FrÄn och med 2005 skall samtliga noterade bolag i EU tillÀmpa samma redovisningsregler. Dessa regler har huvudsakligen tvÄ syften, att öka jÀmförbarhet samt att Äterge en sann och rÀttvisande bild av företagen. För att detta skall kunna uppnÄs mÄste redovisningen lyckas fÄnga upp samtliga relevanta delar i företagens verksamhet. Vi frÄgor oss om dessa regler verkligen lyckas med detta? Ser vi exempelvis pÄ lÀkemedelsbranschen sÄ investerar företag miljardbelopp i forskning och utveckling av nya lÀkemedel.

Bakgrund: Demens Àr en sjukdom som drabbar ungefÀr var femte person över 80 Är. PÄ senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. VÄrdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvÄrden med fÄ eller inga biverkningar.Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdhundars pÄverkan pÄ Àldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jÀmfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanstÀllas.Resultat: VÄrdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter pÄden fysiska och fysiologiska kroppen.Slutsatser: Studiens slutsats Àr att vÄrdhund kan ha positiva effekter pÄ hÀlsan hos dementa.Det krÀvs mer forskning för att kunna komma fram till om vÄrdhund Àr en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersÀtta vissalÀkemedel..

Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur tvÄ företag, som agerar pÄ samma geografiska marknad, valt att arbeta mot sina kunder och uppföljning av densammes effekter för att sedan stÀlla upp riktlinjer för hur ett bostadsföretag bör arbeta i den förÀndrade marknadssituation som idag rÄder..

De skandinaviska lÀnderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gÀller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skÀl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns Àven tydliga instituti­onella skillnader mellan lÀn­dernas arbetsmarknadsmodeller, bÄde vad gÀller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anstÀll­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestÄnds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framstÀlls som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lÀgre nivÄer Àn idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anstÀllningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersÀttningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig frÄn de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska lÀnderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tÀnkas ha pÄ ung­doms­arbetslöshetens nivÄer och samman­sÀttning i res­pektive land, utifrÄn resultat frÄn logistisk regressionsanalys och jÀm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika Äldersgrupper i de undersökta lÀnderna.

Uppsatsen undersöker hur samhÀllskunskapsböckers innehÄll, med fokus pÄ förmedlandet av ekonomiska förhÄllanden, har förÀndrats över tid.LÀroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive lÀroplaners kursplaner för Àmnet samhÀllskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns lÀroplaner och lÀromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns Àven presenterade.Undersökningen Àr gjord utifrÄn tre lÀromedel i samhÀllskunskap, vilka har nÀrlÀsts och i samband med nÀrlÀsningen dokumenterats i ett analysschema utifrÄn vilket resultatet Àr presenterat. LÀromedlen Àr frÄn Är 1966, 1990 och 2007.InnehÄllsmÀssigt följer lÀromedlen till övervÀgande del vad som eftersöks frÄn styrdokumentens hÄll, Àven om det finns skillnader i hur och i vilken utstrÀckning information lyfts fram i de olika lÀromedlen. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ekonomiavsnitten i lÀromedlen har blivit mindre i omfÄng samt att bakgrundsinformationen till varför vÄra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur lÀromedlen. .

Monroedoktrinen skapades 1823 av den amerikanske presidenten James Monroe. Sedan dess har doktrinen utgjort en betydande del av den amerikanska utrikespolitiken gentemot Latinamerika. Medvetet eller omedvetet har doktrinen blivit en integrerad del i den amerikanska sÀkerhets- & utrikespolitiken. Genom Monroedoktrinen och dess korollarier har USA haft en förevÀndning att intervenera nÀrhelst de ansett att intressena, som ska tillvaratas i doktrinen, har utmanats. Vi har i denna uppsats valt att analysera tre fall av amerikansk intervention i Latinamerika med mÄlet att finna en gemensam drivkraft bakom amerikansk utrikespolitik i Latinamerika.

Snökyla Àr en gammal metod som har anvÀnts under en mycket lÄng tid men aldrig i nÄgon större utstrÀckning. Uppsatsens huvudsyfte Àr att diskutera de miljöekonomiska effekterna av snökyla. Ytterligare syftar uppsatsen till att undersöka var metoden möjligen kan anvÀndas. För att vi ska klara av att bryta beroendet av icke förnyelsebara resurser krÀvs det att nya metoder och marknader för förnyelsebara resurser söks. En marknadsundersökning har genomförts för att undersöka hur de negativa externa effekterna pÄ miljön kan reduceras och vilka möjliga framtida anvÀndare metoden skulle kunna rikta sig till.

Guld Àr ett grundÀmne och den bÀsta elektriska ledaren i tekniska apparater. Denna studie utvÀrderar vilka effekter guldbrytningen har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö. Studien behandlar tre lÀnder och hur de har pÄverkats av guldföretagen som opererar i respektive land. Det har framkommit att cyanid och kvicksilver har förödande effekter för mÀnniskors hÀlsa i bÄde Peru och Kongo. Problemet Àr att arbetsnormer och sÀkerhetsrutiner inte efterlevs.

MÄnga idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus pÄ det idrottsliga, och inte tÀnkt speciellt mycket pÄ det ekonomiska vid sin mÄlstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för mÄnga föreningar, och flera idrottsförbund har börjat införa sÄ kallade elitlicenser. Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i nÀringslivet. Idrottsföreningarna mÄste nu, för att överleva pÄ lÄng sikt, ta styrningen till en högre nivÄ och ha fler ekonomiska mÄl, som innebÀr att de gÄr med vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva verksamheter i vinstsyfte finns i nÀringslivet, men har saknats i de ideella idrottsföreningarna.

Bakgrund: Akupunktur anvÀnds frekvent som behandling mot smÀrta sÄvÀl som andra symptom exempelvis vid spÀnningshuvudvÀrk och migrÀn. HuvudvÀrk delas in i tvÄ kategorier: primÀr och sekundÀr huvudvÀrk. Exempel pÄ primÀr huvudvÀrk Àr migrÀn och spÀnningshuvudvÀrk och exempel pÄ sekundÀr huvudvÀrk Àr nackrelaterad huvudvÀrk. Fler kvinnor Àn mÀn har spÀnningshuvudvÀrk samt migrÀn och det Àr vanligare desto högre utbildningsnivÄ individen har. Syfte: Syftet med studien var att kritiskt granska och sammanstÀlla den vetenskapliga litteraturen gÀllande akupunkturens effekter pÄ smÀrta och livskvalitet vid spÀnningshuvudvÀrk och migrÀn.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Behovet av utbildning vÀxer för det vi sammantaget kallar ?informationssamhÀllet? och dess nya ekonomiska strukturer. För att klara av en vÀntad massutbildning, dÀr allt fler skall utbildas inom oförÀndrade eller krympande ekonomiska ramar, har distansutbildningens olika former lyfts fram som en möjlighet. Genom en ökad satsning pÄ distansutbildning sÄ kommer ocksÄ de problem som finns inom omrÄdet att aktualiseras och ges ökade resurser för att hanteras pÄ ett adekvat sÀtt. Avsikten med denna uppsats Àr att studera problemet som finns med genomströmningen vid distanskurser och att hitta faktorer som kan motverka detta problem.

SammandragInternationell forskning har visat pÄ en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart nÀr alla samhÀllssektorer. En tystnadskultur innebÀr att en enskild har kÀnnedom om information som behöver uppmÀrksammas och ageras pÄ, men denne avstÄr frÄn att föra kunskapen vidare till de som kan agera pÄ den av rÀdsla för att ett sÄdant handlande kan fÄ negativa Äterverkningar pÄ den enskilde sjÀlv. Detta kan medföra att nödvÀndiga ÄtgÀrder inte sÀtts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrÄn ekonomiska vÀrden till mÀnniskoliv. För den enskilde blir följden stress dÄ denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rÀtt och rÀdslan för de konsekvenser som antas bli följden.Inom svensk forskning Àr tystnadskulturer ett nÀrmast oskrivet blad. TvÄ avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.