Tidigare forskning har visat att kvinnor jÀmför sig socialt för att utvÀrdera sig sjÀlva vid exponering för medialt idealiserade bilder av kvinnor i TV, tidningar och pornografiskt material. Aktuell studie avsÄg att undersöka dessa typer av media och social jÀmförelses pÄverkan pÄ kvinnors globala, kroppsliga och sexuella sjÀlvkÀnsla. Etthundratjugo kvinnor besvarade en enkÀt innehÄllande reliabla skalor samt egenutformade frÄgor. Resultatet visade signifikanta effekter av social jÀmförelse pÄ kvinnors globala sjÀlvkÀnsla. Huvudeffekt av pornografikonsumtion pÄ sexuell sjÀlvkÀnsla pÄtrÀffades.

ABSTRAKTVÄr uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushÄllet, dÀr kvinnor inte verkar ha lika mycket som mÀn att sÀga till om vad gÀller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgÄng till pengar inom familjen, frÀmst vad gÀller pengar för deras eget bruk. Vi tÀnker oss sÄledes en koppling mellan inkomst och hushÄllsarbete. Det vi avser undersöka Àr vem som lÀgger ner mest tid pÄ hushÄllsarbete och hur inkomsten kan pÄverka denna fördelning, om den har nÄgon pÄverkan. Med samhÀllsutvecklingen har kvinnan kommit ut pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning Àn tidigare, men mÄnga av de typiska ?kvinnosysslorna? finns fortfarande kvar.

Bakgrund: HastighetsövertrÀdelser pÄ de svenska vÀgarna Àr ett underskattat problem som i hög grad pÄverkar folkhÀlsan. Fortkörning Àr idag ett socialt accepterat fenomen. SamhÀllet premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med sÄ mycket som möjligt pÄ kortast möjliga tid, bÄde privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna övervÀger nackdelarna.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Volvo Cars i Torslanda, hÀdanefter refererat till VCT. PÄ Torslandaverket tillverkas bilmodellerna S80, V70, V70XC och XC90. Varje bil skrÀddarsys för kunden och Àr nÀst intill unik. Detta medför att antal artiklar ökar och det i sin tur leder till ökade lagernivÄer. Idag har VCT problem med att det inte finns tillrÀckligt med lageryta och de mÄste finna lösningar för att reducera lagernivÄer.

Studien avser att studera effekterna av arbetsplatsförlagd fysisk trÀning 2 x 60 minuter/vecka i 7 veckor hos personer med stillasittande arbete pÄVO2max, rörlighet, uthÄllighetsstyrka och kroppssammansÀttning. Vi anvÀnder oss av en kvantitativ metod som bestÄr av datainsamling genom tester före och efter trÀningsperioden för bÄde interventionsgruppen (n=25) och kontrollgruppen (n=11). Resultaten visar pÄ signifikanta skillnader hos interventionsgruppen pÄ variablerna VO2max (p=0), visceralt fett (p=0,001), fettmassa (p=0,001), vikt (p=0.006), Body Mass Index, BMI (p=0,005), uthÄllighetsstyrka enligt Sörensens isometriska uthÄllighetstest (SIU) (p=0) och Trunk Curl Static Endurance test (TCST) (p=0,045), rörlighet i halsrygg (p=0,010) och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test (p=0).  Inga skillnader ses i blodtryck och, skelettmuskelmassa i armar, bÄl och ben. Inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oavsett variabel. Slutsatser av studien Àr att man kan se effekter genom denna typ av intervention pÄ flera olika variabler och förslag till framtida forskning Àr att försöka utesluta samverkan av andra faktorer för att ge en mer exakt bild av den fysiska trÀningens effekter pÄ arbetsplatsförlagd trÀning..

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

I denna rapport presenteras ett tillvÀgagÄngssÀtt för att hitta och datera brytpunkter i tidsserier. En brytpunkt definieras av det datum dÄ det skett en stor nivÄförÀndring i tidsserien. Det presenteras Àven en strategi för att skatta effekten av daterade brytpunkter. Genom att analysera tidsserier över AFA FörsÀkrings Àrendeinflöde visar det sig att brytpunkter i tidsserien sammanfaller med exogena hÀndelser som kan ha orsakat dessa brytpunkter, till exempel villkors- eller lagförÀndringar inom försÀkringsbranschen. Rapporten visar att det genom ett metodiskt angreppssÀtt gÄr att skatta effekten av en exogen hÀndelse.

Arbetet har utförts i syfte att belysa möjligheten för Sjöfartsverket att anvÀnda helikopter istÀllet för att allokera lotsar med lotsbÄttransport till fartyg. Detta har gjorts i ett ekonomiskt perspektiv genom att anvÀnda Payback-metoden. Metoden har anvÀnts explorativt dÀr det ekonomiska underlaget frÄn nuvarande verksamhet vid allokering med lotsbÄt jÀmförts med de berÀknade kostnaderna för Sjöfartsverkets SAR-helikoptrar om de utför samma transporter. Ingen vikt har lagts vid vilka eventuella processförbÀttringar detta skulle kunna leda till, utan enbart vad kostnaderna för samma transporter skulle bli med det nya transportsÀttet. Resultatet har tagits fram utifrÄn tre aspekter: Hur det ses frÄn lotsningens sida, hur det ses frÄn helikopterfunktionens sida och slutligen vad det kommer att innebÀra för Sjöfartsverket som helhet.

1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

Holmen Timber har byggt ett nytt sÄgverk i Braviken, utanför Norrköping. MÄlsÀttningen Àr att sÄga 1 100 000 m3fub per Är, i sÄgad form 550 000 m3SV (SV=sÄgad vara), till Är 2013. För att utvÀrdera olika timmerplanslösningar har simuleringsverktyget Simsaw utvecklats. Med hjÀlp av programmet kan timmerflödet av ankommande timmer fram till sÄgen simuleras och dess effekter utvÀrderas.Syftet med studien Àr att analysera utfallet av olika timmerplanskonstruktioner, dÀr vÀltors antal och lÀngder förÀndras för att hitta en lösning som skapar en hög fyllnadsgrad av timmerlagret. Vilket i sin tur kan skapa ett bra underlag för sÄgen att sÄga lÄnga sÄgserier med fÄ ompostningar som positiv följd.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlÀgga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa Àldre personer. Syftet var Àven att kartlÀgga personalens instÀllning till massage/beröring och denna omvÄrdnads- ÄtgÀrds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var frÄn Ären 1999-2009. Sökorden som anvÀndes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillĂ„tet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefĂ€r 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplĂ„tit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lĂ€mnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt nĂ„gra enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle fĂ„ möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bĂ€ttre ekonomi skulle ge bĂ€ttre sportsliga resultat.

Denna uppsats behandlar problem med regelstyrd penningpolitik dÄ hÀnsyn tas till osÀkerhet kring kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Uppsatsen baseras pÄ Taylors teorier kring rÀnteregler som sÀger att centralbanker bör sÀtta rÀntan utifrÄn förÀndringarna i BNP-gapet och inflationen. SÄdana rÀnteregler har visat sig avspegla den historiska utvecklingen i rÀntan tÀmligen vÀl och har ocksÄ anvÀnts som en referens vid utvÀrderingar för hur effektiv den förda penningpolitiken har varit genom kontrafaktiska simuleringar. Ett problem med dessa simuleringar och utvÀrderingar Àr att de oftast har anvÀnt slutgiltiga data för BNP-gap och inflation. Detta Àr dock inte helt rÀttvisande eftersom detta inte speglar den information som finns tillgÀnglig för beslutsfattare.

HĂ€star Ă€r flockdjur och flocken har stor betydelse för deras möjlighet att uttrycka beteenden sĂ„som att klia varandra, leka, söka föda och uppfostra unga individer. Att hĂ„lla hĂ€star i större grupper Ă€r dock lĂ„ngt ifrĂ„n sjĂ€lvklart i hĂ€stvĂ€rlden idag och hĂ€stĂ€gare ifrĂ„gasĂ€tter ibland om det gĂ„r att hĂ„lla alla typer av hĂ€star i grupp. Mitt arbete syftar till att belysa frĂ„gan om grupphĂ„llning fungerar för alla hĂ€star. Det Ă€r inte ovanligt att hĂ„lla unghĂ€star grupp men nĂ€r det Ă€r dags för inridning stallar man ofta in dem en och en för lĂ€ttare hantering och för att vĂ€nja dem vid den typen av hĂ„llning. Det har dock visats att inridning gĂ„r fortare och lĂ€ttare om man fortsĂ€tter att hĂ„lla dem i grupp och hanteringen av hĂ€starna blir trevligare pĂ„ grund av fĂ€rre antal negativa beteenden gentemot trĂ€naren. Även hos nĂ„got Ă€ldre hĂ€star i trĂ€ning ger grupphĂ„llning positiva effekter dĂ„ hĂ€starna upplevs som mer tillmötesgĂ„ende under ridning. Den aggression och skaderisk mĂ„nga hĂ€stĂ€gare Ă€r oroliga för i samband med grupphĂ„llning kan ha att göra med hur hĂ€starna hĂ„lls.