Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbÀrare, som blev hörd och förstÄdd överallt och genom vilken mÀnniskor frÄn skilda vÀrldar lÀttade upp sitt hjÀrta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstÄnd svarade mot den lÀngtan, som vÀxt sig sÄ stark i efterkrigsÄrens splittrade vÀrld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fÀste vÀrldens uppmÀrksamhet pÄ hans person, eller om det inte snarare var den gÄtfulla makten hos denna mÀrkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkÀnd stÀllning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de fÄ stora som vÀrlden kÀnner.Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, sÀger jag nÄgra ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblÄsta av sina vÀrdigheter.

Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhÀllehar förutsÀttningarna förÀndrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att fÄ en plats i samhÀllet. Det Àr denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemÀstra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron pÄ en gud pÄverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bÀttre grund att stÄ pÄ i jÀmförelse med icke kristna ungdomar och pÄverkas detta av hur man lÄter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, Äsikter samt val av klÀdstil? Ytterligare ett syfte Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgon skillnad mellan dessa tvÄ grupper vad gÀller upplevelsen av stress.

Detta Àr en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som Àr ett kulturkristet samhÀlle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhÀllet. Fokus lÀggs pÄ kristna ledare och deras förhÄllningssÀtt med utgÄngspunkt i om de föresprÄkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhÄllningssÀtt. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt tvÄ olika religionsvetenskapliga teorier om dialog frÄn Kyrkornas vÀrldsrÄd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar pÄ att det finns en stor variation i förhÄllningssÀtt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende pÄ vilken grad av konfrontation som föresprÄkas, samt pÄ vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska..

Syftet med arbetet Àr att försöka identifiera normer och vÀrderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning pÄ de lÀgre skolÄren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjÀlp av djupintervjuer och textanalys försöka fÄ fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger Àven arbetet en översikt av tidigare forskning gÀllande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla Àr heterosexuella kan pÄverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat pÄ att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i sÄ stor utstrÀckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förvÀntningarna pÄ pojkar och flickor samt den rÄdande heteronormativiteten..

Syfte och frÄgestÀllningarDet övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hÀlsan hos unga religiösa kristna och muslimska kvinnor. Syftet kommer undersökas utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur ser unga religiösa kristna och muslimska kvinnors hÀlsa ut kopplad till rekommendation för fysisk aktivitet och definitioner för social och psykisk hÀlsa?Hur upplever unga religiösa kristna och muslimska kvinnor att religionerna pÄverkar deras hÀlsa? Vilka likheter och skillnader finns det mellan unga religiösa kristna och muslimska kvinnor dÄ det gÀller hÀlsan och den upplevda pÄverkan av religionerna?MetodStudien Àr en kvalitativ jÀmförande studie som Àr baserad pÄ sex halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna var tre religiösa kristna kvinnor och tre religiösa muslimska kvinnor mellan 22 och 28 Är och boende Stockholm. Intervjuerna var djupgÄende och mellan 30 och 60 minuter lÄnga.

Studien undersöker hur kristendomen framstÀlls i lÀromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien Àmnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framstÀlls i de olika lÀromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp frÄn lÀromedel skrivna för lpo 94, dÄ det ej har utkommit en större mÀngd lÀromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig pÄ de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik..

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta pÄ var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrÄn och om kyrkan fanns med nÄgonstans i bakgrunden. Och se, det var den. MÄnga av dagens fördomar mot homosexualitet hÀrstammar frÄn kyrkans straffinförande mot detta pÄ 500-talet. Vid denna tid dog mÄnga mÀnniskor i pest och krig och för att hindra mÀnskligheten frÄn att dö ut sÄ blev det endast tillÄtet med sex mellan man och kvinna, inom Àktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhÄller sig olika till homosexualitet: alltifrÄn totalt avstÄndstagande till accepterande, det vanligaste Àr nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin lÀggning.

This essay is a work on Mircea Eliades's interpretation of the religious human understood as "homo religiosus" and the role of the shaman from the Eliade perspective. In Eliade human existence consists of a dichotomy between the sacred and the profane. The question is whether one can understand the concept of Eliades ?axis mundi?, center of the universe? Can we create an understanding of human existence with Eliade? Can one use  phenomenology of religion as perspective for the exploration of ?reality?? Furthermore, this paper aims to understand the role of the shaman has religious worldviews. Shamaism  is through an ecstatic technique traveling to other cosmic plane, in order to gain knowledge that would otherwise not be reached.

Kap.1 Àr inledning,syfte,metod etc.Kap.2 i den hÀr uppsatsen behandlar syrisk-ortodoxa kyrkans grundande i Antiokia Är 37 dÀr Apostlarna för första gÄngen kallade sig för Kristna /Apg.11:19-20)uppsatsen behandlar ocksÄ det sprÄk (Arameiska/ syriska)som anvÀnds inom alla syrisk-ortodoxa kyrkorna runtom i vÀrlden,den tar upp kyrkans teologi och dogmer kortfattad,kyrkomötena i Nicea Är 325,Konstantinopel 381,och Efesos 431 dÀr beslutades om grunderna för den kristna teologin och tron, och det fjÀrde iCalcedonÄr 451 som delade den kristna kyrkan till tvÄ,vÀst som accepterade tvÄ naturer för Kristus,(gudomlig och mÀnsklig) och de orientaliska kyrkorna som accepterade tvÄ förenade naturer i en enhet, för Kristus.Kap.3 handlar om Syrisk-ortodoxa kyrkans institutioner och stiftelser i medlemmarnas ursprungslÀnder och i emigrationslÀnder,bl.a Sverige.Kap.4 handlar kort om medlemmarnas civila och organisationer..

En studie av hur lÀrare pÄ gymnasiet arbetar med synliggörande av elever som identifierar sig som homo- och bisexuella eller transpersoner och motverkande av heteronorm. Vidare undersöker studien elevernas uppfattning av skolans och lÀrarnas arbete och kunskaper i hbt-frÄgor. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med vÀrdegrundsfrÄgor, speciellt hbt-frÄgor, vilken kompetens kring hbt-frÄgor de anser sig ha och hur miljön för bht-personer Àr pÄ skolan. Mot detta stÀlls liknande frÄgor till eleverna för att kunna jÀmföra lÀrarnas uppfattning av sitt arbete mot hur eleverna uppfattar det. Studien bestod av intervjuer med sex lÀrare, sex elever och en skolsköterska.

Homo- och bisexuella, transpersoner och queerpersoner (HBTQ) har historiskt sett stigmatiserats och negligerats bÄde globalt och i Sverige nationellt. Individer som inte tillrÀknats heteronormativet har diskriminerats av samhÀllet generellt, men Àven inom sjukvÄrd och forskning. Ett resultat av heteronormen Àr att andra sexuella lÀggningar och könsidentiteter blir betraktade som onormala. I omvÄrdnadsarbetet möter allmÀnsjuksköterskan personer som tillhör HBTQ- gruppen i sitt dagliga arbete, och har dÀrmed ett behov av kunskaper i bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelser som HBTQ-personer haft i samband med kontakt med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i Sverige.

Den hÀr uppsatsen syftar till att belysa den kristna bönen ur ett inifrÄnperspektiv, d.v.s. utifrÄn de troendes egen syn pÄ bönen ? dess innersta vÀsen och gestaltning. Genom studium av andlig litteratur samt genom kvalitativ analys av en enkÀtundersökning har jag funnit att synen pÄ bönen, ytligt sett inte har förÀndrats mycket sedan bibelns tid, man talar om bönen i samma termer nu som dÄ, men dess innebörd har fÄtt en fokusförskjutning frÄn gud till mÀnniskan..

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

SammanfattningDenna uppsats undersöker hur skillnader mellan kategorierna ?heterosexuell??bisexuell? och ?homosexuell? konstrueras i ett informationsmaterial riktat till eleveroch lÀrare. Med utgÄngspunkt i diskursteoretikerna Laclau och Mouffes begreppekvivalens och differens analyseras vilka betydelser som kategorierna tillskrivs.Analysen visar hierarkiska strukturer mellan kategorierna som utgörs av enhetero/homo- dikotomi som ger form Ät en heteronormativ diskurs. Resultatendiskuteras i relation till Braidottis nomadiska subjekt och avslöjar en syn pÄ subjektetsom statiskt.Nyckelord: diskursteori, ekvivalenskedjor, identitetskategorier, sprÄk, makt, skillnad,subjekt, sexualitet, performativitet, heteronormativitet..

Föreliggande arbete Àr en empirisk studie inom kursen Religionsdidaktik C, Högskolan i GÀvle. Tidigare forskning har visat pÄ ett lÄgt intresse bland svenska grundskoleelever för skolÀmnet religionskunskap men dÄ Kristna friskolerÄdet Är 2004 tog initiativet att genomföra underökningen ?Attityder i skolan? bland de kristna friskolorna, en underökning som Skolverket genomfört pÄ de kommunala skolorna samma Är, visade det sig att eleverna pÄ en av friskolorna ansÄg detta Àmne som ett av de allra roligaste. Varför var det sÄ? Religionskunskap ? vad ger det? Àr en jÀmförande studie av fyra friskolors niondeklassare som söker möjliga orsaker till elevers differentierade uppfattningar kring religionskunskapsÀmnet..