Problem: FrÄn och med januari 2014 Àr det obligatoriskt för K3-redovisande företag att göra komponentavskrivning pÄ sina anlÀggningstillgÄngar. Argumenten kring komponentavskrivningen gÄr isÀr och frÄgan Àr om bristen pÄ vÀgledning leder till oklar tillÀmpning och skillnader i redovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte har en deskriptiv och normativ form varav det deskriptiva syftet Àmnar skapa en bild av aktuella redovisningssituationer för att sedan stÀlla dem mot den normativa teorin.Referensram: Referensramen bestÄr av en allmÀn referensram dÀr vi redogör för de grundlÀggande begrepp som berör avskrivningar samt de ekonomiska effekter avskrivningsmetoderna leder till. I den teoretiska referensramen redogör vi först allmÀnt om redovisningsteori och sedan mer utförligt om den normativa teorin.Metod: Studien bestÄr av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Simuleringar anvÀnds sedan för att göra jÀmförelser mellan ett verkligt företags och tvÄ fiktiva företag.Empiri: Det empiriska materialet Àr hÀmtat ifrÄn intervjuer med tvÄ representanter frÄn ett fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter samt material i form av bokslut och företagets avskrivningsplaner över sina komponenter.Slutsats: Olika nyttjandeperioder har visat sig leda till betydelsefulla skillnader i redovisningen. Med pÄverkan frÄn den normativa teorin bör emellertid valfriheten och dÀrmed skillnaderna minska..

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter. Syftet Àr att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter och som dÀrmed Àr i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnÄs i förhÄllande till styrdokumentens krav. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr forskaren strÀvar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

Syftet Àr att redogöra, vÀsentligen utifrÄn revisorns synvinkel, för ett antal tÀnkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att anvÀnda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhÀmtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i Àmnet. Det framkom i undersökningen att revisorns nÀrvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.

Att alkohol och vĂ„ld har ett samband Ă€r sedan lĂ€nge kĂ€nt och anvĂ€ndningen av narkotika förstĂ€rker ofta vĂ„ldsbenĂ€genheten. Örnsköldsviks kommun utarbetade 2003, genom samarbete med polis och krögare, ett förebyggande program mot alkohol- och droger i krogmiljön: Krogutbildningen. I rapporten valde vi att undersöka vilka resultat Krogutbildningen givit, bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller statistik över det krogrelaterade vĂ„ldet, effekter som aktörer i utbildningen uppmĂ€rksammat samt utbildningens framtid. Resultatet fick vi fram genom att intervjua representanter frĂ„n kommunen, polisen och krögarna i Örnsköldsvik. Vi har Ă€ven anvĂ€nt brottsstatistik frĂ„n BRÅ samt den lokala polisen.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Vilka erfarenheter har lÀrare av att barns musicerande leder till effekter pÄ andra omrÄden i livet Àn det musikaliska? Vad sÀger forskning om sÄdana samband? Vi har tittat pÄ bl. a. transferbegreppet, som innebÀr att övande inom ett omrÄde fÄr verkningar pÄ helt andra omrÄden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen pÄ musikÀmnet.

Bakgrund och problem: BankvÀrlden och de finansiella marknaderna har genomgÄtt en kraftig förÀndring efter den svenska bankkrisen i början av 1990-talet. De viktiga drivkrafterna bakom branschens omstrukturering under 1990-talet har bland annat varit avregleringar, Internets genomslag och den ökade globaliseringen. Svensk bankmarknad har förvandlats frÄn en skyddad, reglerad och föga konkurrensutsatt affÀrsmiljö till en marknad öppen för konkurrens. De förÀndrade förutsÀttningarna har bland annat inneburit att ett antal fusioner inom bankbranschen Àgt rum vilket troligtvis pÄverkat aktieÀgarvÀrdet. Om denna pÄverkan har varit fördelaktig för aktieÀgarna beror delvis pÄ om de fusioner som genomförts uppnÄtt de effekter som företagen rÀknat med eller ej.

Uppsatsen kartlÀgger tre mindre revisionsbolags anpassning, organisatorisk som marknadsföringsmÀssig, i samband med revisionspliktens avskaffande, samt huruvida det finns skÀl att anta bibehÄllna kundrelationer avregleringen till trots. För detta syfte belystes teorier inom organisatorisk förÀndring samt fyra dimensioner vilka företag kan arbeta med för att knyta sina kunder till företaget och skapa Ätagande i relationerna. Dessa dimensioner, frÄn litteratur inom relationsmarknadsföring, var grad av kundfokus, kommunikation, tillit och tjÀnsteportföljens uppbyggnad. UtifrÄn dessa utformades frÄgor, och personliga intervjuer lÄg till grund för insamlandet av kvalitativ data. Denna analyserades sedermera och generaliseringar drogs mot bakgrund av den teoretiska referensramen.

Hur kan det komma sig att tvÄ lÀnder som i en vald tidpunkt ligger pÄ ungefÀr samma inkomstnivÄ per capita och har liknande förutsÀttningar dÄ det gÀller ekonomisk tillvÀxt, utvecklas pÄ olika sÀtt? Vilka kan anledningarna vara att det ena landets ekonomi vÀxer med en relativt höga hastighet medan det andra har en dÄlig tillvÀxt, periodvis ingen alls? Syftet med denna uppsats Àr att genom att vÀlja tvÄ lÀnder som passar in pÄ ovanstÄende beskrivning, göra jÀmförelser och ta fram lyfta fram aspekter som skulle kunna ligga till grund för skillnaderna de tvÄ lÀndernas ekonomiska tillvÀxt emellan. De tvÄ lÀnder som valts för detta syfte Àr Malaysia och Filippinerna. Dessa tvÄ lÀnder var kring 1960-talet jÀmbördiga i frÄga om ekonomiskt vÀlstÄnd men har utvecklats pÄ olika hÄll fram tills idag. Malaysias ekonomi har vÀxt med en genomsnittligt hög tillvÀxttakt över Ären, medan Filippinernas inkomstnivÄ per capita inte Àr mycket högre idag Àn den var Är 1960.

MÄnga företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet dÀr nya intressenter harkunnat investera sina pengar, en annorlunda Àgarstruktur och en ny form av sparande har medandra ord vÀxt fram i Sverige. De nya Àgarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andrafaktorer som exempelvis ?IT-bubblan? skapat en förÀndring inom den ekonomiskaredovisningen. Med nÀmnda hÀndelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande Àrförknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat.Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade pÄstockholmsbörsens Large Cap-lista förÀndrats sedan 1997.Studien innefattar 25 svenska företag vars Ärsredovisningar frÄn 1997, 2003 och 2006analyserats. Studien Àr genomförd med en kvantitativ innehÄllsanalys, dÀr ett flertal olikariskvariabler tas upp.De undersökta företagen uppvisar en statistiskt sÀkerstÀlld ökning av riskredovisning mellanÄren 1997, 2003 och 2006.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Immateriella tillgÄngar Àr en ej fysisk tillgÄng som ska ge företaget framtida ekonomiska fördelar. Företag kan i viss utstrÀckning bokföra en immateriell tillgÄng pÄ balansrÀkningen. Ett av problemen som detta medför Àr att man mÄste avgöra till vilket vÀrde tillgÄngen ska bokföras, en vÀrdering som inte Àr lÀtt eftersom det ofta saknas tillrÀckligt underlag för det. VÀrderingen kan utföras med hjÀlp av vÀrderingsregler men bygger mycket pÄ bedömningar som görs av den person som utför vÀrderingen. Eftersom bedömningar kan pÄverkas av vilken situation personen befinner sig i samt av tidigare erfarenheter inom omrÄdet kan vÀrderingen lÀtt bli osÀker.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Floor signs in stores have become a more common phenomenon during past years. The problem is that the knowledge about these signs is limited and the actual effects are unknown. This lack of knowledge can have a negative impact on store performance and marketing efforts. The purpose of this paper is to examine the effects of floor signs on consumer attitude and behaviour. The study was conducted in two grocery stores, where the movement pattern of 39 501 customers was recorded over a four week period.

Energytower Àr en ny typ av vindkraftverk som har en för marknaden ny unik konstruktion. Syftet med denna rapport Àr identifiera skillnader mellan Energytowerverk och konventionell vindkraft vad gÀller miljörÀttsliga och ekonomiska aspekter.Vindkraft klassificeras enligt svensk miljörÀtt som miljöfarlig verksamhet. Det innebÀr att etableringar Àven krÀver framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande MKB-process. MKB ska vara ett underlag för beslut i tillstÄndshanteringen.En av grundförutsÀttningarna för etablering av vindkraft oavsett typ Àr att projektet Àr ekonomiskt bÀrkraftigt. Vindkraft Àr i detta avseende precis som vilken annan investering som helst.