Klimatekonomins lyxproblem? Diskursiv kamp kring försäljning av överskott på utsläppsrätter
Föreliggande studie tillämpar diskursanalys i syfte att förstå var det råder samstämmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sälja, spara eller annullera överskottet på utsläppsrätter inom EU:s och FN:s utsläppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan åren 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kämpar om tolkningsföreträde. Bortsett från samstämmigheten att handel med utsläppsrätter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? är ett viktigt verktyg för att minska klimatförändringar; råder öppen kamp kring hur ett överskott på utsläppsrätter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat på huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krävs en utredning först, 2) en annullering är en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försäljning leder till ökade utsläpp, 4) på vilket sätt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försäljning av överskott på utsläppsrätter, 6) utsläppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott på utsläppsrätter bör ses som ett lyxproblem. Eftersom det ännu inte finns en fixerad diskursiv entydighet angående hur överskott på utsläppsrätter ska hanteras, menar vi att ingen av diskurserna kan ses som helt hegemonisk. Den ekonomiska diskursen har dock patent på rationaliteten eftersom den, till skillnad från den ekologiska diskursen, har accepterat ekomodernismen. Om den ekonomiska diskursen blir hegemonisk är det sannolikt att ytterligare överskott på utsläppsrätter säljs.
Nyckelord: klimatförändringar, EU-ETS, Kyotoprotokollet, ekologisk modernisering, diskursiv kamp.