En intervjustudie om studenters inställning till alkohol vid Lunds universitet.
Inledning: Alkohol har en stor betydelse för folkhälsan och är den femte största riskfaktorn. Efter Sveriges inträde i Europeiska unionen i mitten av 1990 - talet med nya införselkvoter för alkohol ökade alkoholkonsumtionen i Sverige från 6 liter ren alkohol per capita till mer än 11 liter 2002/2003. Det elfte svenska folkhälsopolitiska målet berör tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Alkoholkonsumtionen ökar mest i Skåne. Lunds befolkning har Sveriges högsta alkoholkonsumtion och har den mest tillåtna attityden till alkohol. Inställningen bland Lunds universitets studenter var att 75 % ansåg att alkoholkonsumtionen var ett normalt beteende.Teoretisk bakgrund: The Theories of reasoned Action and the Theory of planned Behaviour.Syfte och övergripande frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till alkoholkonsumtion bland studenter vid Lunds universitet. Finns det några likheter eller olikheter mellan manliga - och kvinnliga studenters attityd till alkoholkonsumtion? Hur har attityden till alkoholkonsumtion förändrats det senaste decenniet?Metod: Designen till denna uppsats är en kvalitativ forskingsmetod med en manifest innehållsanalys. Ett tiotal studenter blev intervjuade.Resultat: Analysen i resultatet är uppdelad i sex kategorier som presenteras och beskrivs i den kommande texten med citat från informanterna. Kategorierna är positiv samsyn, könsskillnader, stark social inverkan, mediernas inverkan, ökad tillgänglighet och grundläggande attitydförändring.Slutsats: Det väcktes oroande frågor som handlade om hur det kommer att se ut i framtiden med en allt mer ökande tillåtande inställning till riskabelt drickande. Det behövs en övergripande strategi som når både unga vuxna och olika aktörer i samhället med målsättningen att förändra den grundläggande attityden.