This case study is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory, regarding how the exceptions from the constitutional order should be regarded as a constant element in modern societies. The purpose was to investigate if Agambens theory is valid in the Swedish context. The exception, as definied by Agamben, is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. Individuals and groups are transferred into ?homo sacers?, meaning people that is to be regarded as legally naked, and offset from the rest of society.What then is it that make the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: Vilka skÀl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet vÀrdesÀtts av ungdomarna? Vilken, om nÄgon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att vÀlja kyrkans verksamhet Àr i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att fÄ uppger skÀl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i Äldern 16-18 Är i en församling i Göteborgs stift fÄtt diskutera kring varför de vÀljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var dÀr och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: UtifrÄn intervjuresultaten gÄr det att utlÀsa att den frÀmsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten Àr för gemenskapen och för att trÀffa vÀnner. Det tycker det Àr kul att vara dÀr och menar ocksÄ att det Àr enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever nÄgon press att nÀrvara varje gÄng och att det inte finns nÄgra krav pÄ prestationer. I övrigt vÀrdesÀtter ungdomarna att verksamheten Àr Äldersblandad och ger möjlighet att lÀra kÀnna framför allt Àldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfÀr gör att kyrkan kÀnns som en paus frÄn vardagen.

Ett holistiskt synsÀtt Àr en förutsÀttning för god vÄrd. För att se hela mÀnniskan Àr detnödvÀndigt att kÀnna personen framför sig. Lesbiska och bisexuella kvinnor upplever ilÀgre utstrÀckning Àn andra att de Àr nöjda med sjukvÄrden de fÄr. Det Àr frÀmstheteronormativt bemötande och kunskap som de uppger vara ett av de största problemen.Genom att förutsÀttas vara heterosexuella blir de tvungna att aktivt ?komma ut? införvÄrdgivaren eller riskera att fÄ sÀmre vÄrd Àn vad de annars skulle kunna fÄ.

This study aims to analyse textbooks used in the course Religious Education 1 in Swedish upper secondary schools. The textbooks were analysed by using qualitative content analysis. By using queer theory and the theory about ?homo religiosus?, the study examined which norms concerning sex, gender, sexuality and relationships the textbooks convey.            The study shows that the textbooks convey norms about sex and gender by portraying the men?s perspective when educating about the different religions. The women perspective is being discussed in a specific part of the chapters and is therefore being portrayed as different.

En uppsats om barn i behov av sÀrskilt stöd blir involverade i gruppen eller om de blir uttagna, och om exkludering sker vad har pedagoger för syfte?.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om vilka framtida former RFSL:s utÄtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta Àr en form av samhÀllsarbete.Metoden var kvalitativ och utgÄr ifrÄn intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att fÄ ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.Som utgÄngspunkt för analysen anvÀnds begreppen samhÀllsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhÀlls- och förÀndringsarbete Àr tÀnkt att inriktas pÄ att fÄ en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och pÄ fortsatta attitydförÀndringar i samhÀllet. Samtidigt vill man tillförsÀkra individernas fortsatta samhörighet.Slutsatsen av undersökningen Àr att de ?gamla? formerna för samhÀlls/förÀndringsarbetet inom RFSL Àr giltiga till viss del under samhÀllsbetingelser som rÄder idag men att man mÄste beakta individen, gruppen och samhÀllet som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhÀlle.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka Är 2012. Analysenhet Àr nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och dÀrmed Àr postkolonial teori utgÄngspunkten. Vidare tas hÀnsyn till teorin om att medier kan pÄverka mÀnniskors uppfattningar om verkligheten.Den huvudsakliga frÄgestÀllningen Àr hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjÀlp av ett antal underliggande frÄgestÀllningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstÄr en ?vi -och-dem-relation? i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar?FrÄgorna besvaras med hjÀlp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebÀr att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras.

Based upon theories founded on social constructionism, and criticism raised against these theories, this study aims to present a more complex perspective on non-heterosexuality from what has earlier been presented in Swedish lesbian, gay, bisexuality and transsexuality research. Fourteen semi-structured interviews with non-heterosexual women were analyzed using a discourse analytic approach. Four discourses about sexuality were described: "definition, preferably as either-or (heterosexual or homo-sexual)", "normality", "sexuality as constant and unchangeable", "sexuality as homogenous". Different ways of relating to and challenging the positions offered through these discourses were discussed. In conclusion, the study discussed which implications these findings have for psychologists working with non-heterosexual women, and how discursive positioning can be understood from within a psychological framework..

 Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det föreligger nÄgon skillnad mellan hur personer med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hÀlsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsstÀllelse och uppfattning av behandlingsformens pÄverkan pÄ livskvaliteten. Vidare Àr syftet att undersöka om det föreligger nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnor, samt mellan kvinnor respektive mÀn i MDI- respektive IP-gruppen, avseende hÀlsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsstÀllelse och uppfattning av behandlingsformens pÄverkan pÄ livskvaliteten. Som instrument anvÀndes enkÀten SF-36 samt en egenkonstruerad enkÀt med bakgrundsfrÄgor rörande skattning av behandlingstillfredsstÀllelse och uppfattning av behandlingsformens pÄverkan pÄ livskvaliteten. I MDI-gruppen deltog 40 deltagare och i IP-gruppen 37 deltagare. Studien har en deskriptiv jÀmförande design.

Den kristna kyrkan i vÀst befinner sig i en brytningstid. FrÄn att ha haft en sjÀlvklar plats och röst i samhÀllet förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhÀlle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lÀsts och jÀmförts med andra författares texter. De tematiska omrÄden som studerats Àr frÀmst begreppen kristendom, efterkristendom och den vÀstliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden prÀglar Europas kristenhet pÄ mÄnga plan.

VÄr utgÄngspunkt med detta arbete har varit att undersöka tryggheten i gruppen. VÄrt syfte har varit att undersöka hur vi som pedagoger kan skapa trygghet i gruppen samt hur trygga barnen i de klasser dÀr vi gjorde vÄr praktik i var. VÄr undersökning genomfördes i en lÄg- och mellanstadieskola, i en Ärskurs 4 och i en Ärskurs 6, i LuleÄ kommun. Genom observation, enkÀter och intervjuer samt tidigare forskning försökte vi fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visade att lÀrarens frÀmsta verktyg för att skapa trygghet i gruppen Àr gruppsamtal men Àven regler, rutiner och gruppstÀrkande övningar.

The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool.The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire.As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young?s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives.

Att ingÄ Àktenskap Àr nÄgot naturligt för oss mÀnniskor, men Àktenskap kan se olika ut beroende pÄ varifrÄn man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig Ät i regler och mening med Àktenskapet. Vad hÀnder nÀr personer frÄn skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie Àr att undersöka hur blandÀktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen sÀger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som anvÀnts för att fÄ svar Àr kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.Trots en begrÀnsning av resurser för att göra en sÄdan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstÀmmer.

MÄlet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förstÄelse för hur en grupp förhÄller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville Àven belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med Àr ett team. Vi upptÀcker mönster i rolltagande och formar förstÄelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar nÀrmare pÄ teamets upplevelse av inflytande och hur det pÄverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

HÀlsolÀget hos HBT-personer (homo-, och bisexuella och transpersoner) Àr generellt sett sÀmre Àn den övriga befolkningen, vilket relateras till diskriminering, utsatthet, och rÄdande normsystem i samhÀllet, som benÀmns hetero- respektive cisnormativitet. Dessa yttrar sig bland annat genom att mÀnniskor antas och förvÀntas vara heterosexuella, respektive förutsÀtts ha en könsidentitet som överensstÀmmer med deras kroppsliga kön. I vÄrden kan detta medföra bemötande- och kunskapsproblem dÄ vÄrdpersonal möter HBT-personer. Att uppfylla de mÄl som föreskrivs i hÀlso- och sjukvÄrdslagen samt att efterkomma Diskrimineringslagen försvÄras hÀrigenom. Forskning visar att mÄnga HBT-personer upplever sig diskriminerade och krÀnkta i sina kontakter med vÄrden, vidare framkommer i studier att det finns en okunnighet i vÄrden om hur ett gott bemötande ser ut för HBT-patienter.