I den bästa av världar. En reflekterande uppsats om åtgärder för lesbiska och bisexuella kvinnors marginalisering inom sjukvården.
AbstractDet har i ett antal internationella undersökningar framkommit att HBT- personer har sämre hälsa än heterosexuella. I den förbindelsen har syftet med denna uppsats varit att diskutera kring vilka åtgärder som är möjliga för att förändra denna ohälsa, där jag har koncentrerat mig på särlösning kontra integrationsteorier. Jag har inriktat mig på lesbiska och bisexuella kvinnor inom HBT- området. Med hjälp av Nancy Fraser och Iris Marion Youngs teorier om erkännande eller omfördelning diskuteras särlösningen och integreringens fördelar och nackdelar. Problemet är att det vid särlösningar finns en risk för att lesbiska och bisexuella kvinnor fasthålls i sin marginalisering och att det inte arbetas med roten till problemet. Vid integreringslösningar kan förändringen ta lång tid vilket är problematiskt då lesbiska och bisexuella kvinnor behöver hjälp idag. Min slutsats har varit att vi skall behålla särlösningsmodellerna, samtidigt som dessa modeller skall fungera som en kunskapscentral för fortsatt integrering av alla sjukvårdsinstanser. Jag har dock även ansett att det i ett integreringsarbete är viktigt att tala om normativitet och hur vi ser på identiteter, som fasta eller föränderliga.Nyckelord: hälsa, lesbisk, bisexuell, marginalisering, integrering, särlösningAbstractA number of international studies have brought forward that LGBT- persons are in poorer health than heterosexuals. With this paper I intend to discuss possible solutions to reverse this trend. Within the LGBT area, I have narrowed my focus to lesbian and bisexual women. Based on the theories of Nancy Fraser and Iris Marion Young on acknowledgement or redistribution, I discuss advantages and disadvantages in connection with specialized solutions as opposed to integration.The problem with specialized solutions is, however, that lesbian and bisexual women are kept in their marginalization and the root of the problem is not tackled. With integration solutions change can take a long time, which is also problematic because lesbians and bisexuals need to be helped now. My conclusion is that we must keep the model of specialized solutions, while simultaneously allowing these models to function as a center for knowledge in a continued integration of all health care instances. I am also proposing that in integration work it is important to talk about normativity and how we view identities, whether fixed or mutable.Key words: health, lesbian, bisexual, marginalization, integration, specialized solution.