Sök:

Sökresultat:

6205 Uppsatser om Egenćtgärder - Sida 22 av 414

Musiken inifrÄn: fem musiklÀrares syn pÄ skapande i
undervisning

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.

Fyra gymnasielÀrares syn pÄ kanon och litteraturval i svenskundervisningen

Syftet med uppsatsen Àr att studera kanons existens pÄ en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklÀrare ska ge en överblick över en möjlig allmÀngiltig skönlitterÀr kanonlista pÄ skolan, samt lÀrarnas instÀllning till kanonbegreppet och skönlitterÀra urval. Det visar sig att det inte finns nÄgon allmÀngiltig kanon pÄ gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestÀms utifrÄn elevers behov och intresse, lÀrarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur pÄ skolan. Urvalet skiljer sig dÀrför mellan skola och skola, samt mellan lÀrare och lÀrare. Eftersom det inte finns nÄgon bestÀmd kanon skapar lÀraren sig en egen litteraturlista utifrÄn det urval som finns pÄ skolan och efter egna initiativ till inköp.

Enterprise Risk Management. Hur anvÀnder svenska företag ERM?

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Andlighetens utrymme i det psykoterapeutiska samtalet.

De religiösa och existentiella perspektiven Àr ofta förbisedda inom psykoterapin men frÄgorna om liv och död, mening och tro Àr oundvikliga och kan inte reduceras till bakomliggande intrapsykiska processer. En holistisk syn pÄ mÀnniskan och att ge plats för andliga och existentiella behov borde vara en sjÀlvklarhet i det psykoterapeutiska samtalet. Syftet med denna kvalitativa och deskriptiva studie Àr att utforska hur beredskapen för andliga och religiösa frÄgor ser ut hos erfarna psykoterapeuter. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ psykoterapeuternas erfarenhet av andlighet, bÄde utifrÄn utbildning, terapi och egna upplevelser och vilka konsekvenser detta fÄr i mötet med konfidenten. I studien intervjuas 5 erfarna psykoterapeuter med intresse för andlighet och existentiella frÄgor.

Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom psykiatrisk öppenvÄrd : En reflektion kring sin egen roll samt samarbetet med andra yrkesgruppe

Introduktion: Att nÄgon gÄng drabbas av psykisk ohÀlsa blir allt vanligare, dÀrför Àr betydelsen av forskning inom omrÄdet stor. Sjuksköterskor med sin specifika omvÄrdnadskompetens utgör den största personalgruppen inom psykiatrisk öppenvÄrd men sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvÄrd Àr begrÀnsat beskriven i vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvÄrd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvÄrd samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. Metod: Studien var en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.

En grupp förskolebarns syn pÄ respekt och kamratskap : En intervjustudie av en grupp 5-Äringar pÄ en förskola

VÀrdegrundens betydelse och dess innebörd Àr en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska vÀrden och vÀrderingar Àr det som pedagogerna har i uppdrag, enligt lÀroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I lÀroplanen nÀmns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmÀnniskor. Detta Àr ord som det inte bara bör talas om utan Àven göras i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att fÄ insikt om en grupp 5-Äringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men Àven respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn pÄ begreppen visar sig i den kamratkultur som rÄder inom gruppen och ger uttryck för deras förhÄllningssÀtt till varandra.För att kunna fungera vÀl i en grupp behöver barnen kunna ta hÀnsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de mÄste vara individualister, utan att ?trampa? pÄ nÄgon annan. De mÄste kunna tyda lekens regler och föra leken framÄt, till nya nivÄer pÄ ett spÀnnande sÀtt.

Barns medvetenhet om sin egen sprÄkutveckling

Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ om barn med svenska som andrasprĂ„k var medvetna om sin sprĂ„kutveckling i skolmiljö. Jag ville Ă€ven undersöka hur barnen kĂ€nde att deras sprĂ„k utvecklades i skolan. Jag tog del av forskning kring Ă€mnet sprĂ„kutveckling och fann en hel del rapporter kring pedagogernas tankar och Ă„sikter om sprĂ„kutveckling, men fĂ„ som beskrev sprĂ„kutveckling ur barnperspektiv. Jag blev dĂ€rför intresserad av att undersöka barnens egna erfarenheter och tankar kring sin sprĂ„kutveckling i skolmiljön. Studiens frĂ„gestĂ€llningar: Är barn med svenska som andrasprĂ„k medvetna om sin sprĂ„kutveckling i skolmiljö? NĂ€r upplever barnen att deras sprĂ„kutveckling frĂ€mjas i skolmiljön? Jag genomförde en kvalitativ undersökning pĂ„ tio barn.

LÀr si - sedan gör sÄ: VÀgen frÄn en individtÀnkande skola till en kollektivtÀnkande arbetsmarknad

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Utveckling av en Quadcopter

Examensarbetets mÄl Àr att bygga en Quadcopter som kan flyga och styras via en radio-sÀndare i alla riktningar, stabilisera sig sjÀlv i luften, kunna landa autonomt och den skall Àven motverka krock i framÄtgÄende riktning.För att uppnÄ grundmÄlet att kunna flyga sÄ implementerades en PID-kontroller som anvÀnds för att stabilisera Quadcoptern i luften genom att reglera motorer efter sensor-orientering. Denna sensororientering fÄs kombinera vinkeldata frÄn en accelerometer och ett gyroskop.För att uppnÄ mÄlet med autonom landning sÄ anvÀndes en ultraljudssensor. En egen algoritm utvecklades för att lÀsa avstÄnd frÄn marken. AvstÄndet frÄn marken anvÀndes som grund för att skapa en egen algoritm för den autonoma landningen.Quadcoptern kan i slutprodukten stabilisera sig sjÀlv i luften, styras via radio och landa autonomt. SÀkerhetsfunktioner som att aktivera autonom landning ifall Quadcoptern kommer utanför radions tÀckning Àr implementerade och Àven en brytare som stÀnger av motorerna.

MÀn vi dÄ? En studie om mÀns tankar kring familj, faderskap och om risken att bli exkluderade nÀr det blir allt vanligare för ensamstÄende kvinnor att vÀlja insemination

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pÄ mer om mÀns tankar kring att det i Sverige idag Àr fler och fler kvinnor som vÀljer att skaffa barn pÄ egen hand via insemination. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av fyra frÄgestÀllningar:Hur ser mÀn pÄ familjebildande och förÀldraskap? Upplever mÀn idag att det finns en risk för dem att bli exkluderade frÄn familjebildande och faderskap? Upplever mÀn att de inte har samma rÀtt till valmöjlighet som kvinnor har? Varför tror mÀn att kvinnor gör detta val och att det blir allt vanligare?För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av enskilda intervjuer. Jag har intervjuat fem mÀn utan barn i Äldrarna 25-35 Är. Intervjuerna har sedan analyserats kvalitativt men med en hermeneutisk ansats, dÀr jag redovisar resultat och analyser direkt under respektive frÄgestÀllning.

Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund ? en systematisk litteratur?versikt ?ver barnmorskans etiska dilemman

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

"Hur gÄngbar Àr du lille vÀn?" : Unga vuxnas syn pÄ sin egen anstÀllningsbarhet

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har vÀxt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhÀllets individualisering (Allvin, 2006). Individer förvÀntas bli ?sin egen agent? och stÀndigt strÀva efter att hÄlla sig anstÀllningsbara och ?anstÀllningsbarhet? har sÄledes blivit ett policybegrepp som anvÀnds flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriÀrvÀgledare Àr det relevant att förstÄ vad det innebÀr att vara anstÀllningsbar för att pÄ bÀsta sÀtt se till individens behov.

Medvetenheten om lÀrstilar: ur ett elevperspektiv avseende
Ärskurs 9

Detta examensarbete handlar om elevers lÀrstilar i skolan. Syftet med studien har varit att undersöka elevers medvetenhet om sin egen lÀrstil. Vi valde att utföra en empirisk studie för att kunna identifiera och vidare beskriva elevers medvetenhet om hur de lÀr sig bÀst. Förutom att studera elevers medvetenhet har vi Àven Àmnat undersöka vilka intelligenser (enligt Howard Gardners termer ?multipla intelligenser?) som förekommer i skolan, om det Àr nÄgra intelligenser som pÄtrÀffas oftare Àn andra och huruvida det finns nÄgon skillnad mellan elevers lÀrstilar i Kalix- och SkellefteÄ kommun.

Identitet i syntetiska röster : Individualitet kontra mÀnsklighet i framstÀllningen av röstgrÀnssnitt

Det blir allt vanligare med teknik sÄsom mobiltelefoner som pratar med mÀnniskor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjÀlp av sÄ kallade röstgrÀnssnitt, system som lÄter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrÄgasÀtter strÀvan efter att göra dessa grÀnssnitts röster mÀnskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur mÀnniskor bemöter röstgrÀnssnitt. Genom en filmanalys med utgÄngspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen mÀnniska-maskin gestaltas i fiktion.

En jÀmförelse mellan fastighetsförvaltningsföretag, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv

Syfte: Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur företag organiserar den tekniska förvaltningen dÄ de arbetar med outsourcing och egen regi, för att sedan se om det finns nÄgra likheter/skillnader.Metod: Metodvalet för denna uppsats Àr kvalitativ. Fem intervjuer frÄn tre olika fastighetsförvaltningsföretag ligger till grund för empirin. Litteratur och artiklar inom Àmnet fastighetsförvaltning har anvÀnts för att nÀrmare kunna titta pÄ den tekniska organisationen.Teori: Teorin tar först upp en helhetsbild av fastighetsförvaltning och gÄr sedan in pÄ regiformerna, organisationen i förvaltningsföretag och till sist olika system företagen kan anvÀnda sig av.Empiri: Empirin innefattar tre delar och tar upp företagens regiformer, dess strategier samt organisation.Analys: En jÀmförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analysen har gjorts. Detta för att kunna se och jÀmföra vilka likheter och skillnader företagen har mellan regiformerna.Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns vissa likheter och skillnader mellan regiformerna, men Àven att storleken pÄ företaget pÄverkar en del aspekter..

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->