I den här intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 år, sina beskrivningar av hur de upplevt att gå i familjebehandling inom socialtjänsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang där de upplever hur oro i familjen tilltar och övergår i gräl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen känsla av osäkerhet till inre subjektiva känslomässiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna känner sig delaktiga i behandlingen när de får möjlighet att sätta ord på sin egen osäkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i gräl. Fyra ungdomar framhåller att familjebehandlarnas reflekterande förhållningssätt och samtalens upplägg, bidrar till en känsla av trygghet.

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

Denna uppsats är en studie av solokadensens väsen; historiskt sett och idag. Min avsikt har varit att undersöka hur man kan gå tillväga för att själv göra en kadens till en av Mozarts violinkonserter (nr 5 A-dur, K. V 219), något som inte är praxis idag. Med hjälp av en tillbakablick på solokadensens ursprung och utformning genom tiderna, samt en analys av fyra stycken existerande kadenser till konserten, har jag fått inspiration till min egen konstnärliga process. Denna resulterade i en inspelning av första satsen ur konserten med min kadens.

Syftet med detta examensarbete är att se om eleverna upplever att deras motivation och lärande påverkas genom att de får inflytande och möjlighet att välja arbetssätt i undervisningen. Undersökningen hade en kvalitativ karaktär och gjordes med hjälp av intervjuer och observationer. Tyngdpunkten lades på intervjuerna. Observationerna gjordes under lektionstid. Vi lottade ut och intervjuade tio elever i år 9.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på om familjeterapi är tillämpligt på en psy­kiatrisk mottagning. Vi har intervjuat fyra familjer och deras behandlare för att få svar.Denna uppsats kan ses som en explorativ och kvalitativ studieVi har använt färdigformulerade, halvstrukturerade ? öppna frågor? och utvärderat enligt ?sam­forskningsmodellen?, d.v.s. vi har bjudit med klienter som medforskare för att försöka förstå vad som är verksamt och inte verksamt i familjesamtalen.De patienter och familjer vi intervjuat bekräftar familjeterapins synsätt, nämligen det faktum att när någon mår dåligt, påverkas hela familjen och dess nätverk,Samtliga patienter och deras anhöriga, som deltagit i denna studie, uttrycker att de fått hjälp när de sökt psykiatrisk vård.Även anhörigas behov har synliggjorts.Patienterna och deras nätverk har satt stort värde på relationen till ?sina? behandlare, som varit en trygghet och ett stöd under sjukdomstiden.Vi har genom studien kunnat fastställa att saklig och realistisk information är en viktig del i kon­takten med patienter och deras anhöriga.De flesta patienter och anhöriga upplever att det är viktigt att bli lyssnad på och tagen på allvar.Relationerna och samarbetet med behandlare påverkar patienters och anhörigas relationer till andra människor på ett positivt sätt.Resultaten går inte generalisera, men vårt huvudintryck är att familjeterapi är tillämpligt på en psykiatrisk mottagning. .

Syftet med studien var att öka kunskaperna om och förståelsen för de äldre anhörigvårdarnas situation genom att låta dem berätta om sin situation ur egen synvinkel för de äldre anhörigvårdarna, 75 år eller äldre, som vårdar sin maka / make.Metoden som användes för att samla information var semistrukturerad intervju. Intervjutexterna analyserades med manifest innehållsanalys och med separat analys av de underliggande känslouttryck som framkom i intervjun.Resultatet visar att dessa äldre anhörigvårdares situation innefattar många dagliga stressorer. Deras sömn blir störd av vårdtagaren, de har aldrig en lugn stund utan de har beredskap dygnet runt, deras avlastningstid i samband med inköp är otillräcklig och skapar stress, möjligheterna till dagavlastning för egen tid är obefintlig, de blir isolerade, de är oroade därför att back-up saknas som kan ta över om deras egen hälsa sviker, färdtjänstlagen ger inget stöd för besvär som uppkommer vid normalt åldrande, de önskar en universalkontakt, så kallad hjälpkontakt för äldre vid kommunen samt saknar känslan av förståelse från kommunen om de konsekvenser det innebär att bli äldre oavsett hälsotillstånd.Slutsatsen är att det behövs mer forskning inom området för att vi skall kunna hjälpa dessa äldre anhörigvårdare till en värdigare tillvaro..

Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt biståndupplever sina möjligheter att stödja klientens situation mot en egen försörjning. Dettagenomfördes med kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med sex socialsekreterareverksamma inom ekonomiskt bistånd. Empirin analyserades utifrån innehållsanalys ochresultatet analyseras sedan med känsla av sammanhang (KASAM) och empowerment.Undersökningen visade på att socialsekreterarna upplever sitt arbete som meningsfullt trots attdet är hög arbetsbelastning. De anser att de har en god relation till de flesta av sina klienter,men att de också möter motstånd från klienterna. De upplever att de kan stödja klienterna moten egen försörjning förutsatt att klienterna själva är motiverade till att göra det största jobbet.En fungerande samverkan med andra instanser framhölls som betydelsefull för att arbetet medoch kring klienterna skulle vara som mest gynnsamt.

Många forskare menar att det knappast går att skilja lek från lärande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgångspunkt i detta har vi i vår studie undersökt hur leken kan förstås som ett redskap för barns lärande i undervisningen i grundskolan (år 1-6). Det vi har fokuserat oss på är lärandet som har karaktären av lek som till exempel spel, dramalek, sånglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fått ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lärande. Med vår studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lärande och genom att ta tillvara på leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lära sig.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Inledning: De psykoterapeutiska ramarna, samt brott mot dessa ramar, är av central betydelse för psykodynamiska terapeuter.Syftet: med denna studie var att undersöka psykoterapeuters rambegrepp, dess mening, samt deras upplevelser av egna rambrott.Frågeställningar: Frågeställningarna var vilken ramen och dess mening var, samt hur psykoterapeuterna upplevde sina egna rambrott.Metod: I studien användes kvalitativ metod och fem psykodynamiska terapeuter intervjuades. Data analyserades med tematisk analys.Resultat: Resultatet visade att deltagarnas rambegrepp skiljde sig åt. Skillnaderna härleddes dels från olika teoribildningar för psykoterapi, dels efter egna ställningstaganden. Vidare tillämpades något olika ramar för olika patienter.  Även psykoterapeuternas upplevelser av egna i studien redovisade rambrott uppvisade olikheter så som oro, skam, känsla av misslyckande och tillfredsställelse.Diskussion: Ramar samt avsteg från dessa intog en komplex roll i terapeuternas arbete. Ramar utformades av terapeuterna själva på grundval av terapeutisk inriktning.

Föreliggande arbete inriktar sig på kommunikation mellan sångare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrån det multimodala och designteoretiska perspektivets syn på kommunikation och lärandeförutsättningar. Med hjälp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble på högskolenivå har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som används samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lärandeprocessen och att det, för egen del, är sången som verkar som den främsta kommunikatören i det här sammanhanget.  Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om säkerhet eller osäkerhet i form och melodi samt fungerar som en vägledning om var jag befinner mig i lärandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn på bra lärandeförutsättningar samt vad kroppsspråk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang. .

Projektet har inneburit att o?va klassisk tonbildning och att interpretera fyra sa?nger fra?n den klassiska genren. Fo?r att la?ra ka?nna dessa sa?nger har jag la?st om komposito?rerna samt o?versatt sa?ngtexterna. Fo?rutom obligatorisk litteratur kompletterades projektet med sja?lvbiografin Ro?sten skriven av operasa?ngare Thomas Quasthoff.

Syftet med denna undersökning var att medelst egen inspelning och analys av tempoaspekter i inspelningar av första satsen ur Beethovens pianosonat nr 31 i Ass-dur, op. 110 bidra till ökad förståelse för agogik i musikalisk interpretation. För att besvara syftet formulerade jag forskningsfrågorna:1. Hur kan jag som interpret använda mig av andras inspelningar vid utformandet av min interpretation?2.

Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invånare.Flamingon står framför en blomma som slingrar sig uppåt, bredvid ser hjorten på oss med en bestämd blick och en snigel rör sig långsamt fram över en yta av växtlighet. Det här är min egen värld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster är som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar små världar där djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen värld, de är inte enbart från regnskogen eller norden. Det är en salig blandning av allt, det som finns på riktigt och det som är fantasi..

Detta examensarbete behandlar hur individers mål, ståndpunkter och attityder kring ett föremål kan användas i föremålets design för att individerna lättare skall kunna identifiera sig med föremålet ifråga samt betrakta det som eget och/eller vänligt sinnat. Denna metod för design av föremål testades genom design och modellering av ett stridsfordon, vilket sedan utvärderades i en enkätundersökning tillsammans med ett redan existerande västerländskt stridsfordon. Syftet med undersökningen var att undersöka vilket av stridsfordonen som målgruppen ansåg vara lättast att identifiera sig med/framstod mest som egen.Undersökningen visade att stridsfordonet som designats med tanke på målgruppens  mål, ståndpunkter och attityder också i större utsträckning upplevdes  som vänligt sinnat/egen..