstegsprissÀttning, dÀr en rörlig ersÀttning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande Äterinvesteringar, och en kompletterande ersÀttning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka olika sÀtt pedagoger sÀger sig undervisa utifrÄn i lÀs- och skrivinlÀrning, pÄ tvÄ kommunala skolor och tvÄ Maria Montessoriskolor, och hur undervisningen skiljer sig Ät. Vi har i vÄr uppsats valt att lÀgga tyngdpunkten pÄ de olika metoder, teorier och undervisningsmaterial i lÀs- och skrivinlÀrning, som pedagogerna vi intervjuat sÀger sig utgÄ ifrÄn. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer av pedagoger pÄ tvÄ kommunala skolor, en kommunal Montessoriskola och en förÀldrakooperativ Montessoriskola. Förskolepedagoger, grundskolepedagoger samt Montessoripedagoger som arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i de tidigare Äldrarna, F-2, Àr de mÄlgrupper vi intervjuat. Resultatet Àr att pedagogen bör ha stor kunskap om olika metoder och teorier.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudomrÄden,som anses vara grundlÀggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks nÀrmare. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare Är. ErhÄllna resultat visar att variation av innehÄll och arbetssÀtt fungerar enligt teorin.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och speciallÀrare kartlÀgger elever som befinner sig i matematiksvÄrigheter samt deras syn pÄ hur utformningen av undervisningen till den enskilda eleven kan genomföras. Denna empiriska studie baseras pÄ en kvalitativ analysmetod dÀr datainsamlingsmetoden bestod av fyra intervjuer. Intervjuerna frambringade informanternas Äsikter och erfarenheter om elever som befinner sig i matematiksvÄrigheter. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger anvÀnder sig av kontinuerlig kartlÀggning i den ordinarie undervisningen men Àven inslag av olika material som testar eleverna. Pedagogernas syn pÄ utformningen av undervisningen till elever i matematiksvÄrigheter uppvisade likartade metoder, dÀremot fanns en skillnad av möjligheterna till individanpassning..

Denna studie belyser nivÄgruppering inom matematiken. Studien har sina utgÄngspunkter frÄn ett elev-, lÀrar-, och litteraturperspektiv. VÄrt syfte Àr att undersöka lÀrares och elevers instÀllning till nivÄgruppering som arbetssÀtt. Som metod för att nÄ fram till vÄrt syfte, har vi genomfört tvÄ kvantitativa enkÀtundersökningar bland bÄde lÀrare och elever samt fyra kvalitativa lÀrarintervjuer. Resultaten av elevundersökningen visar att större delen av eleverna visar en positiv instÀllning till att arbeta i nivÄgrupperade matematikgrupper.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se pÄ detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv nÀr det gÀller elevers lÀrande i matematikundervisningen. SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lÀrare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenters texter gÀllande arbetssÀtt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är.

Syftet med denna studie Àr att fÄ insikt i hur verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr uppfattar arbetet med IUPVÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr arbetet med IUP?- Vad uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr att en bra IUP Àr?För att besvara dessa frÄgor genomförde vi Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr. Vi fann detta Àmne intressant dÄ man som lÀrare Àr Älagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. DÄ detta Àr en ny företeelse ville vi se vad lÀrare har för uppfattning om detta. I vÄrt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lÀrarna anser de gör för att frÀmja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnÄ detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare i Ärskurs 2-3.  Resultat frÄn undersökningen visar att ingen lÀrare anser att de inte uppnÄr mÄlen i Lgr 11. Men lÀrarna sÀger att tiden Àr en avgörande faktor. De stora klasserna gör att lÀraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. VÄr syn pÄ den tid och resurser lÀrarna mÄste lÀgga ner pÄ enbart kommunikation har förÀndrats.

I skolan talas det om hur viktigt det Àr att man bedömer varje individ utifrÄn skolverkets betygskriterier. PÄ salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier nÀr man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om eleverna blir likvÀrdigt bedömda pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan. Undersökningen har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev. Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i tvÄ helt olika vÀrldar. En av orsakerna Àr att handledarna inte har tillrÀckligt med tid att sÀtta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lÀrarna inte tilldelas tillrÀckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan..

Syftet med detta projekt Àr att skapa en prototyp för ett digitalt tentamenssystem, dÀr studenterna skriver tentamen med hjÀlp av lÀsplattor, samt utvÀrdera vilka fördelar och nackdelar ett sÄdant system skulle kunna medföra.Huvudfokuset för detta projekt var att utveckla en prototyp för ett digitalt tentamenssystem med stöd för bland annat automatisk rÀttning, kompilering och automatisk evaluering av programsprÄksfrÄgor. Vi försöker samtidigt bibehÄlla de positiva aspekterna av ett analogt system, som till exempel möjlighet för bÄde lÀrare och elev att uttrycka sig genom frihandsritning.Denna studie har visat att det finns mÄnga fördelar för bÄde studenter och lÀrare med en övergÄng till ett digitalt tentamenssystem samt att man med smÄ medel kan skapa en fungerande prototyp av ett sÄdant system..

Syftet med uppsatsen Àr att genom ett maktkritiskt perspektiv pÄ skolan sominstitution undersöka hur skolan ingÄr i processer som Äterskapar maktordningar isamhÀllet. Vi vill undersöka betygssÀttning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, dÄ slutbetygen fÄr stor pÄverkan pÄ eleversframtid. Andra delen av vÄrt syfte Àr att undersöka relationen mellan lÀrare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbÀttra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielÀrare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgÄ frÄn lÀrarnas berÀttelseoch valda teorier för att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan vi förstÄ lÀrarnas syn pÄ relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2.

Detta Àr en kvalitativ studie, som behandlar lÀrares ledarskap och elevers sjÀlvkÀnsla. Syftet Àr att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur nÄgra lÀrare genom sitt ledarskap anser sig stÀrka elevernas sjÀlvkÀnsla. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frÄgor med fem lÀrare verksamma pÄ tre olika skolor i Ärskurs 1-5. Resultat blev att lÀrarna genom sitt ledarskap ansÄg sig stÀrka elevernas sjÀlvkÀnsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansÄg sig Àven beakta de emotionella aspekterna dÄ de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekrÀftar dem för den de Àr..

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..