MÄnga idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus pÄ det idrottsliga, och inte tÀnkt speciellt mycket pÄ det ekonomiska vid sin mÄlstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för mÄnga föreningar, och flera idrottsförbund har börjat införa sÄ kallade elitlicenser. Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i nÀringslivet. Idrottsföreningarna mÄste nu, för att överleva pÄ lÄng sikt, ta styrningen till en högre nivÄ och ha fler ekonomiska mÄl, som innebÀr att de gÄr med vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva verksamheter i vinstsyfte finns i nÀringslivet, men har saknats i de ideella idrottsföreningarna.

Behovet av utbildning vÀxer för det vi sammantaget kallar ?informationssamhÀllet? och dess nya ekonomiska strukturer. För att klara av en vÀntad massutbildning, dÀr allt fler skall utbildas inom oförÀndrade eller krympande ekonomiska ramar, har distansutbildningens olika former lyfts fram som en möjlighet. Genom en ökad satsning pÄ distansutbildning sÄ kommer ocksÄ de problem som finns inom omrÄdet att aktualiseras och ges ökade resurser för att hanteras pÄ ett adekvat sÀtt. Avsikten med denna uppsats Àr att studera problemet som finns med genomströmningen vid distanskurser och att hitta faktorer som kan motverka detta problem.

Den hÀr studien undersöker skillnaderna i de sÀtt pÄ vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet vÀrde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten pÄ diskursanalys, granskas det sÀtt pÄ vilket de bÄda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, anvÀnder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partivÀsendet representerar de svenska vÀljarnas Äsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus Àr att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva vÀrdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa pÄ grundlÀggande demokratisk förankring i sina resonemang och dÀrigenom vinna vÀljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser Àr att de bÄda organisationerna i stor utstrÀckning talar om varandra. Det vill sÀga att nÀr Junilistan talar i negativa formuleringar sÄ talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen pÄ allvar möts i detaljfrÄgor..

SammanfattningI början pÄ 1970-talet infördes ett lÄneförbud i den svenska aktiebolagslagen som innebÀr ett förbud för aktiebolag att lÀmna penninglÄn till den som Àger aktier, Àr styrelseledamot eller verkstÀllande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detta förbud trÀffar Àven nÀrstÄende till dessa personer. FrÄn detta förbud finns Àven en rad undantag föreskrivna dÄ det under vissa förutsÀttningar ansetts affÀrsmÀssigt motiverat att tillÄta lÄn till subjekt i den förbjudna kretsen. Ett av dessa undantag Àr det sÄ kallade koncernundantaget som tillÄter lÄn inom koncerner under den förutsÀttningen att moderbolaget har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES). Motivet bakom lÄneförbudet Àr framförallt av skatterÀttslig karaktÀr och genom detta önskade man förhindra den skatteflykt som uppstÄr dÄ fysiska personer lÄnar medel frÄn bolaget för att finansiera sin privata konsumtion och pÄ detta sÀtt skjuter upp eller helt undgÄr beskattning av detta kapital.

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter. Syftet Àr att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter och som dÀrmed Àr i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnÄs i förhÄllande till styrdokumentens krav. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr forskaren strÀvar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Hur kan det komma sig att tvÄ lÀnder som i en vald tidpunkt ligger pÄ ungefÀr samma inkomstnivÄ per capita och har liknande förutsÀttningar dÄ det gÀller ekonomisk tillvÀxt, utvecklas pÄ olika sÀtt? Vilka kan anledningarna vara att det ena landets ekonomi vÀxer med en relativt höga hastighet medan det andra har en dÄlig tillvÀxt, periodvis ingen alls? Syftet med denna uppsats Àr att genom att vÀlja tvÄ lÀnder som passar in pÄ ovanstÄende beskrivning, göra jÀmförelser och ta fram lyfta fram aspekter som skulle kunna ligga till grund för skillnaderna de tvÄ lÀndernas ekonomiska tillvÀxt emellan. De tvÄ lÀnder som valts för detta syfte Àr Malaysia och Filippinerna. Dessa tvÄ lÀnder var kring 1960-talet jÀmbördiga i frÄga om ekonomiskt vÀlstÄnd men har utvecklats pÄ olika hÄll fram tills idag. Malaysias ekonomi har vÀxt med en genomsnittligt hög tillvÀxttakt över Ären, medan Filippinernas inkomstnivÄ per capita inte Àr mycket högre idag Àn den var Är 1960.

Abstract The purpose of this study is to examine if the Swedish policy of foreign affairs has been changed due to the Swedish enter as members in the European Union. The research method used for this essay has been a comparative case study between the Swedish and Norwegian declared policy of foreign affairs and it strives to answer the research question, which is if the Swedish declared policy of foreign affairs has been changed in character due to the Europeanization. The theoretical framework of this study consists of Europeanization as a comprehensive theoretical perspective. I order to answer the research question a classification schedule has been elaborated to examine the objectives of the Swedish and Norwegian declared policy of foreign affairs. The analytical method of this part has been a quantitative and qualitative approach.

MÄnga företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet dÀr nya intressenter harkunnat investera sina pengar, en annorlunda Àgarstruktur och en ny form av sparande har medandra ord vÀxt fram i Sverige. De nya Àgarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andrafaktorer som exempelvis ?IT-bubblan? skapat en förÀndring inom den ekonomiskaredovisningen. Med nÀmnda hÀndelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande Àrförknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat.Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade pÄstockholmsbörsens Large Cap-lista förÀndrats sedan 1997.Studien innefattar 25 svenska företag vars Ärsredovisningar frÄn 1997, 2003 och 2006analyserats. Studien Àr genomförd med en kvantitativ innehÄllsanalys, dÀr ett flertal olikariskvariabler tas upp.De undersökta företagen uppvisar en statistiskt sÀkerstÀlld ökning av riskredovisning mellanÄren 1997, 2003 och 2006.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Energytower Àr en ny typ av vindkraftverk som har en för marknaden ny unik konstruktion. Syftet med denna rapport Àr identifiera skillnader mellan Energytowerverk och konventionell vindkraft vad gÀller miljörÀttsliga och ekonomiska aspekter.Vindkraft klassificeras enligt svensk miljörÀtt som miljöfarlig verksamhet. Det innebÀr att etableringar Àven krÀver framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande MKB-process. MKB ska vara ett underlag för beslut i tillstÄndshanteringen.En av grundförutsÀttningarna för etablering av vindkraft oavsett typ Àr att projektet Àr ekonomiskt bÀrkraftigt. Vindkraft Àr i detta avseende precis som vilken annan investering som helst.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.