Sökresultat:
1239 Uppsatser om Ekologiskt undersökning - Sida 10 av 83
DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall
Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.
Timplanen kontra lÀrandet: Hur timplanens utformning pÄverkar elevers möjligheter att lÀra om och i musik
Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.
Mot ett ekologiskt medborgarskap: en idealtypsanalys av fyra svenska kommuners miljöpolicy
Den liberala demokratin stÄr inför en rad problem nÀr det gÀller att skapa ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle. För det första finns en inbyggd strÀvan efter ekonomisk tillvÀxt, vilket ekologismen anser Àr en omöjlig kombination med hÄllbar utveckling. Det andra problemet Àr att kompabiliteten mellan den statliga miljöpolicyn och den liberala demokratin ofta ifrÄgasÀtts pÄ grund av att den strider mot principerna om den statliga neutraliteten. Med bakgrund av dessa kompabilitetsproblem mellan den liberala demokratin och den hÄllbara utvecklingen har ett antal lösningar diskuterats under senare Är. Tanken pÄ ett ekologiskt medborgarskap har presenterats och diskuterats av flera olika teoretiker som en tÀnkbar ersÀttare av det liberala medborgarskapet.
Intuitionens spelrum: skapande i m?tet mellan form och frihet
Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med
fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego
pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning.
Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare
klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.
Blodtrycksm?tning inom intensivv?rd. En kvantitativ observationsstudie
Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.
Europeiska r?dets gestaltning av klimatkrisen: En empirisk unders?kning av Europeiska r?dets inramning av klimatkrisen under ?ren 2019?2024
This paper aims to deepen the understanding of how the European Council frames the climate
crisis and its implications for political legitimacy and policymaking. The climate crisis is one
of the most pressing challenges of our time, influencing not only environmental systems but
also societal structures and governance. By analyzing the European Council?s framings during
the 2019?2024 strategic agenda, this research investigates how political actors shape
narratives to justify actions and policies in response to the climate crisis. Through a discourse
analysis of official Council conclusions, using a framework drawing on six typologies of
framing, the research examines the Council's evolving narrative in the context of multiple
crises, including the COVID-19 pandemic and the war in Ukraine.
?MED ?LDERNS R?TT? En socialantropologisk studie av svenska pension?rers upplevelser av tid i relation till pensionen och ?lderdomen.
Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i
arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm
om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer.
F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst?
pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till
?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den
f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att
unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.
Liv i d?d ved: En unders?kning av f?rh?llningss?tt till d?d ved p? ?ppeltr?d i tr?dg?rdshandb?cker och bland yrkesverksamma tr?dbesk?rare
In this essay, several factors in apple tree care (specifically in relation to whether dead wood
should be kept or removed) are highlighted for example, aesthetics and biodiversity.
To present some background, the essay begins by introducing some previous literature on
dead wood. This leads into how dead wood is treated within forestry. Next, previous research
on dead wood in fruit trees is mentioned. Cultural and historical management methods are
also highlighted.
Ethos, pathos logos i skolan : LÀrares syn pÄ retorik som pedagogiskt verktyg
Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.
En underso?kning av miljo?datorns bera?kningar pa? Nybro Energi AB
Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .
Förslag till ett ekologiskt bostadsomrÄde
Ekologiskt byggande har utvecklats och förstÀrkts under de senaste decennierna. FrÄn det att ekobyar började planeras pÄ 70-talet, till dagens lÄgenergibyggnader. Kunskapen om vÀrmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsomrÄde utformas med hjÀlp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.
Ekologisk lydnad: Ett kritiskt begreppsligg?rande av ?civil olydnad? i antropocen
V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.
Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk design i postindustriella miljöer
Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat frÄn vÀstvÀrlden till lÄglönelÀnder har det blivit en aktuell frÄga hur vi omhÀndertar de övergivna industriomrÄden som lÀmnats kvar. En trend som vuxit sig stark Àr att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkomrÄden och stadsdelar, som Hammarby
Sjöstad i Stockholm och VÀstra Hamnen i Malmö.
I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi vÀljer att anvÀnda ?ekologiska? koncept och lösningar nÀr
de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgÄngspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och
vÀsterlÀndsk natursyn drar jag paralleller mellan vÄr förÀndrade syn pÄ industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt.
Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrÄgor fÄtt en central plats i politik och samhÀllsplanering har ocksÄ synen pÄ industri förÀndrats. FrÄn att ha symboliserat
framtidstro och vÀlfÀrd har vi börjat betrakta
den gamla industrin som ett direkt hot mot mÀnniskans och jordens existens.
Att attrahera kompetens : vilka dimensioner av anseende Àr viktiga för att företag ska attrahera kompetens
Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.
F?ljsamhet till livsstilsf?r?ndringar efter hj?rtinfarkt hos kvinnor och m?n
Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i
hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken
f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat
med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.