De senaste tvÄ decennierna har uppvisat ett kraftigt ökat intresse för skogsrÄvaran som energikÀlla i Sverige. En fortsatt stark tillvÀxt av skogsbrÀnslen anses Àven utgöra en förutsÀttning för att uppnÄ existerande miljöpolitiska mÄl. Denna uppsats undersöker det ekonomiska utbudet av skogsbrÀnslen frÄn den svenska skogsindustrin pÄ medellÄng sikt. Detta utförs genom en modell som estimerar marginalkostnadskurvor för ett antal olika skogsbrÀnslen. Vidare analyseras modellen i syfte att utröna eventuella möjligheter till förbÀttring av densamma..

VÄrt syfte Àr att genom en enkÀtstudie utreda om dagens stora svenska industri- och handelsföretag kan kvantifiera sin exponering av det ekonomiska vÀrdet mot vÀxelkursrisk. Vi vill ocksÄ utreda huruvida de hanterar sin exponering mot vÀxelkursdepreciering och -appreciering pÄ ett sÀtt sÄ att den blir asymmetrisk. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en enkÀtstudie pÄ svenska noterade och onoterade företag. Metoden har dÀrför i huvudsak kvalitativ karaktÀr, men har Àven kvantitativa inslag vid behandling av svar och test av resultat. Uppsatsen Àr av deskriptiv natur, dÄ den frÀmst syftar till att kartlÀgga svenska företags medvetenhet om sin vÀxelkursexponering.

Examensarbetet Ă€r utfört pĂ„ BAE Systems HĂ€gglunds som Ă€r lokaliserat i Örnsköldsvik. Förstudien behandlar en nyinvestering av en robotcell som ska svetsa fast detaljer pĂ„ plĂ„tar. Idag svetsas detaljerna pĂ„ plĂ„tarna med en manuell svetsoperation. Det Ă€r tĂ€nkt att investeringen ska genomföras under semestern 2007 om en tillfredstĂ€llande lösning hittas. Investeringen i robotcellen Ă€r ett nödvĂ€ndigt steg för att behĂ„lla produktionen inom företaget till lĂ€gsta möjliga kostnad.

Riskhantering i byggbranschen Àr ett sÀtt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstÄ i ett byggprojekt. Det Àr en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sÀtt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men Àven ett sÀtt att ta tillvara pÄ möjligheter. General- och totalentreprenader Àr tvÄ vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen pÄverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, dÀr entreprenören har ett större Ätagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jÀmfört med i en generalentreprenad. Denna studie undersöker skillnader i byggentreprenörers riskhantering mellan de tvÄ entreprenadformerna.

Riskhantering i byggbranschen Àr ett sÀtt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstÄ i ett byggprojekt. Det Àr en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sÀtt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men Àven ett sÀtt att ta tillvara pÄ möjligheter. General- och totalentreprenader Àr tvÄ vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen pÄverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, dÀr entreprenören har ett större Ätagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jÀmfört med i en generalentreprenad.

FrÄn och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillÀmpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisning. Ett omrÄde dÀr förutsÀttningarna har förÀndrats vÀsentligt rör redovisning av företagsförvÀrv enligt IFRS 3. De nya reglerna stÀller betydligt högre krav pÄ redovisning av företagsförvÀrv Àn tidigare normgivning och avsikten med de strÀngare reglerna Àr att underlÀtta bedömningen av företagsförvÀrv för utomstÄende. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för de förÀndringar som övergÄngen av redovisningsregler frÄn RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. VÄr ambition Àr att redogöra för övergÄngen till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvÀrv under 2005.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt nÀringsliv kostar företagen och, i förlÀngningen, samhÀllet stora belopp varje Är. Uppsatsen fokuserar pÄ förskingring och trolöshet mot huvudman, tvÄ brott som i huvudsak utförs av en anstÀlld eller nÄgon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en trÄd dÀr lÀsaren först fÄr en förstÄelse för ekonomisk brottslighet i allmÀnhet, hur gÀrningsmannen ser ut och dÀrefter hur brotten upptÀcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmÀla vid misstanke om brott, men rapporter frÄn PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbÀttrats pÄ senare Är, vilket innebÀr att företagen upptÀcker en större andel av brotten. Detta innebÀr att det i större utstrÀckning Àr företagens beslut om ett brott skall polisanmÀlas eller inte.

De flesta Àr överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det Àr personalen som kan pÄverka företagets ekonomiska situation, dÄ personalens vÀlmÄende pÄ arbetsplatsen pÄverkar företagets lönsamhet och effektivitet. MÄnga stÀller sig frÄgan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhÀlsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hÀlsa i företag..

Alliansfrihet i fred syftar till neutralitet i krig. Denna mening har genomsyrat den svenska sÀkerhetspolitiska hÄllningen sedan Napoleonkrigens dagar. Efter andra vÀrldskriget stÀlldes Sverige inför valet om en fortsatt neutral hÄllning. Detta ledde till ett halvt sekel av kompromisser och febril politisk aktivitet. Den balansroll som landet fick gjorde att det inte fanns det svÀngrummet som man ville ha.

Det Ă€r kĂ€nt att tandlĂ€kare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvĂ€r frĂ„n nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandlĂ€kare som har dessa besvĂ€r upplever sin arbetssituation som mer otillfredsstĂ€llande och rapporterar mer Ă„ngest samt visar sĂ€mre psykosocial hĂ€lsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvĂ€r, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandlĂ€kare. I Uddevalla och VĂ€nersborg valdes ut 32 tandlĂ€kare, 16 vardera frĂ„n privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive mĂ€n i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkĂ€tstudie.

Inledning: Alkohol har en stor betydelse för folkhÀlsan och Àr den femte största riskfaktorn. Efter Sveriges intrÀde i Europeiska unionen i mitten av 1990 - talet med nya införselkvoter för alkohol ökade alkoholkonsumtionen i Sverige frÄn 6 liter ren alkohol per capita till mer Àn 11 liter 2002/2003. Det elfte svenska folkhÀlsopolitiska mÄlet berör tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Alkoholkonsumtionen ökar mest i SkÄne. Lunds befolkning har Sveriges högsta alkoholkonsumtion och har den mest tillÄtna attityden till alkohol.

Föreliggande studie tillÀmpar diskursanalys i syfte att förstÄ var det rÄder samstÀmmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sÀlja, spara eller annullera överskottet pÄ utslÀppsrÀtter inom EU:s och FN:s utslÀppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan Ären 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kÀmpar om tolkningsföretrÀde. Bortsett frÄn samstÀmmigheten att handel med utslÀppsrÀtter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? Àr ett viktigt verktyg för att minska klimatförÀndringar; rÄder öppen kamp kring hur ett överskott pÄ utslÀppsrÀtter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat pÄ huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krÀvs en utredning först, 2) en annullering Àr en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försÀljning leder till ökade utslÀpp, 4) pÄ vilket sÀtt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försÀljning av överskott pÄ utslÀppsrÀtter, 6) utslÀppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott pÄ utslÀppsrÀtter bör ses som ett lyxproblem.

Problembakgrund: Som det ser ut idag Àr alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i smÄ företag (dir. 2006:96). SlutbetÀnkande lÀmnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begrÀnsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade AktiebolagskommittĂ©n fram ett förslag till Ă€ndring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmĂ€la brottsmisstanke till Ă„klagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmĂ€lningsplikt vid misstanke om brott trĂ€dde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmĂ€lningsplikten trĂ€dde i kraft har revisorer fĂ„tt ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. FörĂ€ndringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten dĂ€r revisorer sĂ„gs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Det finns fyra huvudsakliga orsaker till genusskillnader. Jag har valt att frÀmst undersöka hur dessa pÄverkar utbildning, hÀlsa och arbetskraft i Ghana. Genom att samla statistik över dessa tre indikatorer för bÄde mÀn och kvinnor vid olika Ärtal har jag gjort observationer..