Sökresultat:
6205 Uppsatser om Egenćtgärder - Sida 23 av 414
SÄ kan det lÄta: analys och interpretation av stycken för klassisk gitarr av Antonio Lauro
Syftet med detta arbete Àr att fÄ en djupare inblick i den venezolanske kompositören Antonio Lauros gitarrmusik genom att analysera och interpretera nÄgra av hans valser. De metoder jag valt innefattar litteraturstudier, interpretationsanalys, kompositionsteknisk analys och inspelning av musiken. Jag har inriktat mig pÄ att placera musiken i en kulturell kontext och att identifiera stiltypiska drag för den venezolanska valsen och hur dessa element Äterspeglas pÄ Lauros personliga sÀtt i hans kompositioner. Lauros valser för gitarr har en stark koppling till folkmusik men har Àven sin förankring inom en akademisk tradition. Med utgÄngspunkt frÄn detta har jag sedan gjort en egen tolkning och inspelning av ett antal stycken.
Sparbankernas val, Swedbank eller inte?
Just nu befinner vi oss i vad som ser ut att bli modern tids största ekonomiska svacka. Banker runt om i vÀrlden försÀtts i konkurs och bankerna i Sverige drabbas ocksÄ av den aktuella situationen. Sparbankerna och Swedbank Àr givetvis ocksÄ med i det som sker. För Sparbankerna Àr det hela tiden en frÄga om hur man ska se pÄ samarbetet med Swedbank.Swedbank har fÄtt utstÄ mycket negativ publicitet i massmedia vilket Àven pÄverkar sparbankernas verksamhet. Det pÄgÄr stÀndigt ett samarbete mellan ett antal sparbanker och Swedbank.
English, please! Elevers upplevelser av sin egen engelskundervisning
BAKGRUND:Kursplanen ligger till grund för verksamheten i skolan och Àven till den hÀr undersökningen. I globaliseringens tid Àr engelska ett viktigt Àmne för kommunikationen i framtiden, sÄvÀl internationellt som privat. SprÄkinlÀrningen bygger pÄ olika saker men som nybörjare Àr det till fördel att först lÀra sig viktiga ord som man har anvÀndning för och ord som lÀrs in i ett sammanhang. För att utveckla sprÄket har det visat sig vara en positiv effekt att leka, dÄ det krÀver att man anvÀnder sprÄket och dÄ i förlÀngningen utvecklar sitt eget.SYFTE:Syftet Àr att försöka förstÄ hur eleverna upplever sin engelskundervisning och sin lÀrandemiljö. Genom observationer och intervjuer ger det en mer nyanserad bild av hur sprÄkundervisningen ser ut i just den aktuella klassen.METOD:Metoden som anvÀndes i denna undersökning var observationer och intervjuer.
?Att hitta en egen vÀg för anpassning? Upplevelser av att leva med pacemaker eller ICD
En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för mÄnga innebÀra en upplevelse av att de fÄr en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in pÄ 50-talet har utvecklingen gÄtt framÄt och mÄnga livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebÀra bÄde fysiska och psykiska omstÀllningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omstÀllningar kan pÄverka patientens livsvÀrld, levda kropp, hÀlsa och vÀlbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vÄrdpersonal och nÀrstÄende ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD Àr det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det Àr att leva med detta hjÀlpmedel.
Individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning
VÄrt arbete handlar om individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har i denna studie
gjort en kvalitativ undersökning som bygger pÄ observationer och intervjuer som har
genomförts i tvÄ olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturell
bakgrund. Materialet bestÄr av tvÄ intervjuer och drygt 20 timmars observationer.
VÄra resultat visar att lÀrarnas syn pÄ begreppet individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning
handlar om att variera sin undervisning, att lÄta eleverna arbeta i sin egen takt och att
lÄta eleverna vÀlja utifrÄn exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. LÀrarnas
egen individanpassning i lÀs- och skrivinlÀrning visar pÄ att de anvÀnder sig av olika
strategier och metoder och enligt lÀrarna finns det inga större problem nÀr det gÀller att
kunna individanpassa lÀs- och skrivinlÀrning om man fokuserar pÄ undervisningen, men
dÀremot kan andra saker som tidsbrist och stress sÀtta kÀppar i hjulen. VÄr slutsats
utifrÄn vÄra resultat Àr att det krÀvs en högre grad av individanpassad undervisning för
att tillgodose varje elevs behov och man i större utstrÀckning bör ta tillvara elevernas
egna intressen och erfarenheter.
Lek finns överallt - Lek och lÀrande interagerar med varandra
BakgrundLeken Àr en intressant företeelse för olika yrkeskategorier som psykologer, pedagoger och forskare. Leken har betydelse för förskolan. Barn behöver undersöka och upptÀcka sin omvÀrld med medforskande pedagoger.SyfteSyftet Àr att undersöka och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lek och deras egen medverkan i lek.MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker svar ifrÄn individuella individers tankar och Äsikter. Genom intervjun har jag kunnat undersöka respondenternas idéer om deras egen medverkan i lek.
DÀr inga andra fÄglar sjunger Àn de som sjunger bÀst: förskollÀrares uppfattningar om sin musikalitet och musikens betydelse i skapandet av en pedagogisk miljö
VÄr studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik pÄ förskolan prÀglas av förskollÀrarnas syn pÄ sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lÀrande pÄ förskolan. Vi vill Àven belysa förskollÀrares förklaringar av musikens betydelse för lÀrandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer genomförda pÄ fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön Àr viktig för barns lÀrande och utveckling.
Bankers informationsbehov vid kreditgivning till smÄ privata företag : Hur K2-regelverket kommer pÄverka beslutsprocessen
Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.
HÀlsosamtal - baserade pÄ motiverande samtal som stöd för livsstilsförÀndringar.
Distriktsjuksköterskan trÀffar kontinuerligt patienter som Àr intresserade avlivsstilförÀndringar för att mÄ bÀttre och förebygga sjukdom. Genom ett hÀlsosamtal omlevnadsvanor till exempel tobaksrökning, fysisk inaktivitet, osunda matvanor och högalkoholkonsumtion utgÄr man frÄn individens egen motivation till förÀndring för bÀttrehÀlsa. Metoden i samtalet kallas för motivational interviewing (MI). Tidigareforskningar visar att MI Àr en metod som motiverar patientens inre vilja till förÀndringoch Àr effektivare jÀmfört med traditionell rÄdgivning. Att kunna skapa en bra miljö ochrelation under samtalet och att ha förstÄelse om patientens egen hÀlsokÀnnedom har storbetydelse för en effektiv livsstilsförÀndring.
UppnÄdde du mÄlen för svenska i skolÄr 5?
Sammanfattning.
Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad en grupp elever i skolÄr 6 visste om sina resultat i Àmnet svenska i skolÄr 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var ocksÄ att försöka ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt med bÄde fria och fasta alternativ. Alla elever i tvÄ klasser, 31 elever, svarade pÄ enkÀten.
Att drabbas av Diabetes typ tvÄ
Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Ă
tta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingÄr i studien.
FörskollÀrare resonerar om barns tro pÄ sin förmÄga - En kvalitativ studie om förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy.
BakgrundTeoretisk utgÄngspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltsÄ barnets tro pÄ sin egen förmÄga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar Àven upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser pÄ sig sjÀlv och sin för-mÄga.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollÀrare tror pÄverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som innebÀr att man vill ta reda pÄ nÄgons uppfatt-ning om ett visst Àmne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollÀrare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i vÄra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhÄllningssÀtt som nÄgot som pÄverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som pÄverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollÀ-rare Àr medvetna om att de pÄverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.
Antihypertensiva lÀkemedel och sömnstörningar
Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Ă
tta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingÄr i studien.
?Det finns en viss kraft i att ha erfarenheten? - Att engagera sig utifr?n egen erfarenhet av sj?lvskadebeteende
Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.
Sjuksköterskors upplevelse av sin egen utbrÀndhet: en litteraturstudie
Sjuksköterskor Àr en utsatt yrkesgrupp som ofta drabbas av utbrÀndhet eftersom de arbetar under stor psykisk och fysisk press. Sjuksköterskor konfronteras dagligen med andras sjukdom och detta kan leda till att de blir mindre uppmÀrksamma pÄ den egna hÀlsan. HÀlso- och sjukvÄrden har under de senaste Ären genomgÄtt stora organisatoriska förÀndringar som medfört neddragningar, brist pÄ personal och ökade krav pÄ sjuksköterskors effektivitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sin egen utbrÀndhet. Nio artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och analysen resulterade i tre slutkategorier: att vara otillrÀcklig och frustrerad men ÀndÄ tvingas leva upp till förvÀntningar, att inte vara respekterad, bekrÀftad eller förstÄdd samt att vara totalt utmattad och inte ha nÄgot kvar att ge.