Målen med svensk klimatpolitik är att minska det svenska oljeberoendet och koldioxidutsläppen. Då privatbilismen står för en stor del av Sveriges oljeanvändande har en ökning av andelen miljöbilar i fordonsparken därför blivit ett viktigt inslag, vilket har lagt grunden till en gynnsam försäljning av miljöbilar. I denna uppsats undersöktes miljöbilsförsäljningens utveckling månadsvis tidsperioden oktober 2004 till april 2007. För att analysera miljöbilsförsäljningen skapades en jämviktsmodell som sedan testades empiriskt genom Ekonometriska körningar. Modellen förklarade 89% av andelen sålda miljöbilar per månad och variablerna inkomst, modellutbud, drivmedelspris och subventionen av miljöbil på 10.000 kronor som infördes i april 2007 visade sig vara starkt korrelerade med andelen miljöbilar.

Målen med svensk klimatpolitik är att minska det svenska oljeberoendet och koldioxidutsläppen. Då privatbilismen står för en stor del av Sveriges oljeanvändande har en ökning av andelen miljöbilar i fordonsparken därför blivit ett viktigt inslag, vilket har lagt grunden till en gynnsam försäljning av miljöbilar. I denna uppsats undersöktes miljöbilsförsäljningens utveckling månadsvis tidsperioden oktober 2004 till april 2007. För att analysera miljöbilsförsäljningen skapades en jämviktsmodell som sedan testades empiriskt genom Ekonometriska körningar. Modellen förklarade 89% av andelen sålda miljöbilar per månad och variablerna inkomst, modellutbud, drivmedelspris och subventionen av miljöbil på 10.000 kronor som infördes i april 2007 visade sig vara starkt korrelerade med andelen miljöbilar.

Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion.

Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för bådemisstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar?Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländskhärkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff ijämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effektpå registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls.Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996-2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilkentendens varje brottstyp har för sig.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en Ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den Ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

The purpose of this Bachelor thesis in Economics at Lund University is to try to establish the correlation between the value change of retail real estate buildings in Sweden and macro economic variables. The principal method is the multiple regression model and it is used to estimate the basic model. The basic model is enhanced by estimating some 30 models and the result is two good models. The difference between the basic model and the two better models are small but important. In the lagged basic model, the same variables are used as in the basic model but with different time lags.

AbstraktTillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt.Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer.Jag kommer att göra en Ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal.Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt..

This papers? objective is to examine the effects that labour market institutions (LMI) have on the unemployment in the short- and the medium run throughout the new Keynesian NAIRU theory, but also to make a comparison with the postkeynesian capital stocks? effect on the unemployment. Thus, it is this papers? main objective to study the economic effects that LMI, capital accumulation and varied macroeconomic shocks might have on unemployment. The paper uses econometric regression models as a methodological benchmark in order to estimate each independent variable?s level of significance and to approximate the effect each have on the dependent variable.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en Ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den Ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

Människans utsläpp av bland annat koldioxid har lett till en ökad risk för globala klimatförändringar som orsakas av dessa utsläpp. Förbränning av fossila bränslen ger det största bidraget till ökningen av koldioxid i atmosfären. Användningen av fossila bränslen i Sverige orsakar hela 90 procent av de totala koldioxidutsläppen och vägtrafiken svarar för nästan 30 procent. För att minska på koldioxidutsläppen är det därför viktigt att minska bensinkonsumtionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter en skatteväxling, en ökad koldioxidskatt på bensinpriset och en minskad inkomstskatt, kan ha på koldioxidutsläppen och arbetsmarknaden och hur stor den så kallade dubbelvinsten blir.

Den svenska sågverksindustrin har genomgått stora strukturella förändringar under de senaste 40 åren. Industrin har gått från att vara arbetskraftsintensiv till att vara kapitalintensiv, antalet sågverk har minskat med ungefär 40 % samtidigt som den totala produktionsvolymen ökat. Syftet med uppsatsen var att utreda hur sågverkens lönsamhet påverkas av teknisk utveckling vilket förändrat möjligheterna till ett högre sågutbyte i sönderdelningsprocessen. Uppsatsen syftar även till att utreda om skalfördelar förekommer inom industrin. Metoden som används utgår ifrån ett neoklassiskt perspektiv för sågverkens produktions- och kostnadsfunktioner och en Ekonometrisk modell härleds i syfte att svara på uppsatsens två frågeställningar.

Transportinfrastruktur är en grundförutsättning för en funktionsduglig ekonomi. Förbättringar av transportnätet kan resultera i minskade produktions- och transaktionskostnader, förenkla handel samt underlätta teknisk utveckling genom kunskapsöverföring företag emellan. Investeringar i transportinfrastruktur beskrivs ofta som en av de viktigaste förklaringsvariablerna till produktivitet och det senaste seklets höga tillväxttakt. Ett lands geografiska och demografiska förutsättningar kan komma påverka storleken på investeringseffekten. I dagens Europa med högt moderna transportnät väcker detta frågan om vilken betydelse dessa nyinvesteringar har för BNP-tillväxt och om industrialiserade länders transportinfrastruktur har passerat en optimal nivå.Genom att Ekonometriskt undersöka ett datamaterial för fjorton europeiska  länder under åren 1987 och 2005 har vi studerat investeringar i väg och järnväg och dess påverkan på BNP-tillväxten.

Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begränsad länge, trots politiska initiativ för att främja utvecklingen har investeringstakten varit låg över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Över tid har mängder med forskningsartiklar publicerats om vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som väsentlig uppträder på lokal nivå, den lokala beslutsfattarens vilja att godkänna bygglov i kommunen. I denna Ekonometriska studie är syftet att undersöka vilka lokala variabler som påverkar utbudet av vindkraft i Sveriges kommuner.

Nystartsjobben har skapats som ett politiskt projekt av den borgerliga regeringen som tillträdde 2006 för att underlätta ett återinträde in i arbetslivet för personer som har svårt att hitta ett arbete. Syftet för denna uppsats har varit att studera om de skillnader som finns mellan Sveriges kommuner återspeglas i antalet nystartsjobb på kommunnivå. För att studera hur skilda egenskaper hos kommuner påverkar det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till respektive kommuns arbetsföra befolkning används Ekonometrisk metod i form av en regressionsanalys. Regressionsanalysen visade på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan det procentuella antalet arbetslösa per kommun och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun av kommunens arbetsföra befolkning. Regressionen visade också på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan antalet kommuninvånare i procent av kommunens totala invånarantal som slutfört grundskoleutbildning och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till den arbetsföra befolkningen i kommunen; respektive ett negativt statistiskt signifikant samband med det procentuella antalet kommuninvånare som endast slutfört en tvåårig gymnasieutbildning sett till kommunens totala invånarantal.

Finanskrisens inträde i mitten av 2008 utsattes Sveriges ekonomi för kraftiga påfrestningar. BNP-tillväxten mattades av och vi har till och med sett en negativ tillväxt för första gången sedan krisen i 90-talets början. Samtidigt har både hushållens konsumtion och näringslivets produktion rasat vilket har bidragit till kännbara effekter och en osäker tid för båda parter. Till en följd av detta har många företag tvingats avveckla sin verksamhet helt medan andra fått se över sina kostnader. Detta har i sin tur bidragit till att arbetslösheten ökat med cirka tre procentenheter mellan 2008 och 2010.