Kompetensförsörjning i elitishockeyföreningarnas styrelser
Många idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus på det idrottsliga, och inte tänkt speciellt mycket på det ekonomiska vid sin målstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för många föreningar, och flera idrottsförbund har börjat införa så kallade elitlicenser. Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i näringslivet. Idrottsföreningarna måste nu, för att överleva på lång sikt, ta styrningen till en högre nivå och ha fler ekonomiska mål, som innebär att de går med vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva verksamheter i vinstsyfte finns i näringslivet, men har saknats i de ideella idrottsföreningarna. Den kompetens som finns i styrelsen i ideella föreningar blir en allt viktigare del, och har ett direkt samband med om en idrottsförening lyckas eller inte. Med den här rapporten ville vi öka förståelsen för hur elitishockeyföreningar hanterar kompetensförsörjningen i styrelsen för att kunna styra mot de uppsatta målen. Det vi kunde se var att Luleå Hockey som är ett elitserielag och omsätter 60 miljoner, använde sig av en styrelse med kompetens att ta fram mål och idéer, det vill säga agera ?dörröppnare?, medan de har anställda som sköter de operativa delarna. Team Kiruna och Bodens IK har på grund av mindre resurser fått eftersträva kompetens i styrelsen som både kunde ta fram idéer, men även genomföra dem, det vill säga en mer ?arbetande? styrelse. Luleå drivs alltså mer som ett företag. Alla tre föreningarna rekryterade den kompetens de ansågs sig behöva till styrelsen, och ingen av dem jobbade med kompetensutveckling. Vi kunde även se att elitlicensen hade påverkat de mindre föreningarna Kiruna och Boden mer än Luleå.