Sågutbytets påverkan för den svenska sågverksindustrins lönsamhet
Den svenska sågverksindustrin har genomgått stora strukturella förändringar under de senaste 40 åren. Industrin har gått från att vara arbetskraftsintensiv till att vara kapitalintensiv, antalet sågverk har minskat med ungefär 40 % samtidigt som den totala produktionsvolymen ökat. Syftet med uppsatsen var att utreda hur sågverkens lönsamhet påverkas av teknisk utveckling vilket förändrat möjligheterna till ett högre sågutbyte i sönderdelningsprocessen. Uppsatsen syftar även till att utreda om skalfördelar förekommer inom industrin. Metoden som används utgår ifrån ett neoklassiskt perspektiv för sågverkens produktions- och kostnadsfunktioner och en ekonometrisk modell härleds i syfte att svara på uppsatsens två frågeställningar. Arbetet begränsas av att endast innefatta produktflödet fram till och med sönderdelningen av råvaran. Slutsatserna från regressionsanalysen visar att den tekniska utvecklingen bidrar till sänkta produktionskostnader. Däremot går det ej att direkt bevisa hur sågutbytet påverkar lönsamheten. På grund av rådande konkurrensvillkor utnyttjas nya produktionssystem till en mer effektiv produktion där sågutbytet inte anses vara en prioriterad faktor utan fokus läggs på att tillföra värde till slutprodukterna. Resultaten från regressionsanalysen visar även på att skalavkastning förekommer vilket medför att storleken på sågverken blir betydande vid valet av nivå på sågutbytet. Generellt kan en gräns dras vid en årlig produktionsvolym på 100 000 m3 då nivåer under denna medför att sågutbytet blir viktigare som styrparameter.