Mot ett ekologiskt medborgarskap
en idealtypsanalys av fyra svenska kommuners miljöpolicy
Den liberala demokratin står inför en rad problem när det gäller att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. För det första finns en inbyggd strävan efter ekonomisk tillväxt, vilket ekologismen anser är en omöjlig kombination med hållbar utveckling. Det andra problemet är att kompabiliteten mellan den statliga miljöpolicyn och den liberala demokratin ofta ifrågasätts på grund av att den strider mot principerna om den statliga neutraliteten. Med bakgrund av dessa kompabilitetsproblem mellan den liberala demokratin och den hållbara utvecklingen har ett antal lösningar diskuterats under senare år. Tanken på ett ekologiskt medborgarskap har presenterats och diskuterats av flera olika teoretiker som en tänkbar ersättare av det liberala medborgarskapet. På grund av att det liberala medborgarskapet tycks vara oförmöget att skapa ett i längden hållbart samhälle blir därför, enligt ekologismen, det ekologiska medborgarskapet en förutsättning för att uppnå detta. Med anledning av detta är uppsatsens syfte att undersöka huruvida det svenska samhället genom utformandet av miljöpolicyn är på väg mot ett ekologiskt medborgarskap. Genom en idealtypsanalys används det liberala, det kommunitära och det ekologiska medborgarskapsidealet för att analysera först de nationella Agenda 21-handlingsplanerna. Med anledning av att Agenda 21 tillskriver stort ansvar till de lokala myndigheterna att själva utforma en Agenda 21-handlingsplan efter egna förutsättningar, blir det därför för uppsatsen relevant att även analysera de lokala Agenda 21- dokumenten. Fyra kommuner väljs ut, med avseende på antal invånare, geografisk placering och miljöindex. Göteborg, Växjö, Huddinge och Piteå är de kommuner vars miljöpolicy analyseras med hjälp av det analytiska verktyget. Resultaten visar att den nationella miljöpolicyn tillsammans med två av de fyra utvalda kommunernas miljöpolicy präglas till stora delar av det ekologiska medborgarskapsidealet. De två övriga kommunernas miljöpolicy karakteriseras av kommunitära ideal. Eftersom det visade sig, enligt den ekologiska teorin, att det ekologiska medborgarskapsidealet var en förutsättning för att uppnå hållbar utveckling är mina slutsatser positiva. Majoriteten av de dokument som analyserats har enligt min tolkning utvecklats mot att präglas av ekologiska medborgarskapsideal. Därför är min bedömning att sannolikheten att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle är hög, allt annat lika.