Den första januari 1999 infördes en ny lag i Sverige angÄende revisorernas anmÀlningsskyldighet. Revisorerna var rÀdda att förlora sin sjÀlvidentitet och relationen till klienten, dÄ lagen förutsatte att de agerar sÄ fort de misstÀnker brott. Syftet med undersökningen var att se hur revisorerna egentligen agerade dÄ de misstÀnkte att brott förelÄg. Vidare studerades olika faktorer som ansÄgs ha en pÄverkan pÄ hur revisorerna agerade vid misstanke om brott. Faktorerna kön, Älder, erfarenhet, etikutbildning och storlek pÄ byrÄ testades mot revisorernas anmÀlningsbenÀgenhet.

In 1994 the EU directive of packaging waste was adopted. The result was that all EU member states developed different systems to manage packaging waste and recycling. This paper examines the various systems and the factors that affect the level of recycling. This is done by a cross-sectional study between countries. The results of my study suggest that take-back system generates less recycling than other systems, the mandatory deposit system can affect the recycling in a positive way.

Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges intrÀde i EU, Àr detaljhandelsmonopolet pÄ alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig pÄ en avreglerad marknad Àr mÄnga, men vilka som kommer att lyckas Àr inte helt klart. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet pÄ alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att pÄverka denna hypotetiska struktur. Utförande: Studien bygger pÄ empiri insamlad genom intervjuer med tvÄ ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundÀrmaterial.

Idag Ă€r turismen en av vĂ€rldens största nĂ€ringar och den förvĂ€ntas vĂ€xa ytterligare framöver. Turismen bidrar pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt till den ekonomiska utvecklingen vĂ€rlden över men effekterna av tillvĂ€xten kan Ă€ven fĂ„ förödande konsekvenser för miljön. En ökad miljömedvetenhet inom turismbranschen har pĂ„ senare tid resulterat i olika miljöledningssystem och miljömĂ€rkningar. En miljömĂ€rkning Ă€r Svanen som bildades som ett svar pĂ„ den ökade miljömedvetenheten i samhĂ€llet. År 1988 beslöt sig det Nordiska MinisterrĂ„det att utreda möjligheterna att införa en frivillig nordisk miljömĂ€rkning.

Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.

Den inre marknaden inom europeiska unionens grÀnser innebÀr mÄnga möjligheter för dess medborgare och företag. Som medborgare kan man flytta till ett annat land inom EU för att t.ex. studera eller arbeta. Som företag kan man för att expandera verksamheten vÀlja att etablera sig eller sÀlja sina varor eller tjÀnster i ett annat EU-land. Den inre marknaden fungerar oftast vÀl, men naturligtvis kan problem ibland uppstÄ med tolkningen av gÀllande regler.

Existensen av en effektiv och demokratisk förvaltning representerar ett av deviktigaste kriterierna som anses definiera ett lands modernitet. RumÀnien har inteen sÄdan förvaltning idag. DÀrför bör vara den rumÀnska regeringens störstaprioritet att Ästadkomma detta d.v.s. att reformera den offentliga förvaltningen.Den vÀg som landet har valt gÄr genom EU dÀr syftet Àr att bli en fullvÀrdigmedlem av Unionen, lika demokratisk som de andra medlemslÀnderna. (Roman.2000, s.

ABSTRAKTVÄr uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushÄllet, dÀr kvinnor inte verkar ha lika mycket som mÀn att sÀga till om vad gÀller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgÄng till pengar inom familjen, frÀmst vad gÀller pengar för deras eget bruk. Vi tÀnker oss sÄledes en koppling mellan inkomst och hushÄllsarbete. Det vi avser undersöka Àr vem som lÀgger ner mest tid pÄ hushÄllsarbete och hur inkomsten kan pÄverka denna fördelning, om den har nÄgon pÄverkan. Med samhÀllsutvecklingen har kvinnan kommit ut pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning Àn tidigare, men mÄnga av de typiska ?kvinnosysslorna? finns fortfarande kvar.

Bakgrund: HastighetsövertrÀdelser pÄ de svenska vÀgarna Àr ett underskattat problem som i hög grad pÄverkar folkhÀlsan. Fortkörning Àr idag ett socialt accepterat fenomen. SamhÀllet premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med sÄ mycket som möjligt pÄ kortast möjliga tid, bÄde privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna övervÀger nackdelarna.

Flyktingmottagande Àr en viktig och högst aktuell frÄga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar dÄ oron i andra lÀnder ökar. Detta leder till att frÄgor uppstÄr kring mottagandet och de effekter detta skapar. I Sverige förhandlar LÀnsstyrelserna pÄ uppdrag av staten med kommunerna om hur mÄnga flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstÄr frÄgor kring effekterna av mottagandet och vissa frÄgor Àr svÄra, om inte omöjliga att besvara. FrÄgan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte lÀnsstyrelserna besvara.

Arbetet har utförts i syfte att belysa möjligheten för Sjöfartsverket att anvÀnda helikopter istÀllet för att allokera lotsar med lotsbÄttransport till fartyg. Detta har gjorts i ett ekonomiskt perspektiv genom att anvÀnda Payback-metoden. Metoden har anvÀnts explorativt dÀr det ekonomiska underlaget frÄn nuvarande verksamhet vid allokering med lotsbÄt jÀmförts med de berÀknade kostnaderna för Sjöfartsverkets SAR-helikoptrar om de utför samma transporter. Ingen vikt har lagts vid vilka eventuella processförbÀttringar detta skulle kunna leda till, utan enbart vad kostnaderna för samma transporter skulle bli med det nya transportsÀttet. Resultatet har tagits fram utifrÄn tre aspekter: Hur det ses frÄn lotsningens sida, hur det ses frÄn helikopterfunktionens sida och slutligen vad det kommer att innebÀra för Sjöfartsverket som helhet.

1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillĂ„tet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefĂ€r 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplĂ„tit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lĂ€mnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt nĂ„gra enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle fĂ„ möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bĂ€ttre ekonomi skulle ge bĂ€ttre sportsliga resultat.

Uppsatsen undersöker hur samhÀllskunskapsböckers innehÄll, med fokus pÄ förmedlandet av ekonomiska förhÄllanden, har förÀndrats över tid.LÀroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive lÀroplaners kursplaner för Àmnet samhÀllskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns lÀroplaner och lÀromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns Àven presenterade.Undersökningen Àr gjord utifrÄn tre lÀromedel i samhÀllskunskap, vilka har nÀrlÀsts och i samband med nÀrlÀsningen dokumenterats i ett analysschema utifrÄn vilket resultatet Àr presenterat. LÀromedlen Àr frÄn Är 1966, 1990 och 2007.InnehÄllsmÀssigt följer lÀromedlen till övervÀgande del vad som eftersöks frÄn styrdokumentens hÄll, Àven om det finns skillnader i hur och i vilken utstrÀckning information lyfts fram i de olika lÀromedlen. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ekonomiavsnitten i lÀromedlen har blivit mindre i omfÄng samt att bakgrundsinformationen till varför vÄra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur lÀromedlen. .

Monroedoktrinen skapades 1823 av den amerikanske presidenten James Monroe. Sedan dess har doktrinen utgjort en betydande del av den amerikanska utrikespolitiken gentemot Latinamerika. Medvetet eller omedvetet har doktrinen blivit en integrerad del i den amerikanska sÀkerhets- & utrikespolitiken. Genom Monroedoktrinen och dess korollarier har USA haft en förevÀndning att intervenera nÀrhelst de ansett att intressena, som ska tillvaratas i doktrinen, har utmanats. Vi har i denna uppsats valt att analysera tre fall av amerikansk intervention i Latinamerika med mÄlet att finna en gemensam drivkraft bakom amerikansk utrikespolitik i Latinamerika.