Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

Syftet med min studie var att, utifrÄn ett förÀldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmÄga, som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnÄ lÀs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ samtalsintervju med förÀldrar till barn som saknar talförmÄga och anvÀnder AKK. Resultatet visade att det Àr mÄnga faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som anvÀnder AKK, ska kunna fÄ bra förutsÀttningar för sitt lÀs- och skrivlÀrande. De faktorer som förÀldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i lÀs- och skrivlÀrande Àr positiv instÀllning och tro pÄ barnets förmÄga att lÀra sig lÀsa och skriva, tidig tillgÄng till datorer, ett fungerande och sprÄkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i lÀs- och skrivinlÀrning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgÄr av förÀldrarnas berÀttelser Àr deltagande i varierande lÀs- och skrivaktiviteter, mycket höglÀsning frÄn tidig Älder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nÀra samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lÀrande..

ProblemomrÄde: Alla elever fÄr idag inte det stöd och de förutsÀttningar de behöver för att utveckla sin lÀsning och skrivning pÄ bÀsta sÀtt. UpptÀckt av lÀs- och skrivsvÄrigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta lÀs- och skrivutveckling men Àven för deras sjÀlvbild och motivation. FÄ studier har undersökt hur och om lÀsinterventioner pÄverkar elevers sjÀlvbild och motivation. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀsinterventioner kan pÄverka elevers lÀsförmÄga samt hur elever upplever lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild, motivation och syn pÄ sig sjÀlva som lÀsare. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur utvecklas elevens avkodning av en lÀsintervention? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ lÀsförmÄga och instÀllning till lÀsning? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild och motivation? Teoretisk ram och metod: VÄr studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv.

I barnmorskans kompetensomrÄde ingÄr att frÀmja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en lÀngre tidsperiod. Det Àr dÀrför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som bÄde stör och frÀmjar den tidiga amningsstarten.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka vilka positiva effekter som forskning visat att skoltra?dga?rdsarbete har fo?r elever i grundskolan. Vidare hade vi fo?r avsikt att go?ra en kartla?ggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet a?r grundat pa?. Na?r o?ver- siktsla?sningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudomra?den: skolre- sultat, ha?lsa och social utveckling.

I ett samhÀlle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. NÄgot som ocksÄ blir vanligare Àr att företag anvÀnder olika tekniska hjÀlpmedel för att optimera verksamheten och dÀrigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssÀtt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affÀrssystem anvÀnds som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som pÄ nÄgot vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gÀller informationsbehandling eller direkt anvÀndning av den mobila enheten. För att utifrÄn syftet besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlÀgga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns nÄgon nÀmnvÀrd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affÀrssystem. Studien pÄvisade bland annat effekter sÄ som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet pÄ informationen och minskade felkÀllor. Den pÄvisade Àven att företagen i mÄnga fall upplevt liknande effekter men ocksÄ att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan sÀga Àr att de tre företagen gemensamt var vÀldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv pÄ mÄnga plan. Vi hoppas dÀrmed att vi pÄ nÄgot vis har bidragit till att skapa förstÄelse för att en integration mellan ett företags affÀrssystem och mobila enheter skapar vÀrde för ett företag pÄ flera plan..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tidig vÀgledning bedrivs i skolan. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilken metod som anvÀnds för tidigare vÀgledning i grundskolan, samt vilka resurser och vilken samverkan som krÀvs. Kan tidigare vÀgledning förebygga kompromisser och begrÀnsningar för elever i grundskolan. För vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat sex studie- och yrkesvÀgledare frÄn olika skolor. Forskningen har visat att barn mellan 9-13 Är Àr redo att ta till sig abstrakta kunskaper.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmÀssig mammografiscreening vartannat Är och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste tvÄ decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor fÄr bröstcancer Àr inte klarlagda. Det kan bero pÄ flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den Àrftliga bröstcancern beror pÄ mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). MutationsbÀrare tillhör en högriskgrupp och erbjuds dÀrför Ärlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung Älder för att tidigt kunna upptÀcka och behandla eventuell bröstcancer.

CI-metoden Àr en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion pÄ den intakta armen och handen frÀmjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbÀttra anvÀndningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva CI-metoden och dess effekter pÄ funktions- och aktivitetsförmÄga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras pÄ vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden pÄ barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras pÄ sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier frÄn Ären 2001-2006 och en studie frÄn 1997. Artiklara Àr sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbÀttringar i bÄde funktions- och aktivitetsförmÄga. MÄnga av de förbÀttringar som gjorts under behandlingen kvarstod Àven vid uppföljningen, fyra veckor till sex mÄnader senare.

Allt fler företag inser vikten av att föra ett aktivt miljöarbete och inför dÀrför miljöledningsstandarden ISO 14001. Denna hjÀlper företagen att arbeta pÄ ett systematiskt sÀtt för att minska sin miljöpÄverkan. Rapporten syftar till att kartlÀgga de positiva effekter som ISO 14001 haft pÄ certifierade företag mellan Är 1998 och 2008. Dels har enkÀtundersökning genomförts 1998 pÄ 124 certifierade företag och dels har en dokumentstudie gjorts under 2008 pÄ tio andra uppsatser och rapporter inom omrÄdet. Undersökningarna visar att ISO 14001 haft mÄnga positiva effekter sÄsom ordning och reda, bÀttre mÄlstyrning, minskade kostnader genom minskad resursanvÀndning och förbÀttrad effektivitet samt förbÀttrad kontroll av miljöpÄverkan.

Kommunikation mellan företag sker idag i allt större utstrÀckning med hjÀlp av olika typer av elektroniska medel och för elektronisk handel mellan företag Àr det EDI som har den största potentialen till besparingar och förbÀttringar. EDI tillÀmpas frÀmst vid order- och leveranshantering men i dagslÀget sker en ökad anvÀndning av EDI i fakturahanteringen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter EDI-anvÀndning i fakturahanteringen innebÀr för en verksamhet med fokus pÄ sÀndandet av fakturor. Vi har gjort intervjuer pÄ fyra företag som anvÀnder EDI i fakturahanteringen och frÄgorna som har stÀllts utgÄr ifrÄn vad teorierna sÀger om effekter av EDI-anvÀndning och elektronisk fakturering. NÄgra slutsatser vi dragit frÄn den empiriska studien Àr att elektronisk fakturering leder till bÀttre kundrelationer.

I dagens informationssamhÀlle fattas snabba och Ätskilliga beslut. StÀndiga förÀndringar Àger rum och de företag som har en snabb reaktionsförmÄga med medarbetare som tillÄts fatta sjÀlvstÀndiga beslut lyckas konkurrera pÄ marknaden. Uppsatsens syfte Àr att beskriva utvecklingen av medarbetarskap och urskilja vilka effekter som uppkommer för medarbetaren. Med hjÀlp av teorier frÄn frÀmst HÀllsten, Tengblad, Ackerman, Kinlaw och Altén har empirin analyserats och medarbetarkspsutveckling har beskrivits och effekterna har urskiljts. Resultatet blev att medarbetarskapsutveckling inte Àr generell inom organisationen dÀr medarbetarna arbetar utan skiftar frÄn en avdelning till en annan. Det Àr sÄledes svÄrt att fÄ nÄgra allmÀngiltiga svar pÄ om hur medarbetarskapsutveckling bör se ut för hela organisationen.

Att bedömning och betygssÀttning av elevers prestationer brister i likvÀrdighet förs ofta fram som ett problem. Olika förslag att Ästadkomma en ökad likvÀrdighet föresprÄkas i olika sammanhang och ett sÄdant förslag Àr sambedömning. Sambedömning handlar om att lÀrare samverkar kring bedömning och betygssÀttning. Trots att sambedömning förs fram som ett sÀtt att fÄ en större likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning sÄ saknas vetenskapliga belÀgg för sÄdana antaganden. I denna studie har en litteraturöversikt genomförts i syfte att fÄ kunskap om vilka effekter sambedömning har och om dessa effekter kan leda till en mer likvÀrdig bedömning och betygssÀttning Resultaten visar att sambedömning har effekter som pÄ sikt kan leda till en ökad likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning om den fÄr omfatta flera steg i bedömningsprocessen, men det Àr Àven en process som kan pÄverkas av flera olika faktorer..

Sammanfattning:Den framtagna produkten Àr i form av en webbsida. Webbsidan ser vi som ett verktyg riktat till pedagoger som vill introducera tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) tillsammans med grafiskt bildstöd som alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) i förskolan för barn i Äldrarna 1-3 Är. ArbetssÀtten gynnar barns tidiga kommunikation och talsprÄksutveckling men anvÀnds idag primÀrt som en metod först dÄ ett barn uppfattas vara i behov av ett alternativt sprÄk, som t.ex. nÀr en sprÄkstörning eller ett annat handikapp upptÀckts. VÄrt syfte med produkten Àr dÀrför att den ska visa att TAKK, tillsammans med GAKK, kan anvÀndas för alla yngre barn som ett stöd för kommunikation och för utveckling av deras talade sprÄk.

Uppsatsen behandlar effekter som uppstÄr nÀr tvÄ skilda verksamhetsmodeller ska kombineras. I det hÀr fallet Àr det den funktionsorienterade organisationsmodellen som ska anvÀndas tillsammans med processtÀnkandet. SjÀlva syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka effekter som pÄverkar processarbetet i en funktionsorganisation. Under författandet av uppsatsen har slutsatserna vÀxt fram frÄn befintliga teorier kring process- och funktionsorganisationer, frÄn vÄr empiriska undersökning och den genomförda analysen. Uppsatsens slutsatser framhÀver effekter som kan relateras till en ökad förstÄelse för verksamheten nÀmligen: underlÀttat förbÀttringsarbete, kostnadslokalisering, organisatoriska hinder, organisationskrockar, rÀdsla, instÀllning och traditioner.