Syfte: Uppsatsen syfte är att ur ett konsumentperspektiv förklara huruvida det finns ett samband mellan konsumentens upplevelse av variationen och förekomsten av EMV inom ett sortiment. Teori En genomgång av befintlig teori rörande områdena konsumentupplevd variation, konsumentupplevd kvalite och EMVs inverkan på faktisk variation som har legat till grund för utformning av vår teoretiska referensram. Metod: För genomförandet av uppsatsen har vi ett deduktivt angreppssätt. Utifrån våra hypoteser har vi utfört en kvantitativ konsumentundersökning. Vidare har undersökningen utförts i två olika butiker med väldigt lika förutsättningar, förutom att EMV endast förekommer i den ena butiken.

På grund av de senaste årens ökade konkurrens inom detaljhandeln har det blivit allt mer nödvändigt att på olika sätt differentiera sig från sina konkurrenter. Ett viktigt verktyg för företagen kommer bli hanteringen av informationsteknologiska strategier. Frågan företagen bör ställa sig är hur de ska lyckas med dessa strategier. Syftet med denna studie är därför att undersöka om informationsteknologiska lösningar kan integreras i en fysisk butik på ett sådant sätt att det skapar mervärde för kunder.Teorin utgår ifrån nyckelorden konsumentbeteende och upplevt värde. Det upplevda värdet har operationaliserats och ligger vidare till grund för studiens sju hypoteser.

Kan man känna, smaka, lukta, höra ett starkt varumärke? Eller kan man bara se det?Vi ville veta och bestämde oss för att ta reda på det, och det är resultatet du nu har i din hand.Vi har genom intervjuer med tre stora butikskedjor och dess butikschefer försökt få en klarare bild om hur de arbetar med det relativt nya sättet att marknadsföra sig på, genom sinnesmarknadsföring. Vi har genomfört flera observationer i och runtomkring de valda butikerna och bildat oss en bra uppfattning om hur respektive butik använder sig av sinnesmarknadsföring-medvetet eller omedvetet.I takt med att konsumenternas krav på upplevelser ökar och fler butiker etablerar sig på marknaden blir det alltmer viktigt att skapa ett varumärke som kunden hela tiden har i sitt medvetande, det finns bara ett sätt och det är att vara kundens första val. För att nå dagens kräsna konsumenter gäller det att butikerna marknadsför sina varumärken, och det har man sett inte helt räcker till, vilket har medfört att nya grenar inom marknadsföringen tillkommit, sinnesmarknadsföring. Begreppet är relativt nytt i Sverige och syftar till att skapa ett emotionellt band mellan konsument och varumärke.

Skyltfönstret är butikens ansikte utåt och ett sätt för dagens butiker att marknadsföra sig och sina produkter. Inom handeln idag finns en uppsjö av olika butiker och företag som alla konkurrerar om konsumenternas ekonomiska medel och uppmärksamhet, med hjälp av olika produkter och varumärken. Därför blir det extremt viktigt för en butik att de i sitt skyltfönster exponerar sina varor på ett kommunicerande och säljande sätt, som uppmärksammas av dagens alltmer stressade konsumenter. Ett genomtänkt och väl utformat skyltfönster bibehåller även konsumenternas intresse för butikens produkter och leder med största sannolikhet även till att konsumenterna tar steget in i butiken för att genomföra sina köp. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om butikens skyltfönster används som en kommunikationskanal enligt dagens konsumenter.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun.Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen.Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling.Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser.

Examensarbete, Marknadsförinsgprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE07E , VT 2010Författare: Albana Krasniqi, Emelie Lindman och Rondek Zirari.Handledare: Krister JönssonExaminator: Frederic BillTitel: Sinnesmarknadsföring ? butikers chans att skapa en upplevelse.Forskningsfråga: Hur arbetar butiker medvetet med att stimulera de fem mänskliga sinnena för att skapa en upplevelse?Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera hur detaljhandelsbutiker arbetar med att skapa sinnesupplevelser i deras butiksmiljö.Metod: Uppsatsen är en flerfallsstudie gjord på fyra olika butiker. Det är en kvalitativ studie där både observationer och semi-strukturerade intervjuer har genomförts.Slutsatser: De verktyg som används är utställningar utanför butik och i skyltfönstren, färger, belysning, personalens bemötande, bakgrundsmusik, produkt och komplement dofter, smakprover, känsel via beröring och atmosfär. Alla dessa ovanstående faktorer bidrar till sinnesupplevelser på differentierade sätt beroende på hur de tillämpas och hur många sinnen som interagerar. Till vilken utsträckning dessa används och hur pass kreativa butikerna är i implementeringen blir resultaten olika.

Clas Ohlson startade ett företag i Insjön när han var 23 år gammal. Det började som ett enmansföretag och har nu vuxit till ett imperium, och nya butiker öppnar varje år. Som människa har han lämnat markanta spår efter sig i det lilla samhället i Dalarna. Här berättas om hans liv, hans minne och tvisten om hans grav..

I vår uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska kläder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska kläder är, vilka krav som ställs på dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det är hård konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedåtgående trend inom handel så att få kunderna att välja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, därför har presentation av sortimentet på bästa sätt stor betydelse för butikerna. I vår studie har vi valt att fokusera enbart på hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor.

Aktuell forskning indikerar att antalet köpcenter växer för varje år som går, vilket grundar sig i att detaljhandelsindustrin under de senaste decennierna expanderat allt mer. Mycket av köpcentrens succé har att göra med dess bekvämlighetsfaktor, vilket resulterat i att denna detaljhandelsform snabbt hittat hem hos gemene man. Detta eftersom de erbjuder ett smidigt och effektivt shoppingalternativ jämfört med den klassiska gatan kantad av butiker. Dess placering tenderar även att vara lättillgänglig från både bostad och jobb vilket ökar attraktionsvärdet för köpcentret som i sin tur också har att göra med den ökande betydelsen av en välbalanserad hyresgästmix. Det vill säga den sammansättning av butiker som gallerian har.

Många gator och torg i svenska innerstäder, berörs inte avsevärt av stadens människoflöden, och blir därmed B-lägen för handel. Att genom handel levandegöra dessa ytor, kan vara ett sätt att öka stadens attraktivitet. Tillfällig handel, såsom utomhusmarknader, har historiskt varit en del av gatubilden, men inslagen blir allt färre i innerstaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka om organiserad tillfällig handel påverkar stationär handel, och att genom teori och empiri analysera vilka effekter, i ett större perspektiv, handeln har på innerstadens attraktivitet. Uppsatsens är skriven ur ett butiksperspektiv med fokus på butiker i citynära områden.

Som butikschef är det viktigt att man visar upp sina varor på ett attraktivt sätt och detta kan man enkelt göra genom en exponering. Det är dock viktigt att man genomför exponeringen på ett genomtänkt sätt och tar hänsyn till vissa faktorer för att konsumenterna verkligen ska uppmärksamma den (Carlsson m.fl. 2002).Vi har tagit hjälp av 57 konsumenter för att få deras syn på exponeringar och för att få ett underlag som beskriver vad det är som är viktigt för dem för att en exponering ska uppmärksammas. Frågorna som skickades ut till konsumenterna hade nio frågor och svaren var inte givna på alla frågor, allt för att konsumenterna skulle få tänka sig in i sin egen situation så mycket som möjligt och på så sätt inte bli styrda av några speciella svarsalternativ. På några frågor fanns dock alternativ att välja bland för att konsumenterna enkelt skulle förstå vad det var vi menade med frågorna.Resultatet av frågorna visar att konsumenterna i denna undersökning är väl medvetna om att butiker använder sig av olika exponeringssätt för att åstadkomma en merförsäljning.

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt påverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen är att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillämpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika då textilföretag använder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi ämnar även undersöka om metoden påverkar konsumenters köpbeteende.

Livsmedelsindustrin är en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en längre tid kontinuerligt ökat. Under en tioårsperiod från 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjänster ökat med 25 % där livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushållen. Konkurrensen mellan butiker är således hög och enbart i Umeå finns det arton butiker som slåss om de tillgängliga konsumenterna.På Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. På grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör när en person väljer att handla på en av dessa butiker. Vi bestämde oss för att vi ville undersöka faktorer som påverkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom området kunde vi inte finna några studier som var inriktade på hur studenter gör detta val.

Ambitionen med denna studie är att med hjälp av branschexperter och konsumenter söka faktorer som ska öka vår förståelse för om Egna Märkesvaror (EMV) uppfyller ett behov för konsumenterna eller om det är ett hämmande inslag i Svensk dagligvaruhandel. I vår undersökning använder vi oss av en deduktiv ansats där vi utgår från redan befintliga teorier och ställer dessa emot empirin. För att säkerställa validitet har vi valt att använda metoden fallstudie som tillåter stor frihet i insamlingen av data, tolkning och analys. Valet av teori utgår ifrån en samverkan mellan varumärkesteorier, relationsmarknadsföringsteorier och teorier om EMV, eftersom dessa utgör en betydande roll för denna studie. Empirin är insamlad genom fem intervjuer med olika butikschefer på ICA och Coop samt genom en konsumentundersökning.

I Sverige sker det ständig en ökning av antal köpcentrum, vilket medför att konkurrensen om kunderna ökar. För att möta en ökande konkurrens och kunders krav har olika köpcentrumägare i allt större utsträckning börjat differentiera köpcentrumen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur val av inriktning påverkar utformning och strukturering av två olika köpcentrum, Triangelns Köpcentrum och Gallerian Storgatan, i Malmö. Vi ska dessutom undersöka hur differentiering och profilering påverkas beroende av deras inriktning. Beroende av inriktning är ett köpcentrum riktat till olika kundsegment. För att nå och tilltala denna kategori försöker köpcentrumets förvaltare stärka varumärket och profilera sig med hjälp av marknadsföring och utformning.