Bakgrund: Tidigare forskning visar på att det relationella perspektivet i mötet med terapeuterna har stor betydelse för utfallet i terapierna oavsett metod eller modell. Att forska tillsammans med de som efterfrågar och behöver vår hjälp känns angeläget då det är de som kanske mest av alla kan bidra med värdefulla kunskaper utifrån deras egna upplevelser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad patienter upplevt vara verksamt i mötet med terapeuter i ett kris och konsultationsteam.Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Data insamlades genom intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som framstod som viktiga faktorer för en hjälpsam terapeutisk kontakt; att känna tillit, att vara tillgänglig samt att se det som fungerar.Slutsats: Att det är många faktorer som påverkar utfallet i terapierna bekräftas även i denna studie. En röd tråd har varit vikten av relationen till terapeuten. Däremot har det varit svårt att mer specifikt få fram terapeutfaktorer som egenskaper och kvalitéer.

 Vårt syfte är att beskriva pedagogens syn på lek och sin egen roll i barns lek. Vi vill också göra en jämförande studie gentemot vår teoretiska ram där fokus ligger i det utvecklingspedagogiska perspektivet.Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer där 8 förskolepedagoger deltog. Alla samtal baserades på en intervjuguide och genomfördes under en period om två veckor. Utifrån intervjuerna sammanställde och analyserade vi stoffet som framkom, och ställde mot vår teori för att kunna dra slutsatser och få ett resultat.Det som kom fram i undersökningen var att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barnets sociala och emotionella utveckling. Vi fann att pedagogerna i studien såg sin roll som observatörer, vilket innebär att pedagogens roll blev avvaktande och passiv så länge leken pågick utan konflikter.Pedagogerna undervärderar sin egen roll och betydelse vid barns lek.            ?.

Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuter inom den offentliga sjukvården resonerar kring svårigheter i att arbeta med trauma. Frågeställningarna var: hur resonerar terapeuter kring svårigheter att arbeta med trauma; vilka känslomässiga reaktioner har de; vad säger de om handledning, kollegialt stöd och organisationen inom vilket de arbetar; samt hur de resonerar kring kultur, språk och tolkanvändning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem terapeuter som arbetar inom primärvården respektive psykiatriska öppenvården. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom Tematisk Analys. Resultaten visar att traumatiserade personer upplevdes som en tung patientgrupp och att de önskade sig mer handledning och utbildning för att klara av arbetet.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur närstående till skyddsisolerade patienter på en hematologiavdelning vid ett sjukhus i Mellansverige upplevde vårdtiden och bemötandet från vårdpersonalen under vistelsen på sjukhuset.Metod: Studien är en empirisk studie med kvalitativ design. Deltagarna bestod av fem närstående till skyddsisolerade patienter som valdes ut genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys.Resultat: Två teman har identifierats ?Den närstående trygghet är kopplat till hur patienten mår och behandlas.? och ?Närstående förminskar sin egen betydelse i vårdsituationen?. Under dessa två teman utkristalliserade sig fyra kategorier ?Trygghetskänsla?, ?Förlorad kontroll?, ?Att vara närvarande? och ?Copingstrategier.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är idag den behandlingsmetod för behandling av borderline personlighetsstörning (BPS) som idag har starkast empiriskt stöd i ett flertal randomiserade och kontrollerade studier. Inom vuxenpsykiatrin, Sunderby sjukhus i Norrbotten har under drygt två års tid pågått ett projekt i syfte att införa och bedriva DBT vid kliniken samt utvärdera resultat av behandlingen. Patientmaterialet består av 6 st kvinnor med BPS-diagnos i åldrarna mellan 19-23 år(M=21,3). Resultaten visar att gruppen efter 12 månader i DBT behandling uppvisar lägre genomsnittliga mått på psykisk ohälsa, markant minskad frekvens av suicidförsök och självskadebeteende samt minskad konsumtion av såväl öppen- som slutenvård. Uppföljningen av de två patienter som fullföljt och avslutat behandling visar att den erhållna minskningen av symtom och vårdkonsumtion vid avslut av behandlingen kvarstår efter 18 månader.

Syftet: Syftet med denna studie var att kartlägga magnitud och incidens av bakteriemi vid tandbehandling, vid egen munvård samt vid tuggning. Material och metod: En systematisk sökning i PubMed och Cochrane Library genomfördes. Den systematiska sökningen resulterade i 1113 artiklar. Titlar och abstrakt granskades med hjälp av tre oberoende bedömare. Totalt 90 artiklar lästes i fulltext. Granskningen av artiklar i fulltext genomfördes med hjälp av förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier.

Self-efficacy innefattar tilltro till sin egen förmåga och är ett av de mål som gymnasieskolor arbetar för. En enkätundersökning med hundrafemtio gymnasieelever utfördes med syfte att se hur dessa uppfattar sin egen tro på sin förmåga inom två olika gymnasieprogram utifrån fyra informationskällor. Även fyra intervjuer med lärare genomfördes för att ta reda på hur de arbetar för att öka elevernas tro på sin förmåga. Resultatet utifrån enkätundersökningen visade att eleverna i båda programmen hade hög self-efficacy samt att elever inom naturprogrammet upplevde att tidigare erfarenheter ökar deras self-efficacy. Eleverna inom byggprogrammet upplevde däremot att fysiska och emotionella tillstånd ökar deras self-efficacy.

I förskolan finns det två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Förskolan har blivit en egen skolform som fått egen läroplan som reviderats och fått tydligare riktlinjer för förskollärare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven på personalen höjts. Med utgångspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka närma oss en förståelse för hur de båda yrkeskategorierna ser på sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar också hur de tänker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas två yrkeskategorier i förskolan? För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Konkurrenskraftiga organisationer behöver effektiva teams som kan möta omvärldens krav. För att få effektiva arbetsgrupper behöver medlemmarna ha tilltro till den egna och gruppens förmåga. Forskning om samarbetsrelationernas kvalitet, mätt som team-member-exchange (TMX), har visat att hög TMX ökar tilltro till den egna förmågan. Oenighet råder dock om vilken effekt skillnader inom grupper i TMX har på tilltro till förmåga. I denna studie undersöktes hur TMX och TMX-differentiering påverkar tilltro till egen och gruppens förmåga.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Detta arbete undersöker frågan om hur man kan gå tillväga för att skapa en känsla av liv i en postapokalyptisk spelvärld med hjälp av färger, former och animationer i en egen spelproduktion. Arbetet tar upp flera teorier kring spelutveckling, post-apokalyptisk fiktion och färglära. Arbetet tar också upp verktyg som användes i produktionen av det spel som skapades och hur arbetet fortskred. Diskussionen som följer tar upp hur metoderna som användes påverkade resultatet och vad resultatet blev, samt hur man gick tillväga för att tolka det. Slutsatsen som dras i diskussionen visar att det är möjligt att skapa en känsla av liv i en postapokalyptisk spelvärld i en egen produktion och hur man kan förbättra de metoder som använts i en eventuell uppföljning av detta arbete.

Syftet med arbetet som beskrivs i denna rapport var att undersöka om den Oracle-baserade laborationsmiljö som användes hos ADIT gick att överföra till MySQL. Oracle är ett komplext system som är krävande att administrera, något som ADIT ansvarat för med egen personal och egen hårdvara och detta var inte idealiskt. I kombination med ett stort intresse från studenter att använda just MySQL vid laborationer hos ADIT beslutades det att man skulle undersöka om MySQL nu var moget att axla den roll som Oracle tidigare haft. Utifrån detta går rapporten igenom vad som behövde göras med det befintliga laborationsmaterialet. En introduktion till relations¬modellen och SQL samt förklaringar av skillnader i features mellan Oracle och MySQL som hade betydelse för laborationerna återfinns också.

Eleverna får redan i tidiga år forska i skolan, men varken arbetssättet eller resultatet överenstämmer med elevernas lust till att forska. Vårt syfte var därför att öka elevernas metoder i arbetssättet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhämta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en årskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrån egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.

Syfet och frågeställningen med detta arbete är att ta reda på vad det är som gör barn stressade, vad eleverna gör när de vill varva ner samt vad de själva tror att de kan göra för att minska sin egen individuella stress. Metoderna som jag använder mig av är enkätundersökningar samt intervjuer. Undersökningen har genomförts i en 6:e klass med 22 barn, varav 19 deltog i undersökningen. En intervju med klassens två pedagoger skedde även för att få deras synvinkel på stress. Jag har även belyst vad stress är, hur den yttrar sig på människor samt barn och stress.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.