Sökresultat:
2661 Uppsatser om Ekumeniska gruppen för kristna homo- och bisexuella - Sida 6 av 178
HBT-personers upplevelser av vÄrdpersonalens bemötande : En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: 40 % av allmÀnheten har upplevt ett dÄligt bemötande av sjukvÄrden i Sverige. I Europa har 46 % av homo-eller bisexuella upplevt sig diskriminerade pÄ grund av sin sexuella lÀggning. Enligt FN:s allmÀnna deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna har alla rÀtt till en jÀmlik vÄrd.Syfte: Att beskriva hur HBT-personer upplever sig bli bemötta av vÄrdpersonal i kontakt med sjukvÄrden.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie med sammanstÀlld forskning om hur HBT-personer upplevde sjukvÄrden. Friberg (2012b) anvÀndes som inspiration under den beskrivande analysprocessen.Resultat: Tre teman, Upplevelsen av en begrÀnsande vÄrd, Upplevelsen av ett krÀnkande bemötande och Upplevelsen av den goda vÄrden, arbetades fram som berör hur HBT-personer upplevde bemötandet i vÄrden. Det framkom att mÄnga upplevde heteronormativa begrÀnsningar och ett bemötande som ledde till att en del undvek att söka kontakt med vÄrden.
Genom vÄr blick : en analys av den koloniala diskursen i religionslÀromedel
Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska lÀromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod anvÀnder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehÄllet i lÀromedlen struktureras utifrÄn en vÀsterlÀndsk/kristen syn pÄ religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna Àr organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bÀr pÄ kristna vÀrderingar, och kristendomen Àr den religion som fÄr överlÀgset mest utrymme.?Vi? framstÀlls som en enhetlig grupp som i första hand Àr just kristna, men Àven vÀsterlÀndska, i betydelsen moderna, demokratiska och jÀmlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrÄn ?VÄr? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss sjÀlva utifrÄn ?De Andra?.
Konsten och yttrandefriheten : En diskursanalys av debatten om Elisabeth Ohlsons Ecce Homo och Lars Vilks Muhammedbild
Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett Àmne för debatt dÄ nÄgon yttrar en Äsikt som Àr kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 dÄ konstnÀren Elisabeth Ohlsons fotografiska utstÀllning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. UtstÀllningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet dÀr Jesus portrÀtterades av olika homosexuella mÀn som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som förestÀllde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnÀren Lars Vilks Äter i hetluften, nÀr det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer pÄ att mörda honom. Anledningen till att Vilks var mÄlet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, dÄ det inom islam Àr förbjudet att avbilda profeten Muhammed.
à terupprÀttelsens gemenskap : En uppsats om Anonyma Alkoholisters kristna rötter och vilken betydelse de har idag för tillfrisknande frÄn alkoholmissbruk
Denna uppsats handlar om rörelsen Anonyma Alkoholister som grundades 1936 i USA. Grundarna, William Griffith Wilson och Robert Holbrook Smith var tvÄ alkoholister som tidigare fÄtt hjÀlp till sjÀlvhjÀlp av de evangelikala Oxford-grupperna, men ingen av dem hade lyckats tillfriskna eller behÄlla sin nykterhet. NÀr de möttes pÄ ett bibliotek och samtalade med varandra kom de till insikten om att först genom att hjÀlpa en annan individ kan man fullt ut börja processen med att hjÀlpa sig sjÀlv. Med hjÀlp av de principer som de tillÀgnat sig under sina Är i Oxford-gruppen byggde de tillsammans med kristna andliga ledare frÄn olika samfund, forskningsresultat i psykologi och psykiatri, prÀster, pastorer, lÀkare, psykologer och övriga eldsjÀlar upp en modell i tolv steg för att hjÀlpa mÀnniskor att andligt, kroppsligt och psykiskt tillfriskna frÄn alkoholism. Denna modell har Àn idag visat sig vara mycket effektiv.
Mediebilden av De oberoende. : Analys av kommunikationen mellan journalister frÄn Dagens Nyheter, Svensk bokhandel och förlÀggare frÄn gruppen De oberoende.
Syftet med detta arbete Àr att undersöka om och hur en mediebild av den informella gruppen "De oberoende" skapad av tolv svenska smÄ bokförlag Äterspeglar det som gruppen stÄr för och arbetar med i verkligheten. Genom att jÀmföra den mediebilden med intervjuer med chefer pÄ nÄgra av de förlag som ingÄr i gruppen vill jag bedöma hur kommunikationen mellan svenska media och "De oberoende" fungerar.Analysen visar att mediebilden av gruppen "De oberoende" ligger mycket nÀra gruppens vision. DÀrför kan man dra slutsatsen att kommunikationen fungerar bra mellan journalister frÄnDagens nyheter, Svensk bokhandel och gruppen De oberoende. Att bilden av gruppen skiljer sig mellan olika tidningar beror pÄ typen av tidning och sÀttet att sortera information. Det finns inga tecken pÄ att nÄgra störningar uppstÄtt mellan avsÀndare och mottagare, det vill sÀga mellan journalister och gruppen De oberoende.De oberoende,.
ATT VARA F?RENAD GENOM TRO, GEMENSKAP OCH GOD FIKA: En antropologisk studie om gemenskap och kristen identitet i ett sekul?rt samh?lle
Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i
samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att
redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet.
Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i
f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron.
Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses
vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i
uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och
kristna identitet.
Tro i terapi : - troende kristna klienters upplevelse av sitt eget och terapeutens förhÄllningssÀtt till gudstro i psykoterapi
Syftet var att undersöka hur troende kristna som gÄtt i psykoterapi, upplevt att de sjÀlva och terapeuten förhÄllit sig till gudstron. Författarna har anvÀnt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhÄgor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhÄgorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhÄllit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas instÀllning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har dÀremot terapeuterna verkat obekvÀma med trossamtal, har respondenterna bytt Àmne.
Dop i helig Ande : Om hur initiationen in i tron sker och pÄ vilket sÀtt mÀnniskan mottar den helige Ande
Uppsatsens frÄgestÀllning: Jag vill ta reda pÄ hur initiationen in i den kristna tron sker och hur mÀnniskan tar emot den helige Ande. Bakgrunden till detta Àr den pingstteologisk instÀllningen, att man först blir kristen och sedan döpt i helig Ande. Beskriver Bibeln, och framför allt ApostlagÀrningarna den kristna initiationen pÄ detta sÀtt? Vad innebÀr det för dem som lever i det nya förbundet att ha den helige Ande och vara döpt i helig Ande?Slutsats: LÀran om dop i helig Ande som en tvÄstegsinitiation mÄste avfÀrdas. Dopet i helig Ande gÄr hand i hand med syndernas förlÄtelse som svar pÄ omvÀndelse och dop.
I den bÀsta av vÀrldar. En reflekterande uppsats om ÄtgÀrder för lesbiska och bisexuella kvinnors marginalisering inom sjukvÄrden.
AbstractDet har i ett antal internationella undersökningar framkommit att HBT- personer har sÀmre hÀlsa Àn heterosexuella. I den förbindelsen har syftet med denna uppsats varit att diskutera kring vilka ÄtgÀrder som Àr möjliga för att förÀndra denna ohÀlsa, dÀr jag har koncentrerat mig pÄ sÀrlösning kontra integrationsteorier. Jag har inriktat mig pÄ lesbiska och bisexuella kvinnor inom HBT- omrÄdet. Med hjÀlp av Nancy Fraser och Iris Marion Youngs teorier om erkÀnnande eller omfördelning diskuteras sÀrlösningen och integreringens fördelar och nackdelar. Problemet Àr att det vid sÀrlösningar finns en risk för att lesbiska och bisexuella kvinnor fasthÄlls i sin marginalisering och att det inte arbetas med roten till problemet.
Vad gör de dÀr i kyrkan egentligen, mer Àn att hÄlla gudstjÀnst? : en intervjuundersökning om diakonalt arbete med nedslag i nÄgra kristna kyrkor i GÀvle
Syftet Àr att göra en lokal undersökning i GÀvle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete bestÄr av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill Àven undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhÀlle.Min metod Àr att genom intervjuer fÄ vetskap om vad det försiggÄr för socialt arbete i kristna församlingar i GÀvle. Jag har gjort en fallstudie dÀr jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt kÀllmaterial Àr de intervjuer jag utfört dÀr frÄgorna medvetet Àr öppna för att fÄ ett samtal.
Matrixtrilogin - en modern messiasberÀttelse
I min uppsats har jag haft som syfte att studera hur Matrixtrilogin kan
betraktas som en modern messiasberÀttelse. För att svara pÄ syftet har jag
studerat vilka paralleller som finns mellan huvudkaraktÀren Neo, och den
kristna messiasberÀttelsen. Jag har Àven undersökt vilka bibliska karaktÀrer
som finns symboliserade, samt vilka bibliskt symboliska hÀndelser som finns
representerade, i Matrixfilmerna. Uppsatsen baserar sig pÄ en kvalitativ
formell textanalys. Genom nÀrlÀsning av Matrixtrilogin, har jag utifrÄn en
hermeneutisk utgÄngspunkt tolkat innehÄllet för att svara pÄ de frÄgor som
stÀllts i uppsatsen.
Ung och gay ? Informationsbehovet som ung och homo- eller bisexuell i komma-ut-processen
The aim of this Master?s thesis is to examine the information needs of gay, lesbian and bisexual adolescents? when they are coming out. I also examine what kind of information they seek and where they might find this information. The purpose is also to examine what role the public or school library plays. The study is conducted through qualitative interviews with gay, lesbian and bisexual adolescents?.
Hetero ? ett hinder, bemötande av hbt-personer i vÄrden
Statens FolkhÀlsoinstituts folkhÀlsorapport visar att hÀlsolÀget hos homo- bi- och transsexuella (hbt-personer) i samhÀllet Àr sÀmre Àn hos övriga befolkningen. Framför allt Àr den psykiska hÀlsan sÀmre och inom hbt-gruppen Àr det framförallt transpersoner som mÄr dÄligt. Syftet med vÄr litteraturstudie var att fÄ en inblick i hur hbt-gruppen upplever vÄrden och hur de upplever bemötandet, samt att fÄ en uppfattning om var bristerna i bemötandet ligger och vad vi som blivande sjuksköterskor kan göra för att förbÀttra vÄrden för dessa mÀnniskor.Vi fann tio artiklar genom att söka i olika databaser; CINAHL, PubMed och Blackwell Synergy. Dessutom har vi genom manuell sökning och mailkontakt med författaren fÄtt tillgÄng till en artikel med relevans för vÄr uppsats. Vi har arbetat utifrÄn en induktiv ansats och efter genomlÀsning av artiklarna fann vi att Erikssons lidandeteori och queerteorin hjÀlpte oss att tolka resultatet pÄ ett konstruktivt sÀtt.
Att söka fred tillsammans : En kvalitativ studie i hur muslimer och kristna tillsammans arbetar för - och skapar fred
I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsföresprÄkare i Stockholm förklarar sin syn pÄ fredsskapande. Men det görs Àven nedslag i engelsksprÄklig litteratur dÀr exempel frÄn runt om i vÀrlden ges. HÀr nÀmner författarna sinsemellan vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Dessa svÄrigheter kan bland annat bero pÄ vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.
VĂ€rdegrund och likabehandling i en konfessionell skola : En fallstudie av Livets Ords Kristna Skola.
Denna uppsats syftar till att analysera pĂ„ vilka grunder en konfessionell skola utformar sinvĂ€rdegrund och arbete mot krĂ€nkande behandling, utifrĂ„n en fallstudie av Livets Ords KristnaSkola. Dessa frĂ„gestĂ€llningar Ă€r grunden till uppsatsens syfte:?PĂ„ vilka argument grundar skolan sin mĂ„lsĂ€ttning och likabehandlingsplan??Hur prĂ€glas skolans vĂ€rdegrundsarbete av den religiösa profilen??Vilka texter hĂ€nvisar skolan till i sina dokument??Ăr innehĂ„llet i dokumenten förenligt med den aktuella lĂ€roplanens vĂ€rdegrund??Hur framtrĂ€der konsekvenserna av förĂ€ldrars rĂ€tt till att vĂ€lja utbildning i dokumenten?Den metod som har anvĂ€nts Ă€r en systematiserande kvalitativ textanalys med mĂ„let att klargöratankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstĂ„ det viktigaste i texternas innehĂ„ll.Resultatet visar att dokumenten Ă€r prĂ€glade av kristna vĂ€rderingar men Ă€ven demokratiskavĂ€rderingar som Ă€r förenliga med den aktuella lĂ€roplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vadgĂ€ller konfessionella skolors legitimitet.