Vad styr vindkraftens utvecklingsmönster i Sverige? En ekonometrisk studie med lokal karaktär
Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begränsad länge, trots politiska initiativ för att främja utvecklingen har investeringstakten varit låg över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Över tid har mängder med forskningsartiklar publicerats om vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som väsentlig uppträder på lokal nivå, den lokala beslutsfattarens vilja att godkänna bygglov i kommunen. I denna ekonometriska studie är syftet att undersöka vilka lokala variabler som påverkar utbudet av vindkraft i Sveriges kommuner. Studien inkluderar flera oberoende variabler, dessa är politisk majoritet, skattekraft per invånare, utbildningsnivå, befolkningstäthet, miljöindex och riksintresse för vindbruk. Analysen visar att socialdemokratiskt styrda kommuner innehar mindre vindkraft än övriga kommuner under annat politiskt styre. När övriga småpartier som Sverigedemokraterna, Rättvisepartiet, Junilistan, Piratpartiet med flera varit vågmästare i kommuner finns i genomsnitt mer installerad vindkraft. Högre inkomstnivåer och indirekt rikare kommuner har också mindre vindkraft än kommuner med lägre skatteunderlag. Riksintressen som Energimyndigheten arbetat fram sedan 2004 och som indikerar att geografiska området särskilt lämpar sig för vindkraft via dess goda vindresurser, har fått en ökad betydelse för placeringen av vindkraftsverken över tid.